All skogsmark som inte användes för bete var fram tills nu allmän.
Ursprungligen finns 6 hemman i byn. De som kluvits kallas här för A resp B. Skattefrälsehemman i Göksnåre var nr 4 och nr 5A. Övriga hemman i byn var uppköpta av bruket och således frälsehemman.
Avgärda hemman, dvs sådana som sålts av byn till brukare, var Nyböle, Rångsen, Kuggböle, Stenmo, Magön, Olarsbo och Skaten. Av dem var Nyböle skatte medan de övriga senare sålts till bruket.
Redan tidigare har Kallnäs sålts till Leufsta bruk 1669 och Årböle har avgärdats. Årböle har fått rätten att vara en egen bolby. Kallnäs har en area på 442 tunnland 2 kappland (220 ha) Årböle har en area på ca 959 tunnland (473 ha)
Alla arealer angavs i tunnor och kappor. 1 tunnland (tunna)= 4936,6 m2 (≈ 1/2 hektar) På varje tunnland går det 32 kappor (kappeland) Byns areal var totalt på 4004 hektar. Ursprungligen, inklusive Kallnäs och Årböle var arean ca 4700 ha.
Gemensamt för alla dessa hemman är att de bara har en mindre bit egen mark medan den större delen, dvs skogen, myrarna, hällmarkerna mm är allmänna och gemensamma för byn. År 1780 genomförs ett stort lantmäteriarbete och all gemensam mark delas upp på byns alla hemman. Detta skedde nu på grund av lagstiftningen om Laga skifte. Det är lite oklart om detta kan ses som en förberedande del eller om det är en del i det skiftet. Rågången mot Forsmark hade bestämts och fastlagts redan 1757. Sammanträdena skedde i Leufstabruks värdshus och bruket, som ägare till byns frälsehemman, företräddes oftast av ”Högaktad Herr Lars Wästräll”
Närvarande var också skattefrälsebönderna Nils Ersson (Göksnåre nr 4) och Eric Larsson (Göksnåre nr 5A) i Göksnåre och Pehr Olofsson i Nyböle. Lantmätaren informerade om ägornas och skogens arealer men då de var av så olika beskaffenhet var det nödvändigt att dela in dem i 3 olika kategorier. Herr Inspectoren Wästräll” menade att om bara skattebönderna fick sin andel bra och dålig mark var det sen inte så noga med fördelningen mellan frälsebönderna då bruket ändå ägde dem alla. Efter diverse diskussioner angav Nils Ersson och Eric Larsson att de kunde ta sin andel i skogsmarken mot Wavds rörgång från Saltsjön till Stensängsröret. Efter lite argument om olika ”bra” skogsmarker mtp mossar, myrar, berg mm förklarade sej Wästräll för nöjd. Inspectorn gav sen tillkänna att alla brukets gårdar och det avgärda skattefrälsehemmanet Nyböle är avgärda på Göksnåre mark men Landskontoret angav 1779 att det i 1640 års jordebok inte var några öresland (arealer) utsatta. Därför användes hemmanens mantal som delningsgrund. Pehr Olofsson i Nyböle angav då att hans hemman hade varit en egen bolby om ½ mantal och legat under Wahlö socken i Stockholms län. Då han inte kunde visa några bevis för detta togs ingen hänsyn till det. Då Göksnåres frälsehemman betalade lika ränta till bruket beslöts att de skulle tilldelas lika stora skogsmarker trots att deras ursprungliga markinnehav skilde sej åt mycket. Slutligen avgjordes att sedan Göksnåres skattehemman och skattehemmanet Nyböle var lagligen frånskiljda skulle den övriga delen av skogen delas i 3 skiften åt varje frälsehemman så att de något så när skulle få samma avstånd till sina skiften. Leufsta bruk har genom skogvaktaren Eric Andersson uppgivit en skogstrakt mot Forsmarks rågång som skattebönderna vunnit i en process mot Forsmarks socken. Nu medgav de att de inte längre ägde denna trakt utan att den tillhörde bruket. Skattebönderna hävdade nu att de begärde ersättning för byn Kallnäs men inspektorn visade på att byn såldes till bruket redan år 1669.
Den totala arealen:
Göksnåre by hade inägor (inhägnade ägor) på 1312 tunnor och 16 kappor.
Enstaka hemmanen hade inägor på 1042 tunnor.
Herrgårds Bladäng och Göksnåre Stormosse var 20 tunnor och 24 kappor.
Torp och husfolksjord inom hägnad var 36 tunnor och 4 kappor.
Utbys ägor inom hägnad var 89 tunnor och 7 kappor.
Öppna skogsmarken, Norrmarken var 1290 tunnor 14 kappor.
Västermarken var 1930 tunno 7 kappor.
Östermarken var 1427 tunnor 19 kappor.
Leufsta bruks enskilt ägda skog var 722 tunnor 26 kappor.
Odugliga mossar var 239 tunnor 7 kappor
Summan var 8110 tunnor 28 kappor
Skogens fördelning:
Av öppna skogsmarkens 4648 tunnor och 8 kappor får:
Ja: Skaten, Johan Hansson, 1/8 mantal: 70 tunnor, 13 5/8 kappor
Ga: Rångsön, Eric Persson, 1/8 mantal: 70 tunnor, 13 5/8 kappor
Ea: Nyböle, Hans Persson, 1/8 mantal: 140 tunnor, 27 7/16
Kuggböle 1/4 mantal, Magön 1/8 mantal, Olarsbo 1/8 mantal och Stenmo 1/8 mantal tillsammans: 352 tunnor, 4 5/16 kappor
Tillökning tagen från Göksnåre frälsehemman: 247 tunnor 27 11/16 kappor
Summa 600 tunnor. Av dessa 600 tunnor skulle nu varje av dessa fyra hemman få lika del; dock att de som äga mera rymd inom sina hägnaden får i den mån mindre av utmarken; således bekomme:
Ba: Olarsbo, Mats Matsson: 159 tunnor 29 1/8 kappor
Ca: Magön, Jan Olofsson: 144 tunnor 9 ½ kappor
Da: Stenmo, Henning Andersson: 115 tunnor 5 ½ kappor
Fa: Kuggböle, Lars Jansson: 180 tunnor 19 ½ kappor
Skatteåborna i byn bekomma för 5 1/8 öresland, 768 tunnor 6 kappor dom emellan fördelt som följer:
D: Göksnåre, Nils Ersson för 3 öresland, (Göksnåre nr 4)
i Norrskiftet: 181 tunnor 31 ¼ kappor.
i södra skiftet: 264 tunnor 2 1/8 kappor.
Sammanlagt: 446 tunnor 1 3/8 kappor.
Ea: Göksnåre, Eric Larsson för 2 1/6 öresland, (Göksnåre nr 5A)
i Norrskiftet: 131 tunnor 13 3/4 kappor.
i södra skiftet: 190 tunnor 23 4/8 kappor.
Sammanlagt: 322 tunnor 4 5/8 kappor.
Göksnåres frälsehemman tilldelas följande:
Aa: Lars Ersson för 3 1/6 öresland, (Göksnåre nr 1A)
i Norrskiftet: 125 tunnor 19 4/6 kappor
i mellanskiftet: 209 tunnor 11 3/4 kappor.
i södra skiftet: 90 tunnor 14 1/4 kappor.
Sammanlagt: 425 tunnor 13 4/8 kappor.
Ab: Lars Israelsson för 3 1/6 öresland, (Göksnåre nr 1B)
i Norrskiftet: 125 tunnor 19 4/6 kappor
i mellanskiftet: 209 tunnor 11 3/4 kappor.
i södra skiftet: 90 tunnor 14 1/4 kappor.
Sammanlagt: 425 tunnor 13 4/8 kappor.
B: Lars Ersson för 4 2/3 öresland, (Göksnåre nr 2)
i Norrskiftet: 191 tunnor 4 kappor
i mellanskiftet: 308 tunnor 17 1/4 kappor.
i södra skiftet: 133 tunnor 9 1/4 kappor.
Sammanlagt: 639 tunnor 30 2/4 kappor.
Enligt Inspectorn har här tilldelats 6 tunnor extra för att skogvaktartorpet ska få för nödvändigt bränsle och stängselvirke.
C: Johan Månsson för 3 öresland, (Göksnåre nr 3)
i Norrskiftet: 119 tunnor 1/4 kappor
i mellanskiftet: 198 tunnor 11 1/8 kappor.
i södra skiftet: 85 tunnor 22 kappor.
Sammanlagt: 403 tunnor 1 3/8 kappor.
Eb: Eric Ersson för 2 1/6 öresland, (Göksnåre nr 5B)
i Norrskiftet: 85 tunnor 30 1/8 kappor
i mellanskiftet: 143 tunnor 8 1/8 kappor.
i södra skiftet: 61 tunnor 28 1/4 kappor.
Sammanlagt: 425 tunnor 13 4/8 kappor.
Fa: Eric Mattsson för 2 5/6 öresland, (Göksnåre nr 6A)
i Norrskiftet: 112 tunnor 12 3/4 kappor
i mellanskiftet: 187 tunnor 10 1/8 kappor.
i södra skiftet: 80 tunnor 29 1/2 kappor.
Sammanlagt: 380 tunnor 20 3/4 kappor.
Fb: Johan Olofsson för 2 5/6 öresland, (Göksnåre nr 6B)
i Norrskiftet: 112 tunnor 12 3/4 kappor
i mellanskiftet: 187 tunnor 10 1/8 kappor.
i södra skiftet: 80 tunnor 29 1/2 kappor.
Sammanlagt: 380 tunnor 20 3/4 kappor.
En ängskil norr om Stormossarna under littera Hc består mest av björksly, största delen oduglig till ängsuppodling, avsatt till Brukets enskilda behov. 59 tunnor 3 5/16 kappor.
Summa skogsmark 4648 tunnor och 8 kappor.
Skattebonde Hans Persson i Nyböle angav att hans hemman varit på ½ mantal i 1542 års jordebok. Han menade därför att han fått alltför lite skog. Han kunde inte med kolning betala de dryga räntor till bruket som han var skyldig att göra. Efter en och annan överläggning lämnade Herr Baron och Cammarherren De Geer genom Herr Inspectorn Wästrell Hans Pehrsson den tillökning att linjen som skiljer avgärda hemmanen skulle få sträcka sig rättfram söderut till rågången mot Forsmark varigenom Hans Pehrsson bekom under littera Ed 80 tunnor 20 kappor mästadels fördelningsmark av Brukets enskilda skogstrakt under littera Hd i beskrivningen.
Skattebönderna i Göksnåre Nils Ersson och Eric Larsson angav att de på sina skogsskiften fått mera bergländig mark än de andra. De begärde därför någon ersättning för sina andelar i Rönngrund, Fäskär, Wärkskär, Granskär samt Slåttmarken som Stånggrunds torpare intagit av samfälld skog varför de årligen fått betalt av bruket.
Det hela utmynnade i att på brukets frälse beräknas:
Wärkskär, som skrivaren Holmström brukar under littera da 12 tunnor 16 kappor,
Halva Granskär, som skrivaren Holmström brukar under littera db 5 tunnor 8 kappor,
Rönngrund, som bruket nyttjar som enskild betesmark, littera Ha 54 tunnor 12 kappor
Ägor till Stånggrundstorpen under littera Sa 17 tunnor 4 kappor
Skattebönderna Nils Ersson och Eric Larsson får Fäskär och Wallamsörarna med stenbunden men någorlunda växtlig skogsmark under littera Am 39 tunnor 24 kappor.
Framtiden:
Det är intressant att de gränser som nu sattes upp inte kom att gälla in i nutid. Alla frälseböndernas skog kom senare att slås ihop till en enda fastighet, Göksnåre nr 7. Den kom att bestå till 1920-talet då Korsnäs tagit över och inte var intresserade av annat än skogen. Skattehemmanet Göksnåre 5A såldes till bruket och gick upp i den fastigheten.
Skattehemmanet Nyböle fick vid denna skogsdelning ca 220. Den totala arean hemmanet bestod av var 510 ha. Nyböle levde kvar hela tiden som skattehemman och dess marker förändrades inte.
Det enda hemman i Göksnåre by som levde kvar som skatte var Göksnåre 4 men dess marker ändrades totalt vid Storskiftet 1822-24.