Välkommen att läsa mer om Göksnåres historia

Hemsidan om Göksnåre

Detta är en sida med hembygdsforskning om Göksnåre by.

De geografiska omfattningen omfattar hela den ursprungliga byn och dess marker.

Det betyder att hemman och torp som Rundskär, Forsgrund (idag försvunnet), Skaten, Skatviken, Tärrörn, Slåtan, Rångsön, Nyböle, Kuggböle (idag rivet), Stenmo, Magön, Olarsbo, Stensäng (idag borta), Bladäng (idag borta), Stenolvet (idag rivet) och Nybygget i Göksnåre (idag borta)  finns med.

Byarna Årböle och Kallnäs är också en del av den ursprungliga byns marker och kommer därför att så småningom att kartläggas.

Det finns en hel del organisationer, forskningsinstitutioner, privatpersoner mfl som jag får och har fått hjälp av i arbetet. Ett stort tack till alla.

En hel del böcker, forskningsrapporter, uppsatser mm ligger också bakom faktainsamlingen. Jag försöker uppdatera listan över samlingarna och vill ni låna och läsa något så är ni välkomna att höra av er.

Jag har en stående prenumeration av alla scannade kyrkböcker, så om det är något speciellt ni undrar över så hör av er.

Jag har under vintern gått igenom alla dödsfall i byn under hela 1800-talet, över 500 st. Detta material ska bearbetas och kommer sen att presenteras här.

Det finns många andra områden att forska om men allt tar sin tid. 

Jag vet att många är inne och läser här, ni är hjärtligt välkomna med förslag på speciella saker att forska om.

Det vore roligt med mer bilder, berättelser och annat från er läsare. Ni som har nåt om byn, hör av er !!

 

 

Vänner i Göksnåre

 

Skärmavbild 2016-05-18 kl. 21.35.04

Karta över Göksnåre

 

 

2017-11-17: Lilla fredliga Göksnåre och krig, det kan väl inte vara något att forska om ? Bara alla båtsmän blir en hel del, då har jag ändå tagit bort uppgifter om familj och barn, läs om det under respektive båtsmanstorp istället. Men krig då, Sverige som är så fredligt ? Sanningen är att Sverige har varit med om nästan 100 krig sedan början av medeltiden. Erövringskrig, inbördeskrig, korståg , frigörelsekrig och försvarskrig, alla sorter har förekommit. Berättelsen är långt ifrån komplett. Om ni läsare har mer information om något här så hör av er ! Läs under Berättelser.

2017-11-12: Jag sticker mellan med en liten redovisning av torpet Slåtan. Se den härliga bilden jag fått av Åsa Rolfsdotter. Läs om Slåtan under Fastigheter.

2017-11-11: Jag håller för närvarande på med en berättelse om Göksnåre och krig. Den är betydligt mer omfattande och intressant än vad jag kunnat föreställa mej. Som ett led i detta har jag kartlagt båtsmanstorpet i Årböle som ska vara en del i historien om krig. Berättelsen om Årböle båtsmanstorp finns nu att läsa under Fastigheter.   Jag har också på gång en berättelse om relationen mellan bruksbönder i byn och bruket från 1600-talet och framåt. Det är en forskningsrapport som egentligen handlar om Barknåre som jag gått igenom och låter ligga som underlag för hur det var i Göksnåre. Den berättelsen kommer någon gång efter jul.

2017-10-18: Det är intressant att se hur släkterna går i varandra när man studerar en liten by som Göksnåre. För att detaljstudera detta har jag gjort en liten släktforskning för 4 generationer bakåt gällande Sven-Erik Holmström. Läs den under Personer. PÅ bara 4 generationer kan vi se kopplingar till ett flertal av byns hemman och torp. De kopplingar som finns i  Göksnåre 7:12, Sven-Eriks fastighet, har jag uppdaterat i samband med detta. Läs under Fastigheter.

2017-10-09: År 1745 såldes två hemman i Göksnåre. Den ena bonden blev skogvaktare i det vi känner som Snickars. Läs dokument och översättning under berättelser.

2017-10-01: I dag blev jag upplyst av Sven-Erik om att Snickars saknades här på hemsidan. Det finns en hel del intressant om denna fastighet som kanske var ett av Göksnåres ursprungliga hemman. Ni hittar nu beskrivningen under Fastigheter.

2017-09-26: När gifte man sej och hur gick det till. Läs om giftermålen i Göksnåre under nästan 300 år under Berättelser

2017-09-22: Ryktet om hemsidans död är helt felaktigt. Forskningen pågår för fullt med bla alla giftermål under nästan 300 år och krigens påverkan på byn och dess innevånare. En forskningsrapport om kolet, bruket, byn och bönderna håller jag på att gå igenom och dra slutsatser av. Så det finns mycket läsning som kommer snart. Jag hörde om en besökare som missat middagen med två timmar efter att ha förskjunkit i historeläsning, det glädjer mej mycket att höra. Som jag skrivit tidigare så tar jag gärna mot synpunkter på ämnen att forska om. Om ni har något ni funderat på, gällande byn, människor, hus, djur mm hör av er !!

2017-07-13: På lördag är det dags för den årliga brännbollen i Göksnåre. Alla bybor och sommargäster samlas vid 13.00 för att ha en tvlig stund tillsammans. Efter brännbollen (14.30-15.00 nånting) blir det en liten HISTORIESTUND. Alla intresserade, även icke bybor, är naturligtvis hjärtligt välkomna. I år handlar det om födelse och död i byn, men i mån av tid och intresse kan det även bli lite vikingatid och medeltid. Välkomna!

2017-05-17: Vikingatiden är väldigt aktuellt och intressant. I Stockholm har precis det nya museet Vikingaliv öppnat. Jag själv har faktisk varit inblandad som ansvarig för projekteringen av VVS- och Elinstallationerna i hela huset.  Hur kan det ha varit i Göksnåre på den här tiden har jag funderat över. Efter en hel del arbete har jag nu en del svar på det, läs om Vikingatid och Medeltid i Göksnåre. Du hittar den under Historia. Håll till godo och hör gärna av er med frågor och kommentarer. Jag kommer att vara i byn hela den kommande veckan och under de flesta kommande helger.

2017-05-06: Nu har det gått en tid sen senast men jag har inte varit overksam. Bla har jag gått igenom alla dödsfall under 1800-talet, grupperat dödsorsakerna (med hjälp av medicinsk expertis) Jag har också tagit med födelsestatistik för att beräkna spädbarnsdödligheten. Resultatet har blivit en beskrivning av Födelse, liv och död i Göksnåre under 1800-talet. Du hittar den under Berättelser. Håll till godo och hör gärna av er med synpunkter och frågor.

2017-03-17: UNT 7/12 1953: Det kunggöres att bla hemmansägaren Ernst Henning Holmgren, Göksnåre (troligen Göksnåre 7:9, min anm.) och fabriksarbetaren August Edor Björkeholm, Ängskär (bror till Arne Björkeholm Göksnåre nr 6, min anm.) anhållit om rätt att, med stationsorter i Göksnåre resp Ängskär bedriva beställningstrafik för viss personbefordran med envar en automobil.

2017-03-16:

17/10 1945: DN publicerar en notis från TT: Den 44-årige jordbruksarbetaren Verner Jansson från Årböle by, Hållnäs råkade häromdagen när han skulle utfodra kreaturen falla ned från höskullen i ladugården och skadades så svårt att han nu avlidit på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den omkomne var ogift.

2017-03-15:

UNT 2/9 1942: Det kallades till sammanträde för att verkställa förrättning enligt lag om rätt för nyttjanderättshavare att inlösa fastighet. Det gällde Carl Andersson i Rundsvia, Göksnåre 727, där Gimo Aktiebolag var ägare.

2017-03-12: Att torrläggning av marker var en stor fråga ända fram till 1940-talet kan man utläsa av dessa tre tidningsnotiser:

UNT 20/12 1939: Förrättningsman R. Lübeck utgav en kungörelse om syneförrättning rörande torrläggning av skogsmark. Göksnåre-Hästamyrkärret å Göksnåre U662/38. Sakägare kallades till möte i Uppsala.

UNT 18/3 1940: Torrläggningsföretaget i Göksnåre fick 1000 kr i bidrag för förrättningskostnader-

UNT 8/4 1942: Statens Lantbruksingeniör kallar alla som har sin rätt till sammanträde i Vavd 27 april. Det gäller att förrätta syn för torrläggning av vattenskadade marker tillhörande Göksnåre, Vavd, Malen och Ängskär.

2017-03-11: Här kommer 2 st tidningsnotiser från 1939:

UNT 3/10 1939: i 1940 års budget fanns under rubriken ”Åtgärder för djuravelns befrämjande” ett organisationsbidrag på 100 kr till Göksnåres nybildade baggförening.

UNT 18/10 1939: Den borgerliga kommunens utdebitering var 9,80 per skattekrona.2017-03-09.

 

UNT 21/7 1939: CG Carlsson i Tumba annonserade om GRISAR, stora vacka, som försåldes ons 26 juli. Han åkte runt i trakterna och tidtabellen angav: Årböle 8.15, Vavd 8.45, Göksnåre 9, Konradslund 9.30 osv. Redan 1938 var det en B. Falk som annonserade precis lika och även ”Skånska Hörbygrisar” åkte runt till bla Göksnåre.

2017-03-08:

UNT 23/4 1937: Lantbruksstyrelsen har gjort en preliminär undersökning och har förslag på torrläggning av sumpmarker. Område I var omkring Lövstabruk, Skälsjön, Åsjöarna och Bruksdammen. Område III var Barknårekärret och område IV var runt Göksnåre. Vidare undersökningar bör göras.

2017-03-07:

DN 12/3 1936   Uppvaktning hos regeringen. Offer för bruksdrift. En grupp lantbrukare från norra Uppland har uppvaktat statsministern och jordbruksministern om hjälp till jordbrukarna i de gamla bruksbygderna. Bla berördes de uppdämningar som gjorts för bruksdriftens kraftbehov och som satt jordbruksmark under vatten. Det berördes också det faktum att bruken sålt jordbruksfastigheter utan att vilja att de fick en nödvändig areal skog. En av de som uppvaktade stadsråden var Karl Årman från Årböle.

2017-03-06: 

UNT 8/12 1934: 30 nov hölls möte för att bilda erkänd lokalsjukkassa. Lokalavdelningen för Rikssjukkassan hade nyligen upphört. Det bildades en erkänd sjukkassa för Hållnäs socken med anslutning till Östra Sveriges erkända centralsjukkassa. På förslag från Centralsjukkassan beslutades att utdebitera en extra avgift av 5 öre per medlem och månad till dess kommunalt anslag kan erhållas. För utbekommande av sjukersättning utöver 8 dagar erfordas läkarintyg. Kassan kunde vid starten räkna 110 medlemmar. Till sjukbesökare valdes bla Karl Andersson, Rundsvia och E. Lindqvist Göksnåre (Göksnåre 1B, min anm.).

2017-03-04:

UNT 16/7 1934: Igår var det minnesstund för koleraoffren med resning av sten. Det var nu 100 år sedan denna epidemi drabbade Göksnåre.  Från byn talade Joel Andersson (Snickars, min anm.)

2017-03-03: Idag får ni 2 vitt skilda notiser; flottning av timmer och dambiltävlig !

DN 30/1 1932   Länsstyrelserna i Uppsala och Stockholm har beslutat om interimsflottning av stormfälld skog i bla delar av Forsmarksån. Beslutet gäller bla för hemmansägarna i Årböle och Nyböle.

DN 10/6 1934. DN rapporterade om första etappem av dambiltävlingen som anordnats av SMK och Veckojournalen. Lördagens etapp gick från Blasiehokmen i Stockholm till Falun. En del av etappen passerade Sunnandö-Forsmark-Nockebyholme-Nyböle-N Årböle-Lövstabruk-Älvkarleby kyrka.

2017-03-02: Här sticker vi mellan med en riktig höjdare. Jag har gått igenom Upplands Handlingar från 1540-talet och identifierat de hemmansägare vi hade i byn då. Det är nästan 500 år sen, det innebär ca 20 generationer !! Gå in under rubriken Berättelser och öppna detta.

2017-03-02: UNT 18/1 1932: Lokalavdelning 482 Vavd, Hållnäs av Sveriges rikssjukkassa höll sitt ordinarie årsmöte 5 jan i Vavds missionshus. Till sjukbesökare valdes bla för Göksnåre Emil Lindkvist (Göksnåre 1B, min anm.) och Karl Holmgren (Kumlet, min anm.) Till agitationsombud valdes styrelsen och sjukbesökarna. (Detta var en frivillig sjukkasseorganisation som först reglerades med en ny sjukkasselag som beslutades 1931 och som 1955 ersattes av den obligatoriska sjukförsäkringen, min anm)

2017-03-01: Nu har jag missat 2 dagar så här kommer 2 notiser på en gång:

UNT 30/4 1929. Körföreningen i Hållnäs höll söndagen 21 april sammanträde i kommunalrummet skrives till UNT. Ordf, Hemmansäg, JA Edman i Vafd (Rolf Edmans far, min anm.) hälsade de närvarande välkomna. Därpå föredrogs protokoll över det möte som hölls i Upsala i mars månad. I styrelsen invaldes he, äg. Karl Johansson i Vafd efter Axel Eriksson i Göksnåre (Göksnåre 2B, Min anm.) som flyttat ur socknen och suppl. hem. äg. Bernhard Eriksson, Göksnåre (Åsas farfar, min anm.) En livlig diskussion uppstod rörande belastningens storlek efter en häst. Denna fråga bordlades på grund av att den är för tidigt väckt. Antagligen kommer den att reglera sig självt. (Vid närmare efterforskningar kring detta framkommer att körföreningen var ett slags fackförbund för hästkarlarna som utförde körslor. Det är Bernhard Erikssons barnbarn Åsa som hjälpt mej med den informationen. Det var både kol åt bruket och timmer åt skogsbolaget som kördes. Den fråga om belastningen efter en häst som diskuterades blir mer förståelig, det handlade om hur mycket last en häst skulle dra)

5/1 UNT 2 1930. Hållnäs kooperativa handelsförening höll årsmöte. CJ Svensson i Göksnåre (Fågelsången, min anm.) omvaldes som revisor. 

2017-02-26: UNT 3/2 1926: E.A Löfgren i Göksnåre (Norrgården, min anm.) har berättat om kappkörningarna hem från kyrkan efter julottan. Man körde inte inte ända från kyrkan utan ifrån olika startpunkter som var lämpligt långt hemifrån de olika byarna. Startpunkterna kallades krogar och Göksnåre bönder hade sin ”Göksnårekrog” nära Malen.

2017-02-25: Här kommer en liten annan sak jag hittat i mitt letande efter intressanta saker. Jordbruksdepartementet presenterade 1925 en utredning rörande fiskerättsförhållandena vid rikets kuster. I den utredningen finns ett protokoll vid sammanträde i Skärplinge gästgivargård i Öster Löfsta socken den 19 juli 1920 för undersökning rörande fiskerättsförhållandena vid kusten av Uppsala län. Hela protokollet med, för Göksnåres del, intressanta delar markerade presenteras under Berättelser.

2017-02-25: UNT 3/6 1924. Skogsvårdsstyrelsen vill tillämpa §18 i skogsvårdslagen. Svårföryngrade skogar definieras som skogar på rullstensåsar samt kustnära skogar. Skogarna inom 1 km från havsstrandens innersta vikar betraktas som kustnära. Gränsen bestämdes senare till fäljande: Från en punkt vid länsgränsen mot Stockholms län, belägen 1000m sydväst om den starka brytningspunkten i länsgränsen sydväst om Rångsen, rak linje mot nordnordväst till Södersjöns sydöstra spets; Södersjöns östra strand till sjöns utlopp till Grymmarfjärden; nordnordväst i rak linje till västligaste hörnet av rågången mellan Skatviken i öster och Göksnåre i väster; nämnda rågång i nordlig riktning till den punkt, där den skär väg från Skatviken till Ängskär; sistnämnda väg väster och norrut förbi Handviken till den punkt där vägen skär utloppet från Båthusfjärden; rak linje norrut mot Vallbofjärds sydostligaste vik till den punkt, där linjen träffar väg från Ängskär till Wafd; sistnämnda väg västerut till avtagsväg till Flottskär; rak linje mot nordnordväst till den punkt i Stora Höllsjöns södra …(osv. upp efter kusten, min anm.) Förordnandet meddelades alla berörda byar, däribland Göksnåre.

2017-02-24:UNT 7/3 1924. From 1925 uppdelades Hållnäs i 2 valdistrikt varav Göksnåre tillhörde det södra. Enligt notisen i UNT skulle Skaten tillhöra norra distriktet medan Ängskär skulle tillhöra det södra (Detta verkar väldigt konstigt och min lokala expert från Skaten har inte heller någon aning om detta, möjligen kanske detta är en tidningsanka?)

2017-02-23: UNT 8/11 1923: Kommunfullmäktige hade möte 28 oktober. Bla utnämndes skogvaktaren CJ Svensson i Göksnåre (Fågelsången, min anm.) till suppleant till Brandfogden i 3 år från januari 1924.

2017-02-22: Här kommer en notis som visar på solidariteten med människor som har det svårt. 11 november 1918 tog första världskriget slut. Många länder i Europa var hårt drabbade och olika insamlingar genomfördes bla i Sverige. I  UNT 22/3 1920 kan vi läsa om en (kanske bland flera) insats där Göksnåre var med: Kyrkoherden i Hållnäs, O. Larsson, meddelar i UNT att man inom Göksnåre by har, genom hemmansägare L. E Larsson (Jimmys ffff, min anm.) ytterligare insamlat 153 kr och 50 öre. Slutsumman från Hållnäs blev 1057 kr som gick till behövande i Wien.

2017-02-21: UNT 2/3 1917. Minneslistan: Lördagen 3 mars: Kl. 1 e.m. Lösöresauktion vid Kuggböle, Hållnäs socken. (Det är hemmansbrukare Klas Otto Andersson (6/12 1860-) och Maria Matilda Lundkvist (8/5 1862-) som bott i Kuggböle sen år 1900 som nu flyttar till Ulfsbo, Tegelsmora. De är 55 och 57 år gamla och avser att inte bedriva jordbruk på samma sätt som i Kuggböle. Deras 5 barn har flyttat ut så det finns säkert en del lösöre som inte behöver tas med till Tegelsmora, min anm.)

2017-02-19: Här kommer en notis i UNT om den vägdelning jag tidigare skrivit om.

UNT 10/1 1913: Lantmäteriasuskultant Frigell har förordnats att handlägga bla följande åt vederbörande distriktslantmätare uppdragna förrättningar: delning av enskilda vägen Giboda-Årböle-Vafd-Stenmo samt Konradslund-Klubbkasen och Vafd-Göksnåre.

2017-02-18: Igår var jag lite upptagen så idag kommer 2 notiser.

UNT 30/1 1911: Hushållningssällskapets belöningar för mindre uppodlingar 1910. EG Karlsson Göksnåre (Nyhem, min anm.) 25 kr.

UNT 24/10 1912: Under rubriken Minneslista finns bla följande: Fredagen 25 oktober kl 1 em: Lösöresauktion förrättas vid Göksnåre, Hållnäs s:n. (Det sker flera byten av ägare och brukare detta år och någon av dem är troligen upphovet till denna auktion, min anm.)

2017-02-16: UNT 19/8 1907, Premiering av småbruk i länet. Premielån 120 kr utdelades bla till EG Karlsson i Göksnåre (Nyhem, min anm.) för anläggande av urinbrunn och anordnande av gödselstad.

2017-02-15: Det var nog inte så roligt att ligga borta och vara soldat för över 100 år sen förtäljer denna lilla notis.

UNT 26/11 1904: Länsmannen i Löfsta distrikt har häktat och införpassat till länsfängelset för vidare befordran till Norrlands Artelleriregementes förläggningsort i Östersund, från nämnda artelleriregementes 6:te batteri förrymde volontären n:r 27 Carl Adolf Claesson, vilken anträffats hos sin fader hemmansbrukaren Otto Andersson i Kuggböle, Hållnäs socken.

2017-02-14: Redan för över 100 år sedan fanns det fiskevårdande åtgärder:

UNT 24/11 1904 Styrelsen för Centralföreningen för Upsala läns kustfiske föreslår att fredningsområden inrättas. För Göksnåre fiskevatten föreslås: I Handviken avsättes den sk Sandvarpsviken från udde till udde samt innersta delen av Handviken till något utanför Alholmen; vidare i skärgården ett område som begränsas av en tänkt linje från Rönngrundsudden över till Sörnmörn, därifrån till Högörn och Gräsörn -- alltså runt Loholmen. (här hoppas jag på att kunna åstadkomma en kartskiss över detta område med hjälp av Herr pensionisten R. Henriksson)

2017-02-13: Här ser vi att bla Jimmy Larssons ffff blev premierad:

UNT 3/6 1904: Nötkreaturspremieringarna inom länet. Vid Konradslund den 26 maj 1904: Klass VII, kor av blandad ras 3:e pris hemmansägaren L.E. Larsson (Jimmy Larssons ffff, min anm.), skogvaktaren A. Bergström Göksnåre (skogvaktartorpet, min anm.) ”Det var av stort intresse för nämnden att studera kreatursstocken vid denna utställningsplats, emedan nötboskapspremiering icke förekommit förr i den trakten. Öfvervägande antalet uppvisade djur tillhörde den gamla oblandade uplandsrasen, som i mycket påminner om Gotlandsrasen

2017-02-12: I denna artikel ser man att det hade kunnat bli ett skolhus i Göksnåre.

UNT 12/2 1904. Folkskoleinspektöre HE Herrmansson har avgivit inspektionsberättelse för sitt distrikt för 1903. Det behövs en folkskola eller åtminstonde en mindre folkskola i Hållnäs vid Ängskär eller Göksnåre (till hjälp åt Vavds överbefolkade skolor)

2017-02-11: Första noteringen från 1900-talet berättar följande:

UNT 25/8 1903. Vi hästpremieringen i Leufsta bruk förliden vecka erhöll bla EG Larsson (Göksnåre 7:9, min anm.) i Göksnåre 50 kr för för stoet Bläsan.

2017-02-10: Fiskefångsten i Göksnåre fiskeverka når tom Stockholmstidningarna. Om man går "Gula stigen" bakom sommarstugorna passerar man detta ställe. Se även min text om detta ställe.

9/5 1898 En ovanligt stor fångst i Göksnåres fiskeverka meddelades i både DN och UNT. Under de senaste 8 dagarna har byamännen fått flera vagnslass med id. Fångsten, som var den ”största i mannaminne” blev ca 1400 fiskar som vägde ca 1200 kg till ett värde av 480 kr.2017-02-09: En ny notis om det återkommande ämnet, torrläggning kommer här. I morgon kommer en väldigt häftig fiskehistoria.

UNT 18/12 1897

Leufstabruks ägare har hos länsstyrelsen anordnat om förordnande för landtbruksingeniören KA Schönmeyr att verkställa syn och värdering för utdikning av vattensjuka marker dels i Göksnåre by i Hållnäs socken genom hemmanet Skatens marker till Saltsjön och dels i Hållens by, samma socken.

2017-02-07: Ett väldigt tragiskt öde kommer här:

UNT 12/10 1895 Bondsonen Bernhard Eriksson i Nyböle och hans yngre bror hade gjort gruskörning på landsvägen och var på väg hem. Bernhards trolovade Klara Eriksson mötte upp vid Magön och skulle åka med hem. Vagnen var förspänd med två hästar som föll i sken varvid Bernhards bror hoppar av utan att skada sej. Vagnen välte och Klara skadade sej så allvarligt att hon avled. Bernhard hade fått tömmarna om benet och släpades med en bit. Han klarade sej utan allvarlig skada. Lysning till äktenskap mellan Bernhard och Klara hade avkunnats tre gånger. Även DN hade en artikel om detta.

2017-02-06: Här följer en av de mest dramatiska händelser som har berört byn.

DN 6/10, 19/10 och 20/10 1887. Tidningen rapporterade om ett mord vid Vavd. Liket efter Gustaf Söderman från Harg hittades i förruttnat tillstånd 0,2 mil från Vavd lördagen 1 oktober. Offret var målare och hade kommit till Vavd för jakt. Han bodde, precis som flera gånger tidigare, hos backstugemannen Lars Fredrik Segerlund (1824-) från Österleufsta och hans hustru Greta Caisa Sporrong (16/12 1822-24/11 1885) från Forsmark. Ganska snart misstänktes och greps deras 23-årige son Leopold Segerlund (15/3 1864-21/3 1943) som flyttade tillbaka 1886 från Kuggböle där han varit dräng det senaste året. Den 18/10 dömdes han till livstids straffarbete och ständig vanfröjd för mord och rån. Bytet som han hade kommit över var 25 kr. Han påbörjade sitt fängelsestraff 16/12 1887 och han frigavs, 49 år gammal, 23/3 1913 efter 26 år på Långholmens centralfängelse. Som ”förpassningsort” vid frigivningen angavs ”hemorten”

Nedan visas den sida ur registret ”frigivna straffarbetsfångar” som handlar om honom.

Leopold Segerlund

 

Han flyttar in hos sin syster Helena Augusta Segerlund och hennes man Per Olov Holmgren i Kärven och jobbar som skogsarbetare. Han förblir ogift livet ut. Han dör 21/3 1943 nyss fyllda 79 år.

2017-02-05: Samma år har tidningen Upsala även denna notis:

Tidningen Upsala 10/7 1884: Förslag till vattenavtappningar inom Upsala län. Hushållningssällskapets orförande har offentligjort egoområden och vattendrag där det finns förslag, kartor och beräknade kostnader för vattenavtappningar. För Göksnåre, Vafd och Malen i Hållnäs socken redovisas 342 tunnland 4,6 kappland kan vattenavtappas för en kostnad på 10000 kr.

2017-02-03. UNTs föregångare rapporterar 1884 :

Tidningen Upsala 10/1 1884: I en notis som refererar till senaste häftet av lantbruksakademins tidsskrift redogör ingeniören AGR Kompff för arealer under Leufsta bruk som är vattensjuka. En del av dessa marker har varit föremål för avdikning och där sker nu förberedande åtgärder för uppodling. Ett delområde som nämns som ” under anläggning” är ”odlingstrakten Göksnåre, omfattande trenne byar, ett odlingsföretag på 1000 tunnland”

2017-02-02: I Göksnåres södra gränstrakter hände detta 1883 som hamnade i DN.

DN 1/9 1883. DN rapporterar om änkan Lindström från Stora Rångsön som som gick från sitt hem den 23 augusti för att leta efter en försvunnen ko. Då hon den 25 inte återkommit företogs skallgång varvid den åldriga kvinnan påträffades död i skogen. Ett åderbrock på benet, varav hon besvärats, hade sprungit och ändat hennes liv genom den blodförlust som härvid uppkom.

2017-02-1: 1881 sker ännu en förlisning nära Göksnåre:

DN 13/9 1881   Ångaren Söderhamn observerade i söndags fm, under svår nordostlig storm i Grepen, ett fartyg liggande kantrat i SO till S, 3 ½ nautiska mil från fyrskeppet Grepen, eller alldeles nära bränningarna utanför Ängskärs klubb. I närheten av vraket upptäcktes en båt med 4 man uti, vilka svävade i den ögonskenligaste livsfara. Trots att det var mycket farligt för Söderhamn att gå så nära bränningarna gjorde man det. Man försökte med en livboj knuten vid lodlinnan få tag i de nödställda. Efter ett svårt och farligt räddningsarbete lyckades man rädda tre personer varav en 14-åring. En av de nödställda försvann dock i vattnet. De räddade berättade att deras fartyg, skonerten Fritiof, som kom från Sundsvall lastad med bräder hade sprungit läck och kommit i marvatten och strax därefter kantrat varvid både de och lasten hamnat i sjön.

2017-01-31: Nästa artikel handlar om en fd båtsman från byn som råkar ut för en allvarlig olycka:

DN 2/10 1879   23/9 1879 har hemmansägaren Lindgren fastnat i tröskverk i Hjelmunge, han får högra handen och armen upp till armbågen krossad. Han var fd båtsman som sen lyckats köpa ett hemman. Lite efterforskningar visade att han var vår tidigare båtsman Anders Erik Friskman (7/4 1834-18/12 1889) Han var båtsman i Göksnåre från 1852-1871.

2017-01-30: Nästa artikel är från 1871 då en båt drev in till vad som troligen är Göksnåres kust:

DN 20/10 1871 En korrespendent skriver för DN att Skonerten ”Aktiv”, förd av skepparen BE Zetterberg, med last av bräder från Gefle till Stockholm övergavs av skeppare och besättning dem 9 d:s och har såsom vrak indrivit till kusten av Öregrundsgrepen i närheten av Hållnäs land.

2017-01-29: Nu har vi kommit fram till 1868 och då hittar vi detta som berör Göksnåre:

DN 5/5 1868 Nytt provinsionalläkardistrikt. DN skriver att regeringen har förordnat att en provinsialläkare ska ska anställas inom Tierps, Söderfors, Älvkarleby, Tolfta, Wessland, Hållnäs, Österleufsta, Wendels, Tegelsmorafilms och Dannemora församlingar av Upsala län med station inom Tierps socken och en årlig lön av 1500 riksdaler.2017-01-28: Redan nästa år inträffar nästa olycka med eld då det brinner i Årböle. Ett flertal tidningar i landet skrev om detta.

UNT och DN 9/11 1866.     Den 30 oktober 1866 dör 5 personer innebrända av eldsvåda. Olyckan hände i Årböle, där många ungdomar träffats för att ha en fest hos Carl Sättergren och Helena Bengtsdotter. Deras dotter Anna Kathrina Charlotta Sätergren (27/1 1840-30/10 1866) 26 år och hennes man skattebonden i Kvarnbo Bengt Adolf Sjögren (23/6 1834-30/10 1866) 32 år dör. Han är son till grannen, skattebonden i Årböle Bengt Bengtsson och hans hustru Christina Charlotta Sjögren. Han har blivit fjärdingsman och tagit sin mors efternamn. De har gift sej i november 1863 och troligen tagit över hemmanet i Kvarnbo samtidigt som den förre ägaren Anders Carlsson tog över hans tjänst som fjärdingsman. Innebrända blev också Anna Kathrinas brorsdotter Christina Matilda (22/9 1860-30/10 1866) 6 år som var dotter till skattebonden Carl Sätergren och hans hustru Christina Charlotta Holmgren i Årböle, båtsmannen i Årböle Johan Gustaf Löf (4/9 1845-30/10 1866) 21 år och pigan Anna Greta Andersdotter (2/9 1837-30/10 1866) i Göksnåre 29 år. Johan Gustaf Löf hade tagit över som båtsman efter sin far ett år tidigare. Anna Greta Andersdotter var dotter till backstugemannen Anders Pehrsson och hans hustru Maja Larsdotter. Hon hade även en 2 årig son. Läs om dem under fastigheten Göksnåre 7:11 Västerbo. Mangårdsbyggnaden byggdes upp och gården ägs i dag av Kjell Sternrud, som härstammar på kvinnosidan från Sättergrens.

2017-01-25: Nu har vi kommit fram till 1865 när denna händelse rapporteras i flera tidningar:

DN och UNT 13/12 1865. Den 4 december 1865 dör Carl Petter Larsson i Göksnåre efter en olycka med kolning. Dödsorsaken anges till uppbränd i kolmila och det hamnar tom i tidningarna. DN skriver 13 december ”I Hållnäs socken, Göksnåre by har en 25-årig bondson söndagsaftonen d 3 december (enligt död- och begravningsboken ska dödsfallet ha ägt rum 4 december) nedfallit i en kolmila och der uppbrunnit, enär en förbiresande person hade då hört nödrop från det håll der milan var belägen ehuru han vidare ej aktade deruppå, men sedan, då den unge mannen saknades, omtalat vad han hört. Dylika olycksfall vid kolmilor ske ej så sällan och föranledes vanligen af oförsiktighet. Den omkomne var en arbetssam och ordentlig man samt ett godt stöd för sina fattiga föräldrar och många yngre syskon” Carl Petter var son till frälsebonden Lars Erik Larsson och Lena Kajsa Ersdotter i Göksnåre nr 3B. Han hade, precis som tidningen skriver flera småsyskon, närmare beastämt 5 st. Mellan 1860 och 62 jobbade han som dräng i Göksnåre nr 2, Norrgården men sen har han varit hemma och hjälpt sina föräldrar.

2017-01-24: Sen sist har jag gått igenom en massa tidningsarkiv. Resultatet är över 50 st inlägg som kommer här den närmaste tiden. Jag kommer att lägga ut en eller flera notiser varje dag tills det är klart. Alla inlägg kommer naturligtvis också att läggas in i historieberättelsen och/eller under den aktuella fastigheten för att publiceras tillsammans med andra tillägg.

Idag börjar vi med hela 5 st notiser från 1860-talet som handlar om utslag i olika rättsfall. Tyvärr så vet jag inte mer om dessa än men det kanske kommer.

Aftonbladet 25/11 1862 Svea Hovrätt. Utslag i civila besvärsmål: Änkan Anna Kajsa Ersdotter i Olarsbo och länsmannen CJ Wollter. (Vad det handlar om är inte känt, min anm.)

Aftonbladet 1/11 1864 Utfall i HD Kung.Maj.t har meddelat utslag uppå länsmannen CJ Walters besvär mot änkan Anna Kajsa Ersdotter i Olarsbo (Vad det handlar om är inte känt, min anm.)

Aftonbladet 1/11 1864 Utfall i HD Kung.Maj.t har meddelat utslag uppå länsmannen CJ Walters besvär mot Johan Dahlfors i Nyböle mfl (Vad det handlar om är inte känt, min anm.)

Aftonbladet 12/6 1865 Svea Hovrätt. Utslag i criminelle besvärsmål: uppå besvär av f. lykttändaren Anders Larsson; samt bonden Johan Dahlfors i Nyböle. (Vad det handlar om är inte känt, min anm.)

Aftonbladet 2/1 1866 Utfall i HD Kung.Maj.t har meddelat utslag uppå besvär av Johan Dahlfors i Nyböle mfl (Vad det handlar om är inte känt, min anm.)

2017-01-08: Det är med stor sorg i hjärtat jag idag nås av nyheten att min Årböle- och Leufstaikon MaryAnn Olarsbo har gått bort. Det var redan för nästan 25 år sedan jag träffade MaryAnn för första gången. Vi skulle gifta oss och funderade på om Leufstabruk kunde vara en bra plats. Vi träffade henne i Turistbyrån där hon jobbade och tack vare hennes värme och hjälp blev det naturligtvis Leufstabruk. På senare tid har MaryAnn hjälpt mej mycket med forskning i arkivet och med hennes stora kunskap och intresse för historia i Årböle med omnejd. Läs gärna berättelsen om det hemman hon tagit sitt namn efter, det finns under Fastigheter.

2017-01-07: För nästan 100 år sedan skedde en vägdelning bla i Göksnåre. Läs alla detaljer om detta under Berättelser.

2016-12-30: Ännu mer kompletteringar av byns historieberättelse. Nu är det perioden 1825-1850 som fyllts på. Bla omnämns Hållnäs sockenmagasin, problemet är bara att ingen verkar veta något om det. Om någon läsare av detta vet något så hör av er !

2016-12-29: En massa nytt håller på att fyllas på i historieberättelsen om byn. Först ut är perioden 1850-1875 där det finns en hel del nyheter, bla den otäcka branden i Årböle när 5 unga personer blev innebrända. Läs under Historia.

2016-12-22: Så här i dagarna före jul har jag en STOR julklapp till alla historieintresserade. Ljudfilen med Johanna Matsdotter finns nu att lyssna på. Det är en 15 minuter lång inspelning från 1935. Det är oerhört spännande är att höra henne berätta om händelser i sin barndom i Göksnåre på 1860-talet !! Jag har också av dialektforskarna fått bekräftat att den dialekt hon pratar absolut kan kallas för  Göksnåremål från den tiden. Sätt er till ro och lyssna. Följ med i utskrifterna så är det lättare att förstå. Allt hittar ni under Personer och gå in på Johanna Matsdotter.  God Jul.

2016-12-18: Idag har jag lagt ut en berättelse om ett jobbigt och sorgligt livsöde. Det handlar om den 21-åriga Anna Caisa Ulfvin som kommer som piga till Göksnåre 1838. Läs om hennes liv under Personer.

2016-12-10: Nu har jag fått en utskrift av en del av intervjuerna med Johanna Matsdotter. Du kan läsa om detta i historieberättelsen för Göksnåre för åren 1850-1875 . Det hon berättar ger väldigt intressant information om livet i byn på den tiden. Även berättelsen om det hemman där hon bor, Göksnåre nr 1B, är nu kompletterad med en hel del uppgifter. Snart kan du lyssna på ljudinspelningarna med Johanna här på hemsidan.

2016-11-30: I min kontakt med Institutet för språk och folkminnen angående Johanna Matsdotter har jag fått denna länk. Intressant läsning om olika sägner angående pesten som jag tidigare skrivit om. Tack till Ann Kristin  Carlström. Länken kommer också att finnas i texten om pesten samt under Länkar.

http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/folkminnesarkiven-berattar/arkiven-berattar/2016-11-22-digerdoden.html

2016-11-20: Nu har jag kompletterat berättelsen om Johanna Matsdotter med hur det gick för hennes barn och vilka barnbarn hon fick. Är det någon som ser sina egna anfäder ibland dessa ? Snart kommer jag även att publicera intervjuerna direkt här på hemsidan så att ni själva kan lyssna på henne.

2016-11-13: Johanna Matsdotter från Göksnåre blev intervjuad 1935. Hennes liv och hennes berättelser om livet i byn under 1860-talet kan du läsa om under Personer.

2016-11-11: Idag önskar vi vår nya Göksnårebo välkommen till byn. Vi önskar Elin och Jimmy lycka till med lille Mio. Göksnåres första infödda bybo på hur länge då ?

2016-11-10: Nu är några texter om Sven-Erik Holmgrens far och farfar både justerade och utökade. Bland annat har jag kommit över en bild på Tage Holmgren från en bok om anställda på Korsnäs 1956. Läs under Fastigheter.

2016-11-10: Göksnåre 7:21, Fågelsången byggdes 1919 som byns nya skogvaktarboställe. Läs om detta under Fastigheter.

2016-11-08: Sonen till en kejserlig hovjuvelerare som själv var i brännvinsbranchen, vad kan han ha med Göksnåre att göra ? Läs berättelsen om Per Edward Wendblad under Personer.

2016-10-24: Hur många innevånare har byn haft som mest, och hur många var det på medeltiden? Om du är nyfiken så finns det en del intressant att läsa under Berättelser: Göksnåres befolkning under drygt 600 år.

2016-10-05: Vilka namn har byns innevånare haft ? Varför ? Hur har det förändrats? Dessa och många andra frågor om namn försöker jag svara på här. Läs under Berättelser. Har du egna funderingar, skriv gärna i Gästboken så ska jag svara så gott jag kan.

2016-10-04: Nu är de fyra hemman som uppkomna ur de ursprungliga Göksnåre nr 5 och nr 6. Läs under Fastigheter.

2016-10-03: Efter mycket arbete med jordeböcker för tiden 1631-1742 tror jag att det börjar stämma i byns hemman. Det har varit svårt att få ihop namnen i alla hemman. Idag har jag lagt ut Göksnåre nr 1 till 4 (Catharina/Per och Pia-Norrgården-Karlssons-Julans-Sörgården) I morgon kväll kommer Göksnåre nr 5 och 6.  

2016-09-18: Igår fick vi besök av Catarina och ett tiotal kusiner till henne. Det var hennes kusinträff som kom och tittade på det gamla släktbostället. Jag fick tillfälle att berätta om de 8 generationer skogvaktare och deras egna 2 generationer skogsarbetare som bott i huset sen det byggdes år 1793. Tack för besöket det var verkligen trevligt. Nu kan vi tillsammans rätta och komplettera historiebeskrivningen också.

2016-09-05: Hej igen efter sommaren. Jag har sen sist läst och tolkat ca 130 sidor kartor, handskrivna protokoll och listor över tusentals jordlotter. Det är Laga skiftet som utfördes i byn 1839-44 som har varit föremål för mitt arbete. Det är från detta skifte som skattegårdarna Sörgården och Kumlet har fått sina gränser. Göksnåre nr 5 som vid Storskiftet på 1820-talet var skatte har nu sålts till bruket. Alla jordlotter som anges med namn har jag listat, det kan vara en bra grund till att göra en ny karta över byn med alla gamla namn införda för framtiden.De dokument jag gått igenom kan ni själva se på Lantmäteriets hemsida. Gå in på www.lantmateriet.se, gå vidare till Historiska kartor. Där kan man sen låta kartbilden zooma i Göksnåre och söka. I de träffar man får upp finns Laga skifte 1844. På sidan 15 finns den mest intressanta kartan. Allt det jag skrivit om Laga skiftet hittar ni under Berättelser.

2016-07-21:Tack för intresset alla ni som stannade efte r brännbollen och lyssnade. Söndagen innebar nytt rekord med 41 olika besökare här på hemsidan. Härligt med så stort intresse. När vi kom hit för 25 år sedan började vi handla hos Bröderna Persson i Kussil (eller Bräderna Persson som vi kallade dem) Idag tänkte jag tacka Per och Stefan för alla år av bra service och produkter genom att publicera min lilla efterforskning av deras anor. På deras mors sida hamnar vi i Vallonien (Belgien) på 1500-talet. Håll till godo under Personer.

2016-07-11: Berättelsen om avrättningen har kompletterats och justerats lite efter hjälp av MaryAnn Olarsbo.

2016-07-02: Storskiftet 1822-24 berättar jag om under Berättelser.

2016-06-30: I historieberättelsen har kapitlet om 1750-1800 utökats med 2 händelser. En om en vulkan på Island och en om en avrättning. Läs under historia.

2016-06-21: År 1780 delades byns all skog, som tidigare varit allmänning, upp mellan hemmanen. Berättelsen om hur det gick till, vilka marker som delades, vad man protesterade mot och vilka som var med finns nu att läsa. Se under Berättelser.

2016-07-17: Nu kommer ytterligare ett torp i byn, 7:12, Sven-Erik Holmström. Läs under Fastigheter

2016-06-10: Nästa torp i byn som presenteras är Ulf Erikssons, eller Västerbo som det kallas vid några tillfällen på 1800-talet. Läs under Fastigheter.

2016-06-08: Nu hoppar vi tillbaka till den egentliga byn och presenterar jordetorpet med den nuvarande beteckningen Göksnåre 7:9. Margareta Sjöbergs ställe. Läs under Fastigheter.

2016-05-28: En liten berättelse om 2 personer från Göksnåre och Olarsbo och deras liv. Läs under Personer.

2016-05-23: Här kommer den långa och innehållsrika berättelsen om vårat eget ställe, Göksnåre 7:27 skogvaktartorp och bolagsställe. Varje period har fått en egen rubrik under huvudsidan. Läs under Fastigheter.

2016-05-22: Snart ska jag lägga ut den långa och utförliga berättelsen om vårt hus men först en lite kort berättelse om begreppet skogvaktare och dess historia. Läs under Berättelser.

2016-05-19: Dagens andra inlägg är om ett allmogemålat skåp från 1834 som har funnits i byn men som nu saknas. Se och läs under bilder.

2016-05-19: Här kommer den utlovade berättelsen om stockbåtar. Läs under Berättelser