Albuminuri: Protein i urinen
Blodbrist och kronisk hjärtförstoring:
Anemia perniciosa och dilatatio cordis myocard En sorts blodbrist orsakad av brist på vitamin B12 som inte kan tas upp ur kosten pga brist av ett ämne i magsäckens slemhinna. Det kan ge kronisk hjärtförstoring. Vid brist på röda blodkroppar (anemi) måste hjärtat pumpa mer och oftare och kan då ta skada. Kan vara ärftligt.
Blodslag: Hjärnblödning
Bröstfeber: Lunginflammation, lungsäcksinflammation.
Bröstsjukdom: Kan vara flera sjukdomar med symptom från magen, matstrupen, lungorna, luftrören, hjärtat samt bröstkorgen.
Bröstvärk: Troligen lunginflammation
Difteri: Se stryparsjuka.
Engelska sjukan:
En bristsjukdom som främst drabbar barn och som orsakas av för lite D-vitamin.
Fallandesot: Epilepsi
Faryngitis acuta
Akut halsinfektion oftast med feber.
Vanligen avser man med det halsfluss (alltså infektion med streptokocker) men det kan också orsakas av
andra bakterier samt av virus.
Flegmone abdominis + fistula ilei
Varig infektion i buken med en fistel (sjukligt uppkommen förbindelsegång mellan olika tarmslingor) i tunntarmen (ileum). Kan vara orsakat av t ex blindtarmsinflammation, eller en inflammatorisk tarmsjukdom som ulcerös colit eller Chrons sjukdom.
Fläckfeber: Fläcktyfus
Frossa:
Malaria. Den vanligaste anledningen (frossbrytningar förekommer även vid andra febersjukdomar)
Gastrisk feber: Maginfektion.
Gikt: Reumatism
Gulsot:
Hetsig feber: Inflammatorisk feber.
Håll: Smärta
Håll och stygn: Lunginflammation, lungsäcksinflammation.
Ingenio debilis Dement, utvecklingsstörd.
Kolera:
Smittsam tarmsjukdom med 50 % dödlighet utan behandling. Med modern behandling med vätska och salter är dödligheten mindre än 1 %.
Koppor:
Smittkoppor. Mycket smittsamt och dödlig. Epidemi utbröt i Sverige 1854. Vaccination obligatorisk från 1816. Utrotat i världen 1980.
Lungsot: Tuberkulos, kan även vara lunginflammation
Maskan Inälvsmask.
Meningitis Hjärnhinneinflammation.
Moderpassion:
Moder ska i det här faller ska läsas som livmoder, och passion betyder sjukdom. Benämning som används på allt från cancersjukdomar till mer ofarliga underlivsproblem och själsliga problem.
Morbus maculosus Werlhofii:
Idiopatisk trombocytopen purpura (ITP) en sjukdom där blodplättarna (trombocyterna) av okänd anledning minskar i antal. I värsta fall får patienten spontana blödningar från alla möjliga håll (hud, slemhinnor, hjärnblödning mm) och dör av det.
Nervfeber: Tyfus. Kan även vara abdominal tyfus.
Obstruktion: Tarmvred.
Ofärdig: Fysiskt handikappad
Pleuserie: Lunginflammation, lungsäcksinflammation.
Rosfeber:
Rosfeber är en bakterieinfektion av streptokocker i huden, oftast på ben och fötter. Gikt kan se ganska likadant ut på en fot, men ger oftast inte lika hög feber. Rosfeber är än i dag en dödlig sjukdom om man inte får ordning på den med antibiotika.
Rödsot:
Dysenteri, är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. Rödsot/dysenteri orsakas av bakterier som tillhör släktet Shigella eller av en encellig parasit – amöbaparasit. Organismerna överförs mellan människor på samma sätt som salmonellainfektioner via livsmedel eller vatten som förorenats av avföring. Med dålig hygien följde ofta rödsot, som allmänt betecknades som en ”snusksjukdom”. Symtomen var feber, kraftiga knipsmärtor i buken och ofta blodiga eller slemmiga avföringar.
Rötböld: Böld
Rötfeber:
Medicinskt samlingsnamn för en rad olika epidemiska febersjukdomar som så ofta härjade i dåtidens ohygieniska städer. Benämningen är vanligt förekommande som allmän dödsorsak i svenska kyrkböcker och dylikt in på 1800-talet. Det allmängiltiga namnet gjorde att rötfeber användes som diagnos för många olika sjukdomsförlopp: hög feber med symtom av kroppslig förruttnelse, som till exempel rutten stinkande lukt eller illaluktande utslag, febersjukdomar som tyfoidfeber och fläcktyfus, samt situationer där döden var till följd av en blodförgiftning, till exempel vid kallbrand (gangrän).
Scarlakansfeber:
Slag: Slaganfall
Stenpassion:
Stensjukdomar, det vill säga blåssten, njursten och gallsten. Förr kunde dessa sjukdomar inte botas och anges därför ofta som dödsorsak.
Stranguri: Droppvis skeende, smärtsam urinering (på grund av tex. blåskatarr eller urinrörsförträngning)
Strypsjuka:
Difteri (även kallad äkta krupp och stryparsjukan) är en mycket allvarlig bakteriesjukdom. Genom bättre hygien och allmänna vaccinationer (sedan 1950 ingår den i barnvaccinationerna) har difteri blivit ovanligt i Sverige. Sjukdomen är fortfarande vanligt förekommande i många utvecklingsländer och under senare år på grund av sänkt sjukvårdsstandard har den ökat i flera östeuropeiska länder, bland annat i Ryssland och Ukraina.
Torsk, Svart torsk:
Beläggningar i munhåla och strupe som ibland kan svartna, orsakade av svampinfektion. Framförallt dåligt skötta spädbarn kunde drabbas. Vanlig barnsjukdom som numera behandlas med antibiotika. Så sen som på 1960-talet krävdes isolering på epidemisjukhus.
Tandslag:
Kramptillstånd. Konvultioner som uppträder under tiden för tandsprickningen, men utan några genetiska samband med tändernas framträdande. Kan vara kopplat till underskott av kalkhalt i blodet. Ordet kan också ha använts om alla typer av kramper hos barn mellan 0,5 och 3 år
Trånsjuka, tvinsot
Utmärgling, sjuklig avmagring.
Tungelbarn:
Josef Forsman skriver 1935 i sin skrift ”Våra fäders historia åren 1800-1920” : Hustrun påstods gå med tungelbarn i tre år om Johan Dahlfors hustru Anna Caisa Andersdotter (1795-21/7 1834) i Nyböle. Tungel är ett ord kopplat till “måne”. ( vilket även mens är) Det kan ha något med skengraviditet att göra, dvs att kvinnan inte blev gravid på riktigt utan skengravid. Det beror vanligen på hormonförändringar från t ex tumörer i äggstockarna eller en graviditet som inte utbildas till ett foster utan till en så kallad druvbörd. Den består av vätskefyllda blåsor som utgår från moderkakan. Det bildas inget foster. En sådan kan kvarstå länge och ge uttalade graviditetssymptom. En kvinna förr i världen kunde säkert ha en sådan i flera år och utvecklingen till cancer är vanlig utan behandling. Man har ofta mer eller mindre kontinuerliga blödningar (som en mens) under tiden.
Tvinsot:
Förtvining. Kan bero på Kan enligt bero på ålderdom, diabetes, lever- och lungsot, mask m.m. Även bl a engelska sjukan kan vara orsak.
Vattusot: Lungödem.
Windtsiuka Förvirring. Åldersdemens.
Västeråssjuka: Dragsjuka, även kallat Kalmarsjuka, epidemisk hjärnhinneinflammation.