Etablerat som fastigheten Göksnåre nr 3 ¼ mantal troligen ca 1823.
Bostadshus byggt ca 1823-25
Det enda huset i byn med två fullhöjdsvåningar.
Från 1823 investerar ägaren till hemmanet, Leufsta Bruk, i ett projekt som summeras 1825 till ca 2434 riksdaler riksgäld i byggnadsarbeten. Det kan jämföras med de 1000 riksdaler som det ca 30 år tidigare, år 1793, kostade att bygga det nya skogvaktarbostället. Det får anses vara det mest troliga att detta avser byggandet av detta hemman.
2434 riksdaler blir med konsumentprisindex ca 240 000 kr år 2020.
Om man istället räknar med löneindex så motsvarar det idag 7 265 000 kr.
Sveriges valuta var på denna tid: 1 riksdaler riksgäld= 48 skilling banco = 576 runstycken.
I Leufsta Bruks Kapitalböcker för dessa år ser vi följande kostnadsposter:
1823:
Journal juli, Nävers leverans: 46
Journal augusti, Nävers leverans: 13.24.8
Journal oktober, Nävers leverans och krut
till stensprängning: 33.35
Snickaren Pehr Löfström: 24
Dagsverkens räkning: 173.15.3
Diverse forlöners räkning: 215.16
Spik utminuterings räkning: 3.27.11
Göksnåre byggnaders konto: 509:22.11
1824: Balans från 1823 509.22.11
Journal november 31.14
Journal december 45.24
Journal februari, mars 99.4
Journal april, maj 76
Journal juni, juli 40.2
Journal augusti 59.15.3
Journal oktober 21.4.9 372.16
Göksnåret snickaren Lars Ersson: 5 (se nedan)
Dagsverks räkning: 651.21
Diverse forlöners räkning: 561.32
Giljams smedjas räkning: 29.15.8
Brodins smedjas räkning: 26.28.4
Stångjärns utminuterings räkning: 17.36
Tegel och kalks räkning: 62
Tjära och rödfärgs räkning: 3.36
Bräders räkning: 130
Järnplåtars räkning: 2.24
Göksnåre byggnaders konto: 2371:39.11
1825: Balans från 1824 2371:39.11
Journal december .36
Journal december 1.24
Journal augusti 6.37.6
Dagsverks räkning: 23.28.9
Forlöners räkning: 24.4
Spiks räkning: 6.2
Göksnåre byggnaders konto: 2434.28.1
Lars Ersson som tjänar 5 riksdaler år 1824 är bondesonen Lars Ersson (9/12 1803-4/9 1834) Han är fördelsman, dvs han har ett innestående arv i skattehemmanet Göksnåre nr 4. Han är dessutom bror till frun i huset, Anna Ersdotter. Han är 22 år gammal. Han dör 12 år senare av koleran i byn.
I denna kostnadssammanställning kan vi räkna med att själva byggnadstimret inte ingick. Det troliga är att timret togs från den egna skogen och att ingen internfakturering gjordes. Till skillnad från bygget av skogvaktarebostället år 1793 hittar vi här inga kostnader från glasmästarens konto, oklart varför.
Släkten har arrenderat av de Geer sen 1872.
På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 blir fastigheten på 32,647 ha. Där finns också ett servitut om att man har rätt att färdas över mark tillhörande 7:7 (Karlssons) för att komma till sin mark.
Friköpt 1930.
Finns med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938, se längre fram i berättelsen.
Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949, se längre fram i berättelsen.
(1823)-1826
Frälsebonden och sjömannen Matts Kjellberg (16/9 1796-27/2 1845) och Anna Ersdotter (8/3 1795-17/8 1861) Han är son till skogvaktaren Matts Kjellberg i Göksnåre. Hon är dotter till Erik Nilsson och Anna Ersdotter i Göksnåre nr 4. Han är noterad på skifteskartan från 1823-25. Alla byns 10 frälsehemman skiftas till samma storlek, 2 2/5 öresland, dvs 3,6 hektar. De skiften han får är nr 180-214. De gifter sej 1819. De får Mats (22/12 1819-30/9 1904) läs om honom under Personer, Maja Brita (24/10 1822-29/10 1822) som dör 5 dagar gammal, Erik (20/2 1824-) se nedan och Anders Olof (27/11 1825-) se nedan. Mats deltar som förrättningsman vid många bouppteckningar i byn. De flyttar till Åkerby, Leufsta 1826 där han blir statdräng och de får Carl Petter (18/11 1834-28/11 1834) som dör 9 dagar gammal av slag och Johanna (29/3 1837-10/9 1911) se nedan.
1838 flyttar de till Rotebro, Sollentuna där han blir statdräng. 1841 flyttar de till Rotsunda men redan 1842 flyttar de tillbaka till Rotebro. Mats dör 1845 av slag, 48 år gammal. Änkan Anna bor efter det i Sandstugan, Sollentuna innan hon flyttar 1851 till Fattigstugan. Där lever hon i 10 år innan hon dör, 1861, 66 år gammal.
Sonen Erik (20/2 1824-) flyttar till Ed 1841. 1842 flyttar han tillbaka som dräng i värdshuset i Rotebro. Han flyttar till Sten, Rista rote 1843. 1844 flyttar han till värdshuslägenheten i Rotebro och 1845 till Stockholm. År 1847 finns en dräng Erik Kjellberg född 1824 år i kv Sparven, Jakobs församling. Husnummer 22. År 1852 finns en dräng Eric Kjellberg som anges född 1 februari 1824 i Adolf Fredriks församling.
Sonen Anders Olof (27/11 1825-) flyttar till Stockholm 1845. Han flyttar till Foresta och därefter, 1848, till Skevik, Värmdö. som dräng. Han flyttar till Rotsunda, Sollentuna 1849. Han flyttar i oktober 1851 till Fresta.
Dottern Johanna (29/3 1837-10/9 1911) gifter sej 1871 med bruksarbetaren Per Olof Karlbom (6/1 1843-26/8 1873) i Skälsjön, Leufstabruk. Han dör redan 1873, 40 år gammal, av kräfta. Hon gifter om sej 1875 med jordbruksarbetaren Anders Gustaf Hallberg (4/1 1850-3/10 1944) i Skälsjön. Hon dör av nervslag i Lövsta bruk 1911, 74 år gammal. Han dör 1944, 94 år gammal, i Skälsjön.
1825-1832
Frälsebonde Hans Hansson (23/2 1794-7/5 1874) och Caisa Stina Persdotter (23/2 1799-13/11 1881) Han är född i Försäter, Österlövsta med föräldrarna Hans Hansson (1754-) och Caisa Matsdotter (9/7 1762-) Hon är född i Valnäs, Österlövsta med föräldrarna Per Jansson (14/9 1766-9/8 1832) och Brita Caisa Ersdotter (1776-) De flyttar in från Leufsta 1825 och har fått Petter (14/4 1820-30/1 1897) se nedan och Brita Caisa (18/6 1824-20/12 1859) se nedan. Här får de Hans (9/1 1827-) se nedan, Greta Stina (8/12 1828-23/12 1837) som dör 9 år gammal av maskplågor och Carl (1/10 1831-19/7 1899) se nedan. Hans skuld till bruket ökar från 42 riksdaler år 1829 till 72 riksdaler år 1831. De flyttar 1832 tillbaka till Leufsta och Valnäs nr 4 där de tar över hemmanet efter hennes föräldrar och blir frälsebönder. De får Johannes (6/3 1833-19/5 1838) som dör 5 år gammal av uppkastning, Johanna (13/9 1835-23/3 1903) se nedan, Erik (6/4 1838-11/9 1913) se nedan och Johanna (5/8 1841-26/8 1842) som dör ett år gammal. De flyttar till sonen Per i Åkerby 1847 och där anges att Hans bör bli mantalsfri då han är krympling. De flyttar till Ingarsbo 1851. Då anges han också som ”krympling” De får 1864 en fd dräng Anders Svensson (9/1 1825-16/8 1879) inackorderad som är mindre vetande och enarmad, han är utackorderad av fattigvårdsnämnden. Redan när han är liten anges han vara ofärdig och enarmad.
Hans benämns som ”De Geers pensionär” tills han dör 1874, 80 år gammal och Casia Stina dör 1881, 82 år gammal, båda i Ingstarbo.
Sonen Petter (14/4 1822-30/1 1897) flyttar till Elinge som dräng 1841 och kommer hem 1842. Han flyttar till Elinge nr 2 år 1845 och 1847 till Åkerby nr 2 där han blir torpare. 1850 flyttar han vidare till Elinge nr 7 som dräng och 1852 till Elinge nr 6. 1857 flyttar han till Sätra nr 2, Västland som dräng. 1861 flyttar han vidare till Sätra nr 3 och blir statdräng. Han lägger till efternamnet Eling till sitt namn och gifter sej 1862 med Greta Lisa Ersdotter (10/3 1831-25/2 1914) från Västland. De får Margareta Kristina (14/8 1864-20/10 1936) De bor kvar tillsammans med dottern och hennes familj. Han dör 1897, 74 år gammal.
Dottern Brita Caisa (18/6 1824-20/12 1859) flyttar 1843 till Sund nr 2. 1851 flyttar hon till Sund nr 4. 1852 till flyttar hon till Löten där hon gifter sej 1854 med statkarlen Eric Persson Vadlund (6/12 1822-8/11 1880) som flyttar in från Tolfta. De får Eric (19/9 1855-3/4 1930) och Brita Johanna (30/9 1859-14/2 1860) Brita Caisa dör knappt 3 månader efter förlossningen av förkylning och dottern dör efter ytterligare knappt 2 månader av slag.
Sonen Hans (9/1 1827-) flyttar till Hållnäs 1843, bara 17 år gammal och kommer hem 1845. Han flyttar 1847 till Elinge som dräng och vidare till Valnäs nr 2 1848. 1849 flyttar han till Ingarsbo och 1851 flyttar han till Västland, oklart vart. Det finns inga inflyttningsböcker för Västland 1851. Han finns inte i Sveriges dödbok från 1860. Han är inte återflyttad till Hållnäs 1852-1859. Han finns inte som utflyttad från Västland 1855-59. Han finns inte registrerad som död i Västland 1851-1860.
Sonen Carl (1/10 1831-19/7 1899) flyttar 1848 till Valnäs nr 4 som dräng. Han flyttar hem till föräldrarna och blir torpare i Ingarsbo 1853 och gifter sej 1860 med Maja Kajsa Holm (22/4 1829-3/2 1912) från Västland. De får Katharina Johanna (2/7 1860-26/9 1945), Kristina (3/1 1862-2/5 1951), Maria Augusta (7/8 1864-17/9 1864) som dör en månad gammal, Carl Peter (3/12 1865-9/4 1933), Eric (17/11 1868-7/9 1878) som dör knappt 10 år gammal av charlakansfeber. Sonen Karl Petter tar över med sin familj. Carl dör 1899, 67 år gammal, utan angiven orsak och hans änka Maja Kajsa flyttar 1907 med sonens familj till Skärplinge nr 4 där sonen blir arbetare. Hon dör 1912, 82 år gammal.
Dottern Johanna (13/9 1835-23/3 1903) gifter sej 1861 med Karl Sundell (30/1 1836-28/12 1888) Hon dör 67 år gammal i Sund, Österlövsta.
Sonen Erik (6/4 1838-11/9 1913) flyttar 1854 till Elinge, 1855 till Valnäs nr 4 och 1857 till Västland. 1863 blir det en större flytt till Harmånger, Hälsingland. Han saknas i inflyttningslängden men där finns istället en Erik Wallin (6/11 1838-) född i Österlövsta och inflyttad från Västland. Någon Erik finns inte född i Österlövsta i november. Här antas att Erik bytt namn till Wallin efter födelseorten Valnäs och att siffran 4 har fellästs till 11. Erik kommer till Prästgården i Harmånger varifrån han flyttar till Nordanå 1867. Där gifter han sej med Brita Johanna Westlund (27/12 1838-22/12 1923) från Västland. De får Katarina Augusta (30/7 1868-), Hans Axel (21/3 1870-9/4 1870) som dör 3 veckor gammal. Erik dör 75 år gammal i Dvästa, Jättendal.
1832-1835
Bonden Per Andersson (16/1 1804-16/12 1860) och Maja Greta Persdotter (16/9 1802-5/4 1872) De kommer från Göksnåre nr 1 och en ettårig tid som frälsebönder där. De har fått Anders Peter (14/11 1828-17/12 1891) och Lena Caisa (29/7 1831-20/2 1850) Här får de sonen Carl Eric (6/12 1834-28/3 1868) De flyttar sen till Göksnåre nr 1 1835 och tar över den gården där koleran slog hårt mot hans föräldrar. Läs vidare om dem där.
1835-1867
Frälsebonden Lars Erik Larsson (30/1 1813-23/7 1885) och Lena Kajsa Ersdotter (9/7 1816-16/1 1897) Han är född i Olarsbo (föräldrar, se nedan) och hon är dotter till Erik Ersson och Anna Nilsdotter i Göksnåre nr 5. Han flyttar in från Kärven, där han var dräng 1835 och hon flyttar in från Göksnåre nr 6, där hon var piga 1836, då de också gifter sej. Han är noterad på skifteskartan från 1839-44. Tomten har littera 114 på den kartan. De får Lars Erik (9/3 1838-2/3 1923) se nedan, Anna Caisa (20/12 1839-28/12 1839) som dör efter 8 dagar av okänd orsak, Carl Peter (14/1 1841- 4/12 1865) som dör 24 år gammal, med dödsorsak: Uppbränd i kolmila, Helena Catarina (3/4 1843-22/10 1905) läs om henne under Personer, Anders Gustaf (12/11 1844-15/3 1845) som dör 4 månader gammal av okänd anledning, Johannes (10/3 1846-11/12 1939) se nedan, Anders Gustaf (8/2 1848-1/12 1923) se nedan, Nils Henrik (8/5 1850-12/1 1867) som dör 17 år gammal av nerffeber (Se vidare i bybeskrivningen), Anna Lovisa (19/8 1852-14/3 1942) se nedan, Johanna Charlotta (1/4 1855-23/4 1927) se nedan och Maria Matilda (25/2 1859-30/8 1935) se nedan.
Lars Eriks föräldrar Lars Ersson (1777-28/3 1847) och Caisa Larsdotter (1781-19/12 1846) bor också här. De dör av kolik* respektive magkräfta med 3 månaders mellanrum. Det har bara hittats en boupteckning för henne, den är utförd 6 mars, alltså bara 3 veckor innan han dör. I bouppteckningen anges de som torpare och att de hade sonen Lars Erik. Egendomen uppgavs av änklingen som följer:
-2 st djupa hamrat tennfat gamla 1 riksdaler, 4 flata porslinstallrikar, 2 st ½-stops buteljer*, 1 brännvinsglas, 2 gamla grytor, 1 koppartratt, 1 st ½-stopspanna, 1 jungfrumått* av bleck, 1 brödform, 1 tackjärnsmortel, 1 brunmålat bord 1 riksdaler, 1 runt bord med 2 skivor, 2 karmstolar, 1 blåmålad kista 1 rd, 1 gammalt skåp, 1 svart kamlotskjol* med tröja 1 rd, 1 rosig kartunsklänning* 1.16 rd, 3 dito sämre 3.8 rd, 1 blåbottnig ylleklänning 1.16 rd, 1 vitt förkläde, 1 kartunsförkläde, 1 svartbottnig silkessjal 1 rd, 1 brun silkessjal, 1 rödprickig sjal, 1 rosig sjal, 1 randigt förkläde, 10 gamla mössor?, 3 mösstycken, 1 fyrskafts* gammal bordduk, 1 lingarnslakan, 1 lingarns lintyg, 3 vävskedar, 1 par vita pottade* bomullsvantar, 1 par gamla strumpor till ett totalt värde av 16 riksdaler 45 skilling
Lars Ersson intygar med sitt bomärke att detta upptecknats på ett riktigt sätt (han dör av kolik endast 3 veckor senare, se nedan)
Lars Erik Larsson intygar med sitt bomärke att han är nöjd med bouppteckningen
Förrättningsmännen fd nämndemannen Olof Olsson i Böle och Anders Ersson i Göksnåre skriver under med sina bomärken
Fattigprocenten 1 skilling banco kvitteras av JG Söderbaum
Förklaringar:
– Kolik: Kolik hos vuxna beror oftast på tarmvred eller att det blir akut stopp i tarmen av annan orsak tex tumör. Man kan dö inom något dygn.
– ½-stops buteljer. 1/2 stop är ca 65 cl
– Jungfrumått är ca 8 cl
– Kamlotskjol. Kamlott är ursprungligen namn på ett kostbart, sannolikt av kamelgarn (angoraull) tillvärkat tyg från levanten; sedermera om ett glansigt, stundom vattrat eller mönstrat, vanligen tvåskäftat tyg av kamelgarn eller kamelgarn och silke eller av hårdt tvinnat kamgarn, stundom blandat med silke, bomulls- eller linnegarn
– Kartunsklänning. Kattun, även stavat cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.
– Fyrskafts bordduk. Kypert är en grundbindning i vävning. Kypert var en vanligt förekommande bindningstyp i textilfynden i Lödöse från 1300-talet, så även i Bockstensmannens klädedräkt. Exempel på tyger vävda i kypert är denim, batavia och gabardin.
En variant kallas fyrskaftbatavia.
– Pottade bomullsvantar. Påtning kallas också smygmaskvirkning och görs med en grov virknål eller helst en påtnål. Det är ett lättsamt sätt att tillverka trevliga vantar.
– Fd nämndemannen Olof Olsson i Böle är troligen skattebonden Olof Olsson (20/1 1790-26/9 1847) i Årböle
– Anders Ersson i Göksnåre är troligen skattebonde Anders Ersson (24/8 1800-21/11 1865) i Göksnåre nr 4, Sörgården
– JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868) till 1863
Anmärkningar:
– Behållningen var extremt låg. Den kan uppdelas i kläder 10 rd, husgeråd 2 rd, möbler 3.34 rd.
– Inga kreatur fanns i boet
– Inga skulder fanns i boet
Fattigprocenten var ca 1,2 promille av boets värde
Alla frälsebönder i Göksnåre blir formellt uppsagda för avflyttning av bruket 1865 men det är bara en formalitet med ett internt ägarbyte för brukspatron så alla fick avtal med den ”nya” ägaren fidekommissen. De flyttar till Kuggböle 1867.
Sonen Lars Erik (9/3 1838-2/3 1923) flyttar 1861 till Skaten och kommer tillbaka efter ett år. 1873 gifter han sej med Anna Ulrika Ersdotter (27/11 1849-5/2 1900) och de flyttar till St Rångsön, Forsmark 1874. 1875 kommer de tillbaka och flyttar då till hennes föräldrar som är inhyses i Pålsbo. Lars Erik är arbetare och byter namn till Westergren. De får Klara Wilhelmina (15/3 1877-) och flyttar samma år till Risön, Österleufsta som arrendatorer. 1882 flyttar de till hennes föräldrar i Pålsbo. 1886 flyttar de till Kuggböle där han jobbar som kolare och de kommer tillbaka till Pålsbo 1890 där han blir inhysesman då hennes far dör. Deras dotter flyttar hemifrån som 16-åring 1893. Anna Ulrika dör 1900, 50 år gammal utan angiven orsak. Lars Erik flyttar 1918 till Rångsen som fattighjon hos sin yngsta syster Maria Matilda. Han dör 1923, 1 vecka före sin 85-årsdag, av ålderdomsavtyning.
-Dottern Klara Wilhelmina är piga i Pålsbo år 1900 och1903 flyttar hon till Böle, gifter sej med garvaren Gustav Bernhard Holmström (12/4 1870-) från Skaraborg och redan samma år flyttar de till Gävle. Han blir arbetare och de får Sven Bernhard (9/3 1905-) innan han flyttar till Kanada 1905. Hon får sen den oäkta Olga Ingeborg (16/1 1909-) som anges född i Forsmark. Klara flyttar 1909 med sina 2 barn till N. Amerika.
Sonen Johannes (10/3 1846-11/12 1939) flyttar 1862 till Göksnåre nr 3A.1864 flyttar han tillbaka hit. 1865 flyttar han till Årböle nr 2. Han flyttar 1866 till Vavd nr 2. 1867 flyttar han till Vavd nr 1. 1868 flyttar han till Flottskär. 1871 flyttar han tillbaka till sina föräldrar som flyttat till Kuggböle. Han flyttar tillsammans med familjen till Vamsta, Valö 1876. Han blir kvar som dräng åt sin bror Anders Gustav som tar över hemmanet. Även när hans bror dör och andra tar över arrendet på hemmanet blir han kvar som jordbruksarbetare. 1937 förs han över till sidorna ”på församlingen skrivna” Han dör 1939, 93 år gammal.
Sonen Anders Gustaf (8/2 1848-1/12 1923) flyttar 1866 till Göksnåre nr 3A och kommer tillbaka hit 1867. Han flyttar till Stenmo år 1872 och kommer tillbaka 1873. Han flyttar tillsammans med familjen till Vamsta, Valö 1876. 1885 tar han över som frälsebonde på hemmanet Vamsta nr 2 när fadern dör. 1889 gifter han sej med Sofia Eriksdotter (31/5 1866-26/10 1953) från Valö. Hon har den oäkta sonen Karl Oskar (9/8 1885-24/7 1903) och de får tillsammans Mattias (24/2 1890-3/5 1891) som dör 1 år gammal av hjärnfeber, Elin Sofia (10/4 1892-26/3 1969), Johan Algot (26/2 1894-6/2 1977), Lydia Maria (18/11 1895-15/4 1896) som dör ½ år gammal av lunginflammation, Gustav Linus (18/2 1897-12/3 1897) som dör 4 veckor gammal utan angiven orsak. Hennes son Karl Oskar dör 1903, knappt 18 år gammal, av lungsot. De får sen Albert Linus (29/12 1898-15/6 1929) och Agnes Ottilia (8/1 1901-13/2 1989) Av de 6 barnen är det bara 2 som får ett långt liv. Anders Gustav dör 1923, 75 år gammal.
Dottern Anna Lovisa (19/8 1852-14/3 1942) flyttar 1873 till båtsmanstorpet där hon gifter sej året efter med båtsman Carl Gustaf Friskman. Läs vidare om dem i texterna om Båtsmanstorpet.
Dottern Johanna Charlotta (1/4 1855-23/4 1927) flyttar 1872 till Nyböle som piga. 1874 flyttar hon hem igen. Hon flyttar tillsammans med familjen till Vamsta, Valö 1876. 1878 flyttar hon till St Rångsön, Forsmark och gifter sej med båtsman Carl Gustav Boman Lätt (10/3 1855-11/10 1936) 1876 blir han omdöpt som baptist. 1896 flyttar de till Bruksroten nr 20. 1904 flyttar de till Lieäng, Valö.1905 flyttar de tillbaka till Forsmark och nu Björnbo. 1911 flyttar de till ett annat ställe i Björnbo. Johanna Charlotta dör 1927 72 år gammal.
Dottern Maria Matilda (25/2 1859-30/8 1935) flyttar tillsammans med familjen till Vamsta, Valö 1876. Hon får Edward (6/7 1888-4/7 1972) Hon gifter sej samtidigt med bruksarbetaren Pehr Andersson (5/6 1861-7/6 1924) från Rångsön och flyttar dit till St Rångsön. 1893 flyttar de till Rångsen nr 1, Hållnäs där de blir frälsebönder. De får Ester Matilda (18/10 1889-28/2 1978) och Klara Maria (12/8 1896-27/8 1985) Pehr dör 1924, 63 år gammal, av hjärtfel och Maria Matilda flyttar till Björnbo, Forsmark 1928. Där blir hon hushållerska åt Carl Gustav Boman som året före blev änkling efter hennes syster Johanna Charlotta. Hon dör 1935, 76 år gammal, och är då på församlingen skriven i Hållnäs.
1868-1871
Frälsebonden Carl Holmgren (1/11 1837-30/1 1873) och Maja Kajsa Ersdotter (18/1 1849-14/1 1926) De flyttar in från hennes föräldrar i Göksnåre nr 4 där han först jobbade som dräng. Hon var farfars faster till Leif Sörehall i dagens Sörgården. Han är från Österleufsta där han var son till båtsmannen nr 46 Jan Arvid Dunder (17/12 1802-1840) och Anna Margareta Sågström (10/12 1811-23/10 1886) i Elingeskogen. De har fått Eric Gustaf (24/9 1867-11/1 1871) som dör, 3 år gammal, i epidemin av stryparsjuka som drabbar Hållnäs. Maja Kajsa är bara 18 år när sonen föds och de gifter sej 3 månader senare. De har sen fått Maria Kristina (20/8 1870-10/9 1930) se nedan. De flyttar till Edvalla 1871 där de blir skattebönder. Carl dör efter 2 år i Edvalla, 35 år gammal, av lungsot. Maja Kajsa är då 24 årig änka och flyttar med sin dotter hem till Göksnåre nr 4, Sörgården. Året efter flyttar hon till Ängskär nr 1 och gifter om sej med sonen i huset Per Erik Olsson (17/11 1841-26/5 1883) De får tillsammans Anna Fredrika (7/7 1875-2/5 1915) se nedan, Ida Matilda (3/8 1877-10/2 1907) se nedan, Carl Fredrik (21/10 1879-2/7 1937) se nedan och Clara Augusta (5/2 1883-17/1 1884) som dör knappt 1 år gammal utan angiven orsak, innan hon blir änka för andra gången, nu 34 år gammal, då Per Erik dör 1883, 41 år gammal. Han dödsorsak anges som: ”Ihjälkörd genom en skenande häst” Maja Kajsa lånar 300 kr av sin far i Göksnåre ungefär vid denna tidpunkt. Hon gifter om sej igen, nu nu med drängen i huset Erik August Eriksson (1/4 1857-8/6 1921) från Göksnåre nr 2 Norrgården. De får Johan Axel (25/6 1885-20/5 1942) se nedan, Joel (9/1 1888-3/5 1890) som drunknar drygt 2 år gammal och Gunni Axelia (28/9 1893-28/12 1970)
Maja Kajsa blir änka för tredje gången 1921, nu 72 år gammal, då Erik August dör, 79 år gammal. Hon dör 1926, 77 år gammal, i Ängskär nr 1. Hennes liv innehöll 3 makar och 9 barn. 3 av barnen dog väldigt unga och 2 till dog före Maja Kajsa.
Dottern Maria Kristina (20/8 1870-10/9 1930) gifter sej 1889 med bondsonen Carl Erik Persson (14/12 1865-9/8 1952) och flyttar till honom i Lönnö nr 1 och de tar över hemmanet. De får Anna Eugenia (26/11 1890-29/11 1890) som dör 3 dagar gammal, Carl Gunnar (31/3 1892-3/12 1986), Karl Werner (20/9 1894-18/9 1989), Karl Oskar (27/3 1897-4/5 1997), Karl Valfrid (3/5 1900-16/12 1984), Erik Helge (25/4 1902-6/5 1918) som dör 16 år gammal av diabetes på sjukstugan i Leufsta, Algot David (26/6 1904-5/5 1912) som dör 7 år gammal av slag, Edvin (12/5 1907-26/4 1915) som dör 8 år gammal av drunkning, Arvid Sigfrid (9/8 1909-10/8 1988), Bengt Erland Josef (22/3 1913-5/4 1993), Carl Uno (19/4 1920-7/2 2006) och till slut efter 10 söner i rad får de dottern Rut Ingegerd (30/4 1921-4/1 2009) Kan det ha varit henne de längtat efter ända sen deras första dotter dog så tidigt ? Maria Kristina dör 1930, 60 år gammal och Carl Erik dör 1952, 86 år gammal. Mellan 1890 och 1921 får de alltså 12 barn. Vid det sista är Maria Kristina 50 år gammal. 1 dotter dör efter 3 dagar, 3 söner dör i en ålder mellan 8 och 24 år medan de övriga 8 barnen alla blir mellan 79 och 100 år gamla. Medellivslängden för de 8 var imponerande 88 år.
Dottern Anna Fredrika (7/7 1875-2/5 1915) gifter sej 1895 med Per Valdemar Hållstrand (29/7 1867-13/12 1912) som flyttar in från lastageplatsen där han var dräng åt traktören. Han är född i Gudinge. Hemmanet avstyckas så de blir skattebönder. De får Elsa Fredrika (26/8 1896-23/10 1980), Evert Valdemar (16/2 1901-16/6 1986) och Gunhild Linnea (25/2 1908-23/6 1908) som dör 4 månader gammal utan angiven orsak. Per Valdemar dör 1912, 45 år gammal, av dubbelsidig akut lunginflammation och Anna Fredrika dör 1915, 39 år gammal av ljumskbråck.
Dottern Ida Matilda (3/8 1877-10/2 1907) benämns som ”idiot” och bor på ”idiothemmet i Uppsala 1890” Hon får den oäkta Ester Albertina (12/1 1895-14/9 1979) Ida Matilda är sen intagen på ”asylen” i Uppsala och dör där 1907, 29 år gammal av hjärtstopp. Hennes dotter bor kvar hos sin moster och arbetar som sömmerska. Hon flyttar till Gävle 1912. Hon kommer tillbaka 1915 tillsammans med sin andra moster Gunni Axelia. Ester Albertina gifter sej med Ernst Rubert Henriksson (12/1 1895-14/9 1979) Läs vidare om dem under fastigheten Göksnåre 4:14.
Sonen Carl Fredrik (21/10 1879-2/7 1937) gifter sej 1903 med Hanna Maria Holmgren (15/10 1882-18/1 1954) från Österlövsta. De tar över hemmanet i Ängskär och får Carl Edvin (1/4 1905-9/7 1985) som flyttar till Gävle 1929, Sven Halvard (19/1 1907-1/7 1989) som tar över 1937 och Julia Maria (15/1 1910-12/12 1986) De byter namn till Brattfäldt 1926. Carl Fredrik dör 1937, 57 år gammal och Hanna Maria dör 1954, 71 år gammal.
Sonen Johan Axel (25/6 1885-20/5 1942) flyttar till Valö 1901. 1902 flyttar han till Lönnö nr 1 som dräng. Han flyttar hem till Ängskär 1904 och jobbar som dräng. 1906 flyttar han till Flottskärs arrendator som dräng.1908 flyttar han med honom och hans familj till Österbo, Börstil. 1909 flyttar han till Norrby, Valö och 1911 flyttar han tillbaka till sin syster i Ängskär, Hållnäs. Här anges han vara ”sinnesslö idiot” Han blir omyndigförklarad 1924 och intagen på Vipeholms sjukhus i Lund 1939 Han dör 1942, 40 år gammal.
Dottern Gunni Axelia (28/9 1893-28/12 1970) bor kvar som piga åt sin syster. Hon flyttar till Gävle 1911. Hon kommer tillbaka 1915 tillsammans med sin systerdotter Ester Albertina. Hon flyttar till Klara 17, Karlstad samma år. 1918 gifter hon sej med glasmästeriarbetaren Johan Jansson Willgert (18/8 1891-8/9 1928) från Gävle. Det nya namnet godkändes 1918. 1920 flyttar de inom Karlstad och de får Britta Gunhild Maria (25/9 1920-14/4 1996) De flyttar till fastigheten Buregården 1, Gävle 1923. De flyttar samma år till Heliga trefaldighets försmling Där får de Inga Margareta (14/4 1926-14/5 2013), John Ingemar (24/10 1928-x/9 1990), John Olof (24/10 1928-20/6 1993) Hennes man Johan dör 1928 innan tvillingpojkarna föds, 37 år gammal, av hjärtfel. Gunni Axelia lever till 1970 då hon dör 77 år gammal. Hon bor då på Skomakargatan 18B i Gävle.
1872-1896
Mats Jansson (26/12 1839-24/5 1924) och Maja Greta Olsdotter (7/9 1836-19/12 1909) De är mmf och mmm till Mats Johansson. De kommer närmast från Ängskär där de bodde hos hennes föräldrar skattebonden Olof Persson (2/5 1811-12/10 1886) som var son i det huset och Lena Mattsdotter (24/12 1808-21/1 1881) som var född i Hjälmunge. De bodde tidigare i Hjelmunge där han var son hos bonden Jan Erik Johansson (5/1 1816-2/5 1876) från Hjälmunge och Maria Olofsdotter (9/10 1811-16/6 1872) från Valö. Där gifte de sej 1861 och fick dottern Maja Lena (29/4 1863-1/11 1865) som dog 2 ½ år gammal utan angiven orsak. När de flyttat till Ängskär fick de Anna Erika (4/10 1865-30/6 1947) läs om henne under Personer. Här i Göksnåre får de sen Maria Gustava (8/6 1874-4/6 1947) som tar över här och Johan Erik (21/2 1880-18/3 1880) som dör en månad gammal av slag.
Jordbruksundersökningen 1878 redovisar inte djurinnehavet för de flesta hemman annat än med en summa för byn. Läs mer i den egna berättelsen om 1878 års jordbruksundersökning.
Hans far Jan Erik Johansson flyttar hit 1875 och dör här året efter, 60 år gammal.
I 1888 års jordbruksundersökning redovisas bla. mycket utförligt om utsäden och arealer, läs om det i den egna berättelsen om detta.
Dottern Maria Gustava tar över.
1896-1930
Erik Gustaf Vallinder (29/1 1872-26/3 1949) och Maria Gustava Mattson (8/6 1874-4/6 1947) Hon är dotter i huset och han var dräng men kommer ifrån Gudinge där han var son till torparen Matts Valinder (1/3 1834-26/3 1915) och Anna Greta Fogman (6/11 1835-1/10 1912) De gifter sej 1896 och får barnen Carl Gustaf (13/2 1896-17/11 1978) se nedan, Erik Axel (14/1 1898-2/4 1960) se nedan, Johan Albin (11/9 1899-9/2 1985) se nedan, Ester Martina (23/7 1901-18/4 1985) se nedan, Gustaf Valfrid (19/10 1903-10/6 1918) som dör av reumatiskt hjärtfel vilket är en komplikation vid halsfluss, Edit Maria (28/11 1904-4/11 1988) som tar över här.
Jordbruksundersökning 1905 visar att de har 3 hästar, 5 kor, 3 ungnöt, 10 får, 3 lamm, 1 svin och 15 höns. Läs mer i den egna berättelsen om 1905 års jordbruksundersökning.
De får sen Gunhild Margareta (31/1 1907-14/1 2004) se nedan.
Läs i historiebeskrivningen om den uppsägning som drabbar alla hemman 1909. 1908 är G Wallinder omnämnd som brukare av hemmanet vid den vägdelning som då görs, läs mer om den i egen berättelse.
I 1916 års jordbruksundersökning kan man läsa alla detaljer om hemmanets marker, djur, och skördar. Läs under Berättelser.
1919 får de en fosterdotter, Erik Gustafs systerdotter 7-åriga Anna Margreta Vallin (2/9 1912-16/6 2004) från Ängskär, se nedan. Hennes föräldrar är fiskaren August Vallin (24/10 1884-1/12 1918) och Hulda Maria Vallinder (19/10 1889-25/9 1923)
På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 har tomten littera 204. Det är nu fastighetsbeteckningen 7:6 tillkommer.
I 1930 års folkräkning anges han som förre arrendatorn och jordbruksarbetare med 600 kr/år i inkomst.
De är jordbrukare och brukar även del av
Göksnåre nr 2. Enligt Björn Björkeholm ska det ha varit affär här någon gång på den här tiden.
Hennes föräldrar bor kvar men flyttar sen till Ängskär. Maria Gustava dör 1947, 73 år gammal och Erik Gustaf dör 1949, 77 år gammal, båda i Ängskär.
Sonen Carl Gustaf Vallinder (13/2 1896-17/11 1978) flyttar som volontär till Polacksbacken, Helga Trefaldighet i Uppsala sista december 1916. Han blir vice korpral innan han flyttar tillbaka hit 1921. Han flyttar till Skärplinge nr 6 som dräng 1923. 1929 kommer han tillbaka hit för att flytta tillbaka tilll Ledskär, Österleufsta 1930 och blir chaufför. 1931 flyttar han till Skärplinge nr 2 där han blir träarbetare. Samma år gifter han sej med Anna Matilda Andersson (6/12 1904-9/10 2002) som är dotter i huset. 1934 flyttar de till Valnäs nr 2. Carl Gustaf dör 1978, 82 år gammal och Anna Matilda dör 2002, 97 år gammal.
Sonen Erik Axel Vallinder (14/1 1898-2/4 1960) gifter sej 1925 med Hildur Martina Johansson (14/3 1904-15/4 1978) från Barknåre. De har då fått dottern Asta Marianne (9/7 1924-11/1 1954) 1927 flyttar de till Karlsborgsgatan 3 i Gävle där han jobbar som livförsäkringsinspektör. 1928 flyttar de till Maiure 8, Sala stad. Deras dotter Asta Marianne dör ogift 1954, 29 år gamma, Erik Axel dör 1960, 62 år gammal och Hildur Martina dör 1978, 74 år gammal, alla i Gävle.
Sonen Johan Albin Vallinder (11/9 1899-9/2 1985) gifter sej 1929 med Märta Frideborg Karlsson (2/11 1909-29/7 1935) från Skållbo. De får barnen Bror Erik (28/5 1929-), Alf Gerhard (6/9 1930-15/3 2016) och Vera Frideborg (3/4 1932-31/10 2002) innan de 1933 flyttar till Göksnåre 7:5.
Dottern Ester Martina Vallinder (23/7 1901-18/4 1985) flyttar till Staffans församling i Gävle 1930. 1932 kommer hon tillbaka hit. Hon gifter sej samma år med Karl Leonard Söderlund (17/12 1896-1/6 1964) och flyttar till Östeleufsta. Karl Leonard dör 1964, 67 år gammal, i Stjärnbo, Österlövsta. Ester Martna dör 1985, 83 år gammal, i Uppsala.
Dottern Gunhild Margareta Vallinder (31/1 1907-14/1 2004) flyttar 1926 till bruksskogvakteren i byn som piga. 1927 kommer hon tillbaka hit för att flytta till Staffans församling i Gävle 1930. Hon gifter sej med Karl Birger Karlsson (8/7 1907-14/9 2000) Han dör 2000, 93 år gammal, och hon dör 2004, 96 år gammal, båda på Västlandsvägen i Älvkarleby. De är begravda tillsammans på Marma kyrkogård.
Fosterdottern Anna Margreta Vallin (2/9 1912-16/6 2004) flyttar 1929 till Nyböle. 1930 flyttar hon till Skärmarbo, Österleufsta innan hon 1931 kommer hon tillbaka hit. Hon flyttar 1932 till Upplandsbodarne Skutskär. Hon gifter sej 1936 med Alrik Leonard Björnsson (20/5 1907-5/5 2002) från Älvkarleby. Han dör 2002, nästan 95 år gammal och hon dör 2004, 92 år gammal, båda i Järfälla.
Näst yngsta dottern Edit Maria tar över.
1930-19(50)
Edit Maria (28/11 1904-4/11 1988) tar över tillsammans med sin man Johan Ivar Johansson (19/3 1898-18/5 1961) som flyttar in från Barknåre där han var byggnadssnickare och son till hemmansägaren Johan Edward Andersson (4/6 1875-17/11 1961) och Maria Albertina Persson (18/2 1878-27/6 1952) Han köper hemmanet som nu är på 8/100 mantal 1930 av Gimo Österbybruks AB. I 1930 års folkräkning anges han som hemmansägare med 1000 kr/år i inkomst. De gifter sej samma år och får barnen Malte Ingemar (1/7 1930-), Ingla Berit Maria (29/3 1933-) och Mats Ingemund (30/9 1936-) De är alla omnämnda i ”Svenska Gods och Gårdar” 1938 och ”Sveriges bebyggelse” 1949. Dottern Ingla gifter sej Andersson före 1957 då hon flyttar till Västland.
Edit Marias far och mor bor kvar till 1940 då de flyttar till sonen Johan Albin som nu är fiskare och skogsarbetare i Ängskär. Sonen Malte Ingemar flyttar 1950 till Uppsala som volontär på 1:a kompaniet.
Nedanstående bild och text är hämtade från: ”Svenska Gods och Gårdar D10,1938”
Göksnåre 7, Postadr.: Lövstabruk.
Areal: Total 38,8 har, därav 11 åker, 20 skog, 7,8 betesm. o. impediment. Tax.-v. 7.100.
Jordart: Svartmylla på mo- o. lerbotten. Skogsbest.: Barrsk. Manbyggn. uppf. på 1790-talet. Ekonomibyggn. uppf.: Ladug. 1933, loge 1934. 2 hästar, 1 unghäst, 7 kor, 3 ungdj., 3 svin, 6 får, 25 höns. Gården har sedan 1872 arrend. inom nuv. ägts släkt men
inköptes av nuv. äg. år 1930.
Äg.: Johan Ivar Johansson f. /3 1898. Son till J.Andersson o. h. h. Maria f. Persson. Gift 14/6 30 med Edit f. Wallinder. Barn: Malte f. 30, Maria f. 33, Mats f. 36.
Nedanstående bild och text är hämtade från: ”Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949”
Bild 2. Göksnåre 76, Vavd: 38 ha, 11 åker, 27 skog m. m. Tax. 10.600 (8.800, 1.800). Förvärvad 1930. Trä, omkr. 1840, 2 rum, 1 kök, 1 hall. El. Ekonomibyggn., trä, 1933, för 4 hästar o. 12 nötkr.
Lantbr. Ivar o. Edit Johansson. Barn: Malte, Berit, Mats.
Sonen Mats tar över 19xx. Mats flyttar till xx. Mats bor xx. Lilla stugan byggs 19xx. Johan Ivar och Edit Maria bor kvar. Johan Ivar dör 1961, 63 år gammal och då flyttar Edit Maria ut till den lilla stugan. Hon dör 1988, knappt 84 år gammal. Jordbruket las ner 19xx.
(1950)-2020
Mats Ingemund Johansson (30/9 1936-) och Karin Inga-Britt (25/11 1948-12/11 2013) från Österlövsta. De gifter sej 1986. Mats och Maria bor i Lövstabruk där hon dör 2013. Mats säljer fastigheten 2020.
2020- xxx