Göksnåre( 7:9) 7:233 jordetorpet Skäret (Sjöberg)

Har troligen tillhört Göksnåre nr 5 ursprungligen.

Kan också ha tillhört Göksnåre nr 1

Är i varje fall på ”frälseägor”

Är troligen det torp som anges som ”Båtsman Friskman” på skifteskartan 1784.

Bostadshus byggt ca 1800.

Det finns inte angivet på skifteskartan 1823, men fanns troligen ändå.

Finns 1839 men anges bara med ordet ”Tomt” Littera 572.

Benämnt jordetorp 1869.

På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 blir fastigheten på 13,48 ha.

Friköpt 1930.

Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938

Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949, se längre fram i berättelsen.

Namnet ”Skäret” är används bla i födelseboken år 1802 och i ett dokument från Leufstabruk år 1825. Med tanke på torpets placering invid dåvarande Holmfjärden och Norrfjärden har namnet troligen ha funnits sedan det etablerades. I nutid har namnet varit bortglömt.

När det säljs som sommarställe 1963 är den totala arealen 12,5 ha varav 6 ha åker och 4,5 ha skog.

Nuvarande adress är Göksnåre 135.

Friköpt 1930.

 

1764-1780

Torpare Måns Ersson Friskman (1719-8/5 1793) och Maja Andersdotter (1708-28/2 1780) Han är född i Wahlö och hon är från Harg. De flyttar hit från båstmanstorpet när han fått avsked för sin tjänst som båtsman. De har gift sej 1744 och fått 3 söner varav 2 dör före Måns. Erik (4/4 1745-5/3 1748) som blir nästan 3 år gammal, Anders (14/10 1746-4/7 1805) som tar över som båtsman efter sin far och Magnus (x/9 1751-före 1793) När Maja dör gifter Måns om sej.

 

1780-1793

Torpare Måns Ersson Friskman (1719-8/5 1793) och Elisabet/ Stina Larsdotter (1729-24/8 1805) Han är änkling i huset hon från Ängvreta. De gifter sej 1780 och får inte några barn. Anders Wahlström (1738-) från Tierp är troligen dräng här. Pigan Anna (1738-) flyttar 1795 till Engvreta. Måns dör 1793, 74 år gammal. Texten i dödboken lyder som följer:

Gl. (gamle) Måns Friskman född 1719 lika som ofwannämnde då För. woro på flykten. Pter (pater=fader) Eric Dahlman i Forsmark och m. (mater=moder) h. Maija. Flyttade hit i Församl. i ungdomen, då han blef Båtsm. i Göksnåret och tjente wid roten i 21 år. Gift för några och 50 12 år sedan med efterlef. h. Stina Olsdr från Engvreta med hwn. (hwilken) inga barn eller i förra giftet med Maja Anders dr i Göksnåret för några och 50 år sedan och hade med henne 3 söner af hwilka 2 med döden föregått. Sjuk nu til slut i 8 weckor i ålderdomsbräckl. hwari han dog d 8 dennes 74 år gl.

En förklaring kan vara på sin plats: Hans föräldrar, Eric Dahlman och hans hustru Maija var på flykt och detta pga rysshärjningarna då bla Forsmarks bruk plundrades och brändes. Hans son förre båtsmannen Anders Friskman flyttar hit och tar över.

 

1784-1805

Anders Månsson Friskman (14/10 1746-4/7 1805) och Anna Larsdotter (23/11 1750-27/11 1827) Han är före detta båtsman när de flyttar hit till hans föräldrar och syskon. Här får de ännu fler barn nämligen Maria (10/9 1786-), Catharina (10/9 1788-), Erik (22/2 1792-) som blir soldat och bor ett tag i Göksnåre 7:12 och Anna (26/5 1794-28/7 1797) som dör 3 år gammal. Han dör i ”magverk” 59 år gammal, då angiven som torpare i Göksnåre. Då finns barnen Lars Hollman, Anders Hollstedt, Eric 13 år, Maria 19 år och Caisa 17 år i livet. På skifteskartan 1784 anges Båtsman Friskman på torpet Göksnåre 7:9. I bouppteckningen har han en ko, en halv ko, en tacka och en vallack. Han äger också byggnaderna vid torpet, stuga med förstuga och kammare med spis, en sädeslada, ett fähus, ett stall och en bod. Kreaturen värderas till 10 riksdaler och byggnaderna till 14. Totalt har han egendom minus skulder för ca 44 riksdaler. Om man räknar bort byggnaderna så utgör djuren ca 33 % av värdet. Anmärkningsvärt är att begravnings- och delningsomkostnaderna anges till 9 riksdaler 24 skilling banco vilket verkar högt. Barnens morbror, frälsebonden i Önsbo Lars Larsson representerar de omyndiga barnen. Deras piga Maja Andersdotter (1786-18/8 1806) drunknar tillsammans med båtsman Per Friskman och torpare Anders Ersson Holldal i augusti 1806. Anders bror Lars tar över här.

 

1805-(1830)

Sockenskomakare och torpare Lars Andersson Hollman (13/6 1776-14/6 1831) och Caisa/ Katarina Persdotter (19/5 1771-26/2 1856) Han är son till båtsman Anders Månsson Friskman och blir sockenskomakare 1797. Hon är från Malen. De gifter sej 1798 och får Anders (2/12 1798-), Lars (7/2 1800-), hans tvillingbror Peter (7/2 1800-22/2 1800) som dog i bröstfeber, Per (9/3 1802-26/3 1855), Anna (4/10 1804) och Eric (9/6 1807-20/3 1878)

På sommartinget 17/6 1824 visades ett värderingsinstrument upp för rätten. Det gällde de kostnader sockenskomakaren Lars Hollman och hans far rote båtsmannen Anders Friskman använt på torpet. Det framgår inte att det är Leufsta bruk man kräver på dessa pengar men det är det troligaste. Nedan följer avskriften av dokumentet uppdelat i stycken där förklaringar, tolkningar och kommentarer lagts in mellan //

 

Värderingsinstrument på nedlagda arbeten å lägenhet å Giöksnåre bys ägor, utförda av Skomakaren Lars Hollman och hans fader Rote Båtsmannen Anders Friskman

 /Dessa dokument är intressanta på olika sätt. Det är både ett original och en väldigt tydlig avskrift. Svenska språkets skrivregler var långt ifrån självklara så stavning, kommatering och användningen av stor bokstav är väldigt olik nutidens. Torpbyggnaden ägdes av den som bodde där men marken ägdes av det hemman vars mark det låg på. I detta fall var hemmanet uppköpt av bruket och det var därifrån som Hollman och Friskman begärde ersättning för sitt arbete/

 

Utdrag ur Domboken hållen å lagtima sommartinget med Leufsta Tingslag uti Skjerplinge den 17 juni 1824.

För häradsrätten uppvist ett av nämndemännen Wälförståndige Mats Ersson i Vafd och Pehr Persson i Engskär den 5 nästlidne Maji författat Wärderingsinstrument rörande den gjorda uppskattning å de kostnader Sockneskomakaren Lars Hollman och hans fader rotebåtsmannen Anders Friskman använat å en lägenhet å Göksnåre bys ägor, bestigandes sig af denne kostnad till ett belopp af Twå Hundrade Riksdaler 23 Sk. Banco och emedan denne Wärdering blef af ofvantecknade Nämndemän erkänd ty

                                                           Resolverades

Att sådant alt skulle i domboken warda antecknat och i Wärderingsinstrumentet påskrifvit till den framdeles kraft werkan och säkerhet Lag förmår, som avsades

                                                           År och dag som ovan

                                                           På Häradsrättens vägnar

                                                           S. af Klintberg

/Lars Hollman och Anders Friskman har utfört arbeten på torpet Skäret. Nämndemännen hade gjort en värdering av arbetena och kommit fram till ett värde på över 283 riksdaler. Notera att i beräkningen kommer till 283 riksdaler men texten anger, troligast felaktigt, 200 riksdaler. Detta lades nu fram för rätten för att Hollman och Friskman skulle få betalt (av torpets ägare Leufsta Bruk)/

År 1825 den 5te maj förrättades och Bisigtades och värderades af os underskrivne torpstället Skäret på Göksnåre bys ägor uti Holnäs socken på begäran af sockne skomakaren Lars Hollman som nämndi torpställe Dess skierf och dess af däs fader Rote Båtsmannen Anders Friskman som först inhägnat och odlat på nämndi bys ut och oskiftad mark med byamäns och Brukes tillstånd-Störe Dellen myrkiäl och en del sten backar- varda ofvan nämnde af oss nämndemän Lars Hollmans och hans faders möda och arbete måa sten Brytnig dikning af röjning stängseloch byggenskap efter bästa och yttersta förstånd värdera som å andra sidan följer.

/Detta är den värdering som gjordes av de arbeten som Hollman.Friskman gjort. De hade inhägnat och odlat, till den största delen på myrmark och även en del stenbackar. De hade brutit sten, dikat och stängslat/

 

Gårdsinhägnaden som befinnes varit En stenbunden mark upptages vara

en öppen ständig åker värderat till 22 kappland á 2 riksdaler                                                                                44 rd

Skotdiken 203 famnar á 1 skilling                                                                                                                                      4.11 rd

Gärdesgård kring h. 186 famnar á 2 sk.                                                                                                                          4.36 rd   55.47 rd

 

/Detta verkar arbeten de gjort vara kring gården. Ett kappland är x154 m2 dvs det var totalt 3388 m2. En famn är 1,78 m dvs det var 361 m diken och 331 m gärdesgård. Här kan även noteras att summeringen blev fel, det borde varit 52.47 riksdaler. Ett skottdike är ett dike mellan två åkerdelar. Ett avloppsdoke är ett dike som avleder vattnet bort från åkern till tex en å eller sjö/

 

Råhårs mossen kallad legat Störe Dellen på utmark öfra stycket bevägst mäd skog,

Duskar och (Humrars) öfra stycket uphages till Et tunnland Dels öppen åker och plogar                             48 rd

aflopsdiken 64 famnar á 2 skilling                                                                                                                                   2.32 rd

 skotdiken 484 famnar á 1 skilling                                                                                                                                10.4 rd   60.36 rd

                           

/Råhårsmossen, som till större delen ligger på utmark har bearbetats till åker och hagmark. Arean var 1 tunnland dvs ca ½ hektar. 64 famnar avloppsdiken blir 114 m och 484 famnar skotdiken blir 861 m/

 

Nära stycket bevägst något backar och (humrars Rothagen) avröjning till äng 1 tunnland á                      32 rd

gärdesgård kring 194 famnar á 2 skilling                                                                                                                     8.4 rd     40.4 rd

 

/Nära den förut beskrivna platsen hade 1 tunnland äng skapats. 345 m gärdesgård hade byggts/

 

En stugu byggnad Istånsat 10 varv hög och 13 alnar lång 8 alnar bred med färg och nävertak                                    66.32 rd                                       

/10 varv timmer ger en höjd på väggarna som är 2-2,5 m. En aln som var 59,4 cm ger att huset var 7,7×4,7 meter stort. Vanligen angavs måttet ”inom knutarna” vilket gör att det var ca 36 m2 invändigt. En ganska vanlig enkelstuga. Taket av ”färg och näver” var naturligtvis inte målat, färg är här en benämning på de sk färgstockar som låg över nävern, pressade den samman och höll den på plats./

 

En ladugårdsbyggnad mäd foderhus                                                                                                                   20 rd

En sädeslada mäd golf och Loge                                                                                                                            15 rd

En liten matbod                                                                                                                                                           4 rd

En bastuva näver och jordtak                                                                                                                               10 rd

1 st Kjällare                                                                                                                                                                 10 rd     59 rd

 

Summa Banco                                                                                                                                                                            282.23 rd

 

                            Ofvanstående odling hafva vi efter yttersta begovo datum ut Supra

                            Mats (bomärke) Ersson i Vafd

                            Nämdeman

                            Per (bomärke) Pehrsson

                            I Ängskjär

                            Brodin

No 12 år 1824 den 17 juni i sommartinget med Leufstad Tingslag blef detta värderingsinstrument uppvist af nämndemännen Mats Ersson i Vafd och Per Pehrsson i Ängskiär ärkjändt hwarföre

                                                             Resolveras

Att sådant skulle i domboken warda anmärkt till den framdeles kraft Wärkan och säkerhet och lag förmår betygas på Häradsrättens vägnar

S. af Klinteberg År 1826 gör bruket en inventering av traktens torpare, backstugemän, fattighjon och andra och antecknar om Lars Hollman: sockenskomakare, som bor på frälseeägor. Om hans mor anges: fattighjon, bor på frälseägor. När han dör av vattusot är 5 av barnen i livet, sonen Eric 25 år är gift och har tagit över torpet, Anders är gift med torparedottern Caisa Jansdotter i Skållbo, Lars 31 år, Per 29 år är gift sen 1823 med bondedottern Catharina Larsdotter och frälsebonde i Göksnåre nr 5 och Anna 27 år är gift med bondesonen Anders Larsson i Lönnö. Hans bouppteckning visar att han har 3 kor, 1 kviga, 1 kalv, 1 sugga, 4 får med lamm och 3 gyror. Han har också snickeriverktyg, skomakarverktyg och fiskeredskap. Han har 9 byggnader värda 3 riksdaler, bostadshuset anges som ”stuga med kammare och förstuga och tre fönsterluft. Hans samlade tillgångar är hela 182 riksdaler men han har också skulder på 90 rd. Han har tagit kontantlån på många olika ställen och de räknas alla upp i bouppteckningen: Jan Larsson i Vavd 17rd, Tolvman Per Persson Ängskär 26.40, Carl Sätergren i Årböle 15 rd, nn 11.32, Olof Persson i Slada 2.21, Carl Persson i Kullen 2.16, Eric Persson i Maln 4.16, Jan Olssons änka i Kussil 4.16, Sockenmagasinet 5 tunnor xx 5 rd, Leufsta magasin ½ tunna xx 12 rd.

 

(1830)-(1862)

Torpare Eric Hållman (9/6 1807-20/3 1878) och Greta Larsdotter (11/3 1803-12/2 1884) Han är son i huset och hon kommer från Lönnö. De gifter sej 1831 och får dottern Caisa Greta (27/8 1831-2/9 1831) som dör efter 6 dagar av okänd anledning, Lars Eric (23/6 1836-27/3 1885) som tar över här och Anders Petter (16/12 1839-5/6 1884)) som blir skattebonde i Göksnåre 4. Eric dör av kallbrand i en fot. Sonen Lars Eric tar över.

 

(1862)-1885

På nr 1 ¼ Torpare Lars Eric Hållman (23/6 1836-27/3 1885) och Anna Brita Österberg (21/8 1840-) Han är son i huset och hon kommer från Göksnåre nr 6. De gifter sej 1860 och får, redan innan de tar över, dottern Anna Greta (4/1 1861-10/1 1861) som dör av okänd orsak efter 6 dagar. Sen får de Christina Margareta (7/3 1862-17/7 1929) som gifte sej med Per Lindström i Harfall, Eric Gustaf (24/11 1864-26/3 1932), Anna Matilda (10/12 1866-) som gifte sej med Petter Hallberg i Hålldammen, Erika (16/8 1869-28/2 1871), Carl Adolf (13/2 1872-), Johan August (4/10 1874-9/10 1874) som dör av okänd orsak efter 5 dagar, Johan August (12/10 1875-) som gifter sej 1905 med Anna Eugenia Jonsson, tar namnet Silen och flyttar in i båtsmanstorpet, Johanna Augusta (8/6 1878-7/5 1954), Emma Maria (29/1 1881-31/3 1957) var bla piga vid Yttertorp i Valbo dit hennes yngre bror Axel Wilhelm kom senare samt i Åkerby Gård hos förre skogvaktaren i Göksnåre Johan Gustav Åberg och Maria Charlotta Holm, flyttade till Forsbacka och gifte sej Lindberg och Axel Wilhelm (19/2 1884-31/12 1963)

Sonen Carl Adolf flyttade till Uppsala och sen blev skoarbetare i Stockholm från ca 1896. Han är skoarbetare, ogift och bor på Jungfrugatan 13 1900-05. 1910 är han fortfarande skoarbetare och ogift. Han tillhör då rote 11, boken över obefintliga i Hedvig Elenora församling.

Sonen Axel Wilhelm flyttade till Yttertorp, Valbo 1901 och fick jobb som dräng. 1903 flyttar han vidare till Häcklinge, Valbo som dräng. 1906 flyttar han vidare till en annan gård i Häcklinge där han blev körkarl. 1908 flyttar han till Gävle.1911 gifter han sej med Signe Antoinetta Landberg (9/8 1884-24/11 1922) från Gävle och de flyttar till ett annat ställe i Gävle. Nu är han bokhållare och handlare. De får dottern Astrid, Birgitta (31/8 1912-). 1915 flyttar de till Borgby Kristinehamn och han blev handelsbodshållare. De flyttar vidare till fastigheten Torget 6 och 7. Hustrun dör 1922 av lunginflammation, hjärtfel och magsår. 1925 gifter han om sej med Agda Elisabet Bergström (21/2 1889-) De får dottern Ingrid Elisabet (26/8 1926-). Dottern Astrid Birgitta flyttar till Högalid, Stockholm 1937. Axel Wilhelm bor kvar i Kristinehamn till sin död 1963.

Här tar sonen Erik Gustav tar över.

 

1885-1920

På 7:16 LB. (Joel Holmgren äger och brukar.)

Erik Gustav Larsson (27/11 1864-26/3 1932) och Katarina Lovisa Holmgren (11/8 1863-17/3 1920) Han är son i huset och hon är från Tegelsmora, De gifter sej 1890 och får Hulda Katarina (29/11 1892-), Hanna Hedvig (15/1 1894-9/10 1894) som dör 8 månader gammal, Hildur Elisabet (31/1 1895-11/12 1931), Carl Helge (27/8 1900-17/4 1938), Erik Gunnar (13/3 1902-) och Axel Valfrid (23/8 1907-)

Läs i historiebeskrivningen om den uppsägning som drabbar alla hemman och detta torp 1909. Då anges EG Larsson som brukare.

Dottern Hildur Elisabet får oäkta sonen Gustav Arne Vahlström (26/7 1918-) som fiskarsonen Gustav Verner Vahlström erkänner som sitt och de gifter sej 5 månader senare och hon flyttar till honom på Klubben, Ängskär.

Sonen Carl Helge anges först som idiot och sen som dövstum och blir intagen på dövstumskolan i Gävle 1913 och går där fram till 1921 då han kommer tillbaka. Noteras bör att begreppet dövstum togs bort på 1950-talet. Det var egentligen ingen som var stum utan man saknar ett talspråk om man inget språk hör. För den som är intresserad så rekommenderas en Googling på Dövstumskolan Gävle. Intressant och fasansfull läsning.

När Katarina Lovisa dör gifter Erik Gustav om sej.

 

1920-1930

På 7:16 LB. Joel Holmgren äger och brukar.

Erik Gustav Larsson (27/11 1864-) och Johanna Vilhelmina Engström (25/9 1875-) Han är änkling huset och hon är född i Tegelsmora men flyttar in från Österleufsta. Hon var tidigare gift med Adolf Fredrik Larsson i Österleufsta och har Ida Albertina Larsson (16/3 1902-) De gifter sej 1921.

Sonen Carl Helge flyttar 1930 till sin syster Hildur Elisabet i Ängskär, där anges han vara ”dövstum snickare” Hans syster Hildur dör 1931 av cancer i ryggmärgen och lunginflammation. Carl Helge dör 1938.

Erik Gustav och Johanna Vilhelmina flyttar till Östermossen, Lissbo 1930.

 

1930-1950

Skogsarbetaren och hemmansägaren Joel Holmgren (5/1 1890-15/5 1980) och från 1919 Emeli Andrietta Henriksson (1/6 1897-9/11 1928) Han är född i Kumlet och hon i Skaten. De gifter sej 1919 och får Herbert Emanuel (12/2 1920-23/4 2018) se nedan, Torborg Emilia (27/7 1921-26/5 1990) se nedan, Fritz Vilhelm (18/9 1922-8/1 1996) se nedan och Ernst Henning (31/12 1923-22/5 2016) som sen tar över. Andrietta dör 1928, 31 år gammal av blodförgiftning efter att ha trampat på flaska när hon var och badade i Ängskär. Joel köper fastigheten på 5/100 mantal av Gimo- Österbybruks AB 1930. Köpekontraktet är daterat 21 januari 1930, salubrevet 11 december samma år, se nedan. Köpeskillingen är 4 500 kr.

 

I 1930 års folkräkning redovisas att Joel har en inkomst på 1000 kr /år.

I 1944 års jordbruksundersökning redovisas att man har en slåttermaskin och en hästräfsa på hjul.

Nedanstående bild och text är hämtade från: ”Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949”

 

Bild 5. Göksnåre 79, Vavd: Areal: Total 13 ha,

därav 6 åker, 7 skog m. in. Taxeringsvärde 5.000

kronor, därav jord 4.700, skog 300. Förvärvad

  1. Manbyggnaden av trä, uppförd omkr. 1800,

innehållande 2 rum, 1 kök, veranda. Bekvämligheter:

El. Ekonomibyggn. av trä, uppf. 1917, för

2 hästar och 6 nötkreatur. — Lantbrukare Joel

Holmgren. Barn: Herbert, Torborg, Fritz, Ernst.

Joels bror skogsarbetaren Johan Emil Holmgren (18/7 1891-21/4 1960) bor också här 1917-18 samt från 1919 till 1922 då han flyttar till Göksnåre 76. Han kommer tillbaka 1930 och bor kvar till 1953 då han flyttar till ålderdomshemmet i Västland. Läs mer om honom under Göksnåre nr 4, Kumlet.

 

Joels syster pigan Hilda Josefina Holmgren bor här mellan 1917 och 1920. Hon får då en son, Carl Henning (16/2 1918-25/4 1918) som bara blir 2 månader gammal. Hon flyttar 1920 till Göksnåre nr 1 som piga hos sin syster.

 

Elin Gustava Karlström från Göksnåre 7:27 jobbar här som piga 1930-31.

 

Sonen Herbert Emanuel (12/2 1920-23/4 2018) flyttar 1939 till Ängskär som jordbruksarbetare. Han flyttar hem igen 1941. Han gifter sej 1958 med Ragnhild Elisabet Larsson (15/7 1937-12/6 2016) från Gävle och de flyttar till Skutskär. De får Annika Elisabet (23/7 1959-5/9 1987) som dör 27 år gammal. Ragnhild Elisabet dör 2016, 78 år gammal i Sätra, Gävle. Herbert Emanuel dör 2018, 98 år gammal.

 

Dottern Torborg Emilia (27/7 1921-26/5 1990) bor kvar hemma 1942. Hon gifter sej med Nils Olof Svensson (30/4 1923-2002) från Österfärnebo och de flyttar till Mehedeby, Tierp. De skiljer sej 11/11 1987. Hon dör 1990, 68 år gammal, på Fyrislundsgatan i Uppsala och han dör 2002, 79 år gammal, på Kamomillgatan i Uppsala.

 

Sonen Fritz Vilhelm (18/9 1922-8/1 1996) utackorderas 1935 till Anders Gustaf Henriksson i Skaten som är hans morfar. Han bor kvar där 1942. Han gifter sej 1955 med Brita Harriet (22/9 1926-17/5 2014) Han dör 1996, 73 år gammal och hon dör 2014, 87 år gammal, på Wesslandia, Karlholm. Skärplinge.

 

 

1950-1963

Ernst Henning Holmgren (31/12 1923-22/5 2016) flyttar 1941 till Sven Halvard Brattfält i Ängskär nr 1 som jordbruksarbetare. 1947 flyttar han till Abessinien i Mehedeby. Han arbetar som rörmokeriarbetare, troligen på Söderlunds rör i Tierp dit han åkte på sin motorcykel. Senare flyttar han till Tierp.

År 1946 eller -47 träffar han Iris Ulla Maria Grundin (27/8 1931-) som är född i Kullen med föräldrarna hemmansägaren Gustaf Adolf Grundin (7/11 1906-15/3 1962) och Elin Maria Karlsson (27/7 1910-15/1 2008) Iris mor Elin Maria hade tidigare kommit från Olarsbo.

De får Ernst Torbjörn (20/9 1947-) innan de gifter sej 31/12 1949.

År 1950 köper de detta torp av hans föräldrar. Köpekontraktet är daterat 17 juni 1950 och köpeskillingen är 8 000 kr varav 1 000 kr är för de yttre inventarierna. I kontraktet ingår att föräldrarna ” förbehåller sig rätt till husrum under sin livstid på gården”

Köpebrevet är också daterat den 17 juni och här är bara beloppet 7 000 kr för fastigheten med.

De får nu Mona Cristina (1/6 1953-) som senare gifter sej Sundberg.

De har inga djur utan försörjer sej genom att Henning arbetar på fabriken i Skutskär, kör kol till Kolhuset i Ängskär mm. 1953 är Henning angiven som hemmansägare när han får tillstånd till att bedriva taxirörelse. Se historieberättelsen. Bilmodellen är en Buick. Taxikörningen består bla av att skjutsa arbetskamrater till och från jobbet i Skutskär.

1956 har de telefonnummer Konradslund 83. De är tidiga med denna nyhet pga taxirörelsen.

Då de säljer torpet 1 november 1963 har det varit till salu i 2 år och ingen i byn har anmält sitt intresse att köpa. Köpeskillingen är på 25 000 kr.

 

 

De flyttar till en villa i Skärplinge där de sen får Jan Henning (20/8 1965-)

 

Ernst Henning dör 2016, 92 år gammal, på Tämnavägen i Tolfta.

Iris Holmgren bor år 2021 i Tierp utom på somrarna då hon bor i sin husvagn i Ängskär. Denna sommar träffades vi och samtalede om liv och händelser i Göksnåre.

 

 

 

1963-1986

Köpmannnen Karl Gunnar Österlund (17/1 1907-24/6 1980) och hans hustru Sonja Maria (24/3 1911-31/10 1986) från Sollentuna köper torpet och använder det som sommarställe. De är 56 respektive 52 år gamla så deras döttrar är troligen redan vuxna. Torpet är nu på 12,5 ha varav 6 ha åker och 4,5 ha skog som utarrenderas till Arne Björkeholm. Gunnar dör 1980, 73 år gammal och Sonja dör 1986, 75 år gammal. Döttrarna säljer torpet.

 

 

1986-

Margareta Sjöberg köper fastigheten. Dock får de för jordbruksverket inte köpa marken som är registrerat som jordbruk. Sture och Julan Eriksson köper då den. Efter Stures bortgång arrenderas marken av Kent i Magön fram till 2010 då Margareta köper ”tillbaka” den från Julan/Åsa Eriksson.