Folkräkning 1930

Det finns ett antal uppgifter i denna folkräkning som är väldigt intressanta att notera, sammanställa och analysera. Det vi fokuserar på här är skolgång, inkomst och förmögenhet.

 

Skolgång:

 

I princip alla i byn hade endast 3 års skolgång. Det fanns några enstaka undantag tex skogvaktare Carl Johan Svensson som hade 4 år.

På landsbygden i Sverige hade ca 90% av alla över 15 år bara folkskola. I städerna var motsvarande siffra 75-80%.

Folkskolan skulle enligt lagen innebära att man gick 6 år i skolan men detta var alltså inte fallet i Hållnäs.

En liten historik om skolan i Sverige säger detta:

 

18 juni 1842 fastställdes folkskolestadgan.

Först 1850 var folkskolor allmänt inrättade

1858 infördes småskolan, som med 1882 års folkskoleplan blev tvåårig. 1878 tog en normalplan för 6–7-årig skolundervisningsform fram, som med 1882 års folkskolestadga blev obligatorisk. 1919 samordnades småskola och folkskola helt. Även om den svenska folkskolan blivit berömd som 6-årig utökades den med tiden genom fortsättningsskola (sjunde och åttonde klass) som från 1877 fick statsbidrag. 7-årig folkskola lagstadgades 1936 och från 1950-talet började 8-årig folkskola bli lagstadgad.

 

 

Inkomst:

Kvinnorna hade ingen registrerad inkomst, det var männen som stod för den formella försörjningen.

För männen i byn låg inkomsten mellan 800 och 2000 kr/år.

Skogvaktare Carl Johan Svensson tjänade 2800 kr/år.

Som jämförelse finns följande uppgifter om Sverige år 1930.

Medelinkomsten i Sverige var för drängar 567 kr/år (1093 inkl. kost och logi)

För pigor var motsvarande siffror 434 kr/år (880 inkl. kost och logi)

Fasta daglönare ”i egen kost” hade 4,19 kr/dag på vintern och 3,34 kr/dag på sommaren.

Huggare tjänade i genomsnitt 5,19 kr/dag och körare med häst tjänade i genomsnitt 9,78 kr/dag.

Här ska nämnas att dessa löner var dubbelt respektive tredubbelt så höga vintern 1918-19 men sänktes till dessa nivåer vintern 1921-22.

Manliga arbetare inom industri, handel och samfärdsel hade i genomsnitt en årslön på ca 2865 kr, kvinnor hade i genomsnitt 1671 kr.

För arbetare inom tex verkstäder och järnverk var årslönen 2300-2600 kr.

För ”förvaltningspersonal” det vi idag kallar tjänstemän, var årsmedellönen som följer: Teknisk personal 5473 kr, kontorspersonal 3617 kr, butikspersonal 2477 kr.

.

 

Förmögenhet:

Allt ägande var normalt skrivet på mannen i huset vilket gör att jag inte funnit en enda kvinna med en registrerad förmögenhet. Det finns 2 egentliga källor till att ha en förmögenhet i byn 1930. Det ena är naturligtvis fastigheten med byggnader, mark och skog och det andra boskapen med de redskap som behövdes för jordbruket. De i byn som ännu inte friköpt sina gårdar benämndes arrendatorer och deras förmögenhet lvar obefintlig eller på på som mest 1 000 kr. De nyblivna hemmansägarna hade endast en mindre del skog och deras förmögenhet var mellan 1000 till 6000 kr. De gamla skattebönderna i Göksnåre nr 4 och Nyböle, 4 st, hade med sina skogsbestånd på 100 ha eller mer naturligtvis de största förmögenheterna. Den låg på 15 000 till 29 000 kr. Detta motsvarar förvisso inte mer än 450 000-875 000 i dagens penningavärde men samtidigt var det ungefär 10 årslöner för en arbetare i industrin vilket idag skulle vara ca 3,5 miljoner kr. Jämförelser i olika tider är svårt.