På hösten 1710 kom pesten till Uppsala. Först våren 1712 förklarades länet, utom Enköping, helt befriat från pesten. På många ställen i Uppland var dödligheten uppåt 40 %. I Hållnäs och Göksnåre noteras dock inga förhöjda dödstal vilket tyder på att pesten inte nådde hit. Så nära inpå som Öregrund är det väl dokumenterat att folk dog.
Perioden fram till år 1800 är ännu inte undersökt.
Mellan augusti 1800 och juni 1801 dör 22 personer i en epidemi av smittkoppor som går i Hållnäs. I Göksnåre dör Lars Anderssons och Greta Larsdotters 8-årige son Peter (9/7 1792-29/11 1800) Han hade varit sjuk i 14 dagar och dog hos sin syster och svåger i Leufsta.
Under mars och april 1807 dör 9 personer i Hållnäs av kikhosta, Göksnåre klarade sej utan dödsoffer för denna epidemi.
Mellan februari och maj 1809 dör 11 personer av mässling i Hållnäs. I Göksnåre dör torparen Jonas Höks 1-årige son Jonas (2/1 1808-7/2 1809)
En epidemi av rödsot drabbar Hållnäs under 1810. Det börjar 4 december 1809 när lantvärnssoldaten Johan Hjelt i Hjälmunge dör 21 år gammal. Sen blir det ett uppehåll till 6 augusti 1810 när det utbryter ordentligt och med en kulmen i oktober dör 45 personer före årets utgång av rödsot. Ingen av dessa är från Göksnåre men i grannbyn Malen dör 5 personer.
Från slutet av 1829 till början av 1831 går en mindre epidemi av kikhosta i Hållnäs. 12 st dör men ingen är från Göksnåre.
1834 var det år då koleran slog till i framförallt i Göksnåre med 16 av de i Hållnäs totalt 19 döda. Se separat berättelse.
1837 inträffar en ny epidemi av kikhosta i Hållnäs. Från 17 augusti till 6 oktober dör 11 barn. En av dem var Göksnårebonden Mats Erssons dotter Maja Caisa (18/12 1832-19/8 1837) som var den äldsta av alla med 4 år och 8 månader. Medelåldern på de döda var 11 månader. 7 av dem var yngre än 6 månader gamla.
10 personer i Hållnäs dör av gastrisk feber (maginfektion) under januari och februari 1839. En av dem är skomakaren i Årböle Erik Gustav Wendin och hans hustru Charlotta Grönwalls dotter Ulrica Margareta (8/10 1838-23/1 1839)
1858 gick en epidemi av scharlakansfeber i Hållnäs. Från april till november dör 33 personer. En av dem var gamle Eric Erssons och Anna Lena Jakobsdotters son Eric Gustaf (30/12 1853-29/6 1858) 4 år i Göksnåre nr 5. Scharlakansfeber är en vanlig barnsjukdom som idag behandlas med antibiotika. Så sent som på 1960-talet gällde isolering på epidemisjukhus.
I slutet av 1858 och början av 1859 gick en epidemi av smittkoppor i Hållnäs.
Från december 1858 till juli 1859 dör 15 st av smittkoppor. I Göksnåre dör pigan Maja Brita Hållgrens oäkta son Mats (6/6 1859-3/7 1859) dör knappt en månad gammal. Smittkoppor är en extremt smittsam sjukdom med hög dödlighet som orsakas och sprids av ett virus. Sjukdomen har funnits hos människan under mycket lång tid, minst 3000 år. Man beräknar att minst 300 miljoner människor dött i smittkoppor, till det kommer ett stort antal som blivit blinda, döva, vanställda, eller har fått andra komplikationer. I Sverige är vaccination obligatoriskt sen 1809. Viruset är utrotat sedan 1980.
1859 och 1860 gick epidemier av dragsjuka i Hållnäs. Från mars till juli 1859 dog 16 st och från januari till juni 1860 dog 7 stycken. I Göksnåre dog Per Erik Perssons och Brita Stina Jansdotter son Pehr Eric (11/6 1856-13/5 1859) knappt 3 år gammal. Dragsjuka, eller Västeråssjuka som den också kallades, är epidemisk hjärnhinneinflammation.
Under slutet av 1862 och första halvan av 1863 dör 13 personer i Hållnäs av mässling. En av dem är bonden i Göksnåre Lars Erik Anderssons och hans hustru Brita Caisa Ersdotters son August Wilhelm som dör 13 december endast 1 år och 11 månader gammal.
Under april 1865 dör 7 st av kikhosta i Hållnäs. En av dem är bondesonen i Göksnåre Mats Larssons och hans hustru Anna Kajsa Persdotters son Per Eric som dör 20 april endast 15 dagar gammal.
1867 är det 14 personer i östra Hållnäs som dör i tyfus. Epedemin kulminerar i slutet av november när 7 personer dör under 2 1/2 vecka. Av de 14 som dör är det 4 som är från Göksnåre.
1870 och 1871 gick en epidemi av strypsjuka i Hållnäs. Från slutet av juli 1870 till januari 1871 dog 13 stycken barn. I Göksnåre dog 3-årige Eric Gustaf, son till Carl Holmgren och Maja Caisa Ersdotter i Göksnåre nr 3. Strypsjuka är det som idag kallas difteri eller äkta krupp.
En epidemi av scharlakansfeber härjade i Hållnäs från augusti 1877 till augusti 1878. Totalt dog 34 barn varav 25 stycken när det kulminerade under mars-juni 1878. Göksnåre drabbades av 4 dödsfall nämligen Agaton 2 ½ år i Backen, Johan Gustaf 4 månader i Göksnåre 7:7 samt Anders 10 år och Maria Gustava 6 ½ år båda i Göksnåre 7:11
En epidemi av scharlakansfeber härjade i Hållnäs från maj till november 1889. 10 st dog varav hela 4 st från Göksnåre. Det var Frälsebonden Johan Gustaf Jansson och hans hustru Maria Matilda Larsdotter i Göksnåre 5B som mister både dottern Hilda Maria (12/6 1887-19/9 1889) och sonen Gustaf Anselm (24/1 1889- 25/9 1889) i september. Torparen Jan Erik Löf och hans hustru Anna Lovisa Hållsten i Rundskär mister sin son Anders Gustaf (10/3 1885-1/10 1889) och torparen Olof Larsson och hans hustru Katarina Matilda Hållinder i Göksnåre 7:12 mister sonen Johan (11/8 1878-31/10 1889) i oktober.
En epidemi av mässling härjade i 1891. Under perioden 9 juni-1 december 1891 dör 21 personer i Hållnäs. Endast 1 av dem var från Göksnåre nämligen frälsebonden Jan Henrik Henriksson och hans hustru Chatarina Charlotta Larsdotter i Skatens lilla son Viktor (12/2 1891-26/6 1891) som dör endast 4 månader gammal.
Våren 1905 drabbas Hållnäs av en kikhosteepidemi. 6 mycket små barn dör på 2 månader. Johan August Eriksson och Maria Augusta Andersson i Göksnåre nr 5 mister sin drygt ettårige son Arvid.
1918 drabbas Sverige av Spanska sjukan. I Hållnäs dör 19 personer från oktober 1918 till januari 1919. I febr-maj 1920 dör 3 st Hållnäsbor varav 2 är från Göksnåre. Detta är 56-åriga Katarina Lovisa Holmgren (11/8 1863-20/3 1920) på Skäret och 22–åriga Joel Emanuel (13/1 1898-21/2 1920) som dör på Polacksbacken i Uppsala där regementet höll till. Två personer ytterligare med anor från Göksnåre dör på annan plats.