Digerdödens betydelse för Göksnåre

Pest är en bakteriell sjukdom som kommer av bakterien Yersinia pestis. Den angriper i första hand gnagare som tex råttan. När råttan dör överger dess loppor den kalla kroppen och söker sej till en varm kropp. Om då de flesta råttor dött kan det bli människan som smittas.

Digerdöden inföll på 1350-talet i Sverige. Diger kommer från ordet stor och det var också det, den stora döden, det kallades. Det har senare via DNA-analys konstaterats att det var pest. Man ska här också veta att hela Europa hade drabbats av svåra hungerår i början av 1300-talet vilket säkerligen sänkt motståndskraften hos en hel generation av uppväxande.

Åren 1360 och 1369 kom nya epidemier av pest. Vilka av dessa tre vågor som drabbat Hållnäs och Göksnåre vet vi inte. Alla dessa tre vågor har högst troligt drabbat även Hållnäs och Göksnåre. År 1370 är det troligt att så många som hälften av alla Sveriges innevånare dött. Under resten av 1300-talet och ända fram till slutet av 1600-talet återkom pesten med jämna mellanrum. Men det var totalt sett under de hundra åren efter 1350 som pesten höll befolkningssiffrorna och därmed även byggnationerna nere. Under denna tid byggdes i princip inga nya hus i hela Sverige. Bebyggelsen centraliserades istället dvs hus i utmarkerna övergavs för att istället överta tomma hus mer centralt och med bättre jordbruksförutsättningar. I Hållnäs finns Lingnåre som mycket troligt kan vara ett resultat av att hemman övergavs när pesten slog till. Från mitten av 1400-talet påbörjades en långsam befolkningsökning och nyetablering av boställen.

Redan före 1409 avgärdades hemmanet Nyböle från bolbyn Göksnåre och 1490 var Göksnåre representerat på tinget. Detta talar för att Göksnåre var en formell och organiserad by senast i under 1300-talet.

Av allt detta kan man dra en intressant slutsats men också ställa en fråga:

Formaliseringen av nyetableringen och jorduppdelningen av området till bönderna Göksnåre nr 1 till nr 6 har inte gjorts 1350-1450.

Då Göksnåres bönder finns med i nämnden i lagmansdomboken för 1490 och 1493 är det då troligt att byn bara har varit etablerad några tiotals år?

Om man, som jag, tror att svaret är nej på den frågan innebär det att Göksnåre var en formell och organiserad by senast i början på 1300-talet. I så fall kan man naturligtvis undra över hur den centralisering som skedde på grund av befolkningsminskningen påverkade denna perifiera by? Var det så att den helt eller delvis övergavs för att använda mer centrala och bördiga boställen?

Det finns många sägner om detta. Läs den artikel jag länkat till här.

http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/folkminnesarkiven-berattar/arkiven-berattar/2016-11-22-digerdoden.html