Inledning och Anders Petters första äktenskap Inspelningen gjordes av Kristina Thomsson med Helfrid Marianne (9/3 1924- 2/12 2005) Anders Petter Karlsson (7/3 1851-17/4 1900) och Maria Katarina Andersdotter (8/11 1851-23/6 1886) gifte sej 1877. De bodde i Göksnåre nr 1A och hon dog 1886, 34 år gammal.
Om Anders Petters andra äktenskap, om släktskap och om fikande här avses Anna Stina Mattsdotter (4/3 1863-27/8 1945) som han gifter sej med 1887. Hon kommer från Göksnåre nr 3A
Om Helfrid och hennes systrar, om kaffebröd och om åldrande
Om vattentäkter och bärande av vatten Hon bar vatten från en källa som grannen Kalle Brodin och hennes pappa hade grävt nedanför Lövgrens brygghus en bit till. På vintern ställde de ett kar på en drög (arbetskälke) och spände för hästen. Hon bar också med ok. Brunnen vid gården blev torr på sommaren. De gick även till Henry och Sofie och hämtade hinkar med dricksvatten. De gick också över Kalvmossen till Kalvmossbrunn hos Gustav Mass och hämtade dricksvatten. Det var besvärligt att det var dåligt med vatten. Pappa och Gösta stenade igen det som var lagårdsbrunn Karl Emanuel Brodin (21/2 1894-4/1 1971) var Hjalmar Lövgrens svärson som brukade Norrgården. Med Gustav Mass avses Per Gustaf Mattsson (18/2 1878-8/6 1949) i båtsmanstorpet. Han var gifte med Emma Fredrika Andersson (8/1 1880-17/4 1979) som var från Snickars.
Om syskonskaran och giftermål Flera gånger var det bara lite över ett år mellan födslarna
Om skolväg och skolgång De gick i skolan i Vavd, de gick dit sommar som vinter. Mamma hade cykel men de använde den inte till skolan. De gick över Hävia, till Maj i Sörgården. Hennes pappa ropade: Nu kommer Snickarjäntorna. 8.45 började skolan och den slutade 13.45. Om det var oväder kunde man få vara hemma. Man hade inga skidor. Några andra barn hade silltunnelock som pulka. Många barn var födda året 24. De gick 6 år i folkskolan och ett år i fortsättningsskolan.
Om handelsboden i brygghuset Helfrid kom inte ihåg så mycket om affären. Hon berättar om flickan Karlström, vars mamma hade avlidit, som försökte ta pengar ur kassan när pappan gick ut för att hämta något. Hon kom ibland och sålde smör för att ha något att handla för. Läs om familjen Karlström under Fastigheten Göksnåre 7:27.
Om Löfgrens eskapader och om barnafödslar (här avses Karl Hjalmar Löfgren (27/4 1891-22/4 1979) Göksnåre 2A. Någon man i familjen Lövgren fick barn med sin svägerska.
Om när Helfrids yngsta bror föddes död 1929 (det var 29/11 1929) Pappa Gösta och Ingrid kom in och berättade att mamma var sjuk. De fick gå till Bernhards (Hulda Augusta Strömberg i Göksnåre nr 3A) efter hjälp men hon sa nej, de gick vidare till Vallinders (Edit Maria i Göksnåre nr 3B) som också sa nej, de fick då gå till Stefan Larssons (Göksnåre 4:3 Jimmy Larssons) och den gumman kom. Det var Karl Anselm Larsson (1/3 1893-16/2 1982) och Märta Teresia Bergström (5/11 1899-20/7 1988 som var skattebönder där då och det var Karls mor) Margareta Gustava Persson (4/1 1865-8/1 1947) som avses.
Om Helfrids liv mellan skolan och giftermålet Efter skolan var hon hemma innan hon flyttade till Vavd och Astrid Elving och hjälpte till. Sen flyttade hon till Skaten och Oskar Eriksson och hjälpte till. 1941-42 var hon hos Brattfält i Ängskär. Hon flyttade till Lötens gård i Skärplinge och hjälpte till med hushållet och sen till systern Ingrid och hennes man Göte i Griggebo. Samtidigt som hon flyttade hem därifrån 1946 upphörde de med jordbruket. Noteras kan att de hade kor igen 1949 och fortsatte med det fram till ungefär 1970.
Om djurskötsel och om ladugården Mamma handmjölkade korna. Man renoverade ladugården 1937 med cementgolv och dessutom höjdes hela byggnaden.
Om föräldrarna och om deras skilda sysslor Det var naturligtvis slitigt med 7 barn och mormor som behövde hjälp, mamma var den drivande. Mormor var 66 när hon blev sjuk, hade varit duktig bla slaktat. De hade ett par grisar. Pappa var vid ett tillfälle i föräldrahemmet och slaktade, skar sej, blev sjuk och höll på att dö 1928.
Om Marta och 7 veckor framåt. Det handlar om ”Martadagen” 27/7 där det sägs att någonting (vädret?) skulle hålla i sej i 7 veckor. Detta datum kallas också ”sjusovardagen” och det sades att om det regnar då skulle det regna i 7 veckor framåt.
Om gården i Göksnåre och förändringen genom tiderna. På 1700-talet var Anders Erssons svåger Mats Ersson skyldig pengar till bruket. De fick en överenskommelse med bruket som gick ut på att Mats fick bo kvar som frälsebonde medan Anders fick torpet Snickars och blev skogvaktare. Bruket övertog ägandet till båda hemmanen. De trodde att det var Björkeholms. Det sägs här att hemmanet hade mycket skog, det är bara delvis sant då skogen var allmänning och delades upp först 1780 men hemmanets andel i skogen var förstås stor. Det är rätt att det var nuvarande Björkeholms och det andra hemmanet var Svantes som då stod där Lisbets och Rolfs sommarstuga står idag. Det talas här om fidekomiss men det är ett missförstånd, det var kronan som skapade sådana. I kontraktet anges att ” Anders och hans bröstarvingar som ärver torpet, ska njuta förvar under bruket och att ha rätten att utföra dagsverken vid Ängskärs lastplats. Han har rätten att nyttja, bruka och inneha det som uppräknats. Han får inte sälja eller byta bort torpet eller någon del av det till någon annan än Kammarherren. Han ska dessutom göra 6 dagsverken vid Ängskär eller i Leufsta bruk”Morfar byggde om, rev det gamla som var rundbyggt, och byggde nytt. De kom från Kärven. Mormor vantrivdes med den instängda gården. Ny loge och ladugård omnämns och att brygghuset eventuellt var äldre? Ingrids mormor och morfar var Anders Gustaf (Snickar-Anders) Eriksson (17/8 1854-12/8 1943) och Johanna Augusta Wallgren (4/10 1849-6/10 1934) och de gifte sej 1878 vilket innebär att ombyggnaderna borde ha skett i början av 1880-talet. Boningshuset och brygghuset är äldre än så.
Om släktens koppling till Önsbo Mormorsmor var från Önsbo. Den släkten flyttade sen till Åkerby. Enligt kyrkoböckerna var hon dotter till skogvaktaren i Kärven men det torpet ligger väldigt nära Önsbo.
Om att farmor och farfar var fyrmänningar och om generationerna före dem Joel och Hanna var fyrmänningar. Stina Kajsa Andersdotter var född i Önsbo med modern Anna Persdotter Friskman. Hon var dotter till båtsman Per Jansson Friskman i Göksnåre. Annas bror Erik Persson var Anna Matsdotters farfar. Per Friskman drunknar. Läs om det under båtsmanstorpet.
Om pappa Gösta (här avses Gösta Andersson (21/3 1916-30/7 1990) Han var i Uppsala och tog rätt på saker om släkten men han skrev aldrig ner det. Hon tänkte att det vore roligt att höra Göstas syn på deras syster Sigrid. Hon skrev brev och skällde på andra. Gösta slutade skolan 1930, 14 år gammal och körde troligen i skogen efter stormfällningen. De hade 3 hästar då ett tag. Han började sen hos en åkare Hägerström där han körde lastbil. Där var han många år.
Om Skyttorp och Österbyvägen
Om stormfällningen 1931 Extra skogspersonalen kom från Gästrikland, Hälsingland, Dalarna mm. De bodde i folks brygghus och magasinet i Ängskär. Marken var inte frusen, det kom blötsnö som sen frös fast. Sen kom stormen. Se historieberättelsen.
Mer om Snickar-Anders Ingrids morfar. Han gjorde hennes soffa när han var 85 år. Han var en arbetsmyra. Det pratades om att han hade skakningar, förmodligen var det i huvudet.
Om Ingrids morfars syster Klara och skenolyckan Ingrid Alice (28/6 1917-27/1 2007, Clara (24/12 1869-27/9 1895) Olyckan med skenande häst finns beskriven i berättelsen om Nyböle.
Mer om Ingrids morfars syskon Johanna Christina (4/10 1852-10/5 1933, har en egen berättelse under Personer, Carl Fredrik (22/11 1856-14/9 1931) har en egen berättelse under Personer, Anna Lovisa (6/6 1860-4/3 1922) se Göksnåre 4:7, Alfred (31/8 1865-20/2 1875) se Snickars och Josefina (21/8 1875-8/9 1894) se Snickars. Josefina dog 19 år gammal (enligt död-och begravningsboken var det nervfeber hon dog av)
Kort om Ingrids farmors syskon Anna Stina Mattsdotter (4/3 1863-27/8 1945) se Göksnåre nr 3, Maria Margareta (9/2 1862-27/7 1934), Per Eric (5/4 1865-20/4 1865) se Göksnåre nr 3, Erik August (1/4 1866-7/9 1952) se Göksnåre nr 3, Katarina Matilda (31/3 1868-9/6 1944) se Göksnåre nr 3, Augusta (27/11 1869-21/11 1949) se Göksnåre nr 3, Erika Lovisa (24/5 1872-28/8 1961) se Göksnåre nr 3, Emma (3/8 1874-14/11 1950) se Göksnåre nr 3, Josefina Helena (22/10 1876-23/12 1963) se Göksnåre nr 3, Per Gustaf (18/2 1878-8/6 1949) se Göksnåre nr 3 och Ida Johanna (3/9 1881-1/6 1970) läs om henne under Personer.
Om Ingrids mormors syskon Hon var skogvaktardotter från Kärven, hennes syskon var Eric (11/10 1838- 2/3 1918) skogvaktare i Nybron, Kristina Erika (24/9 1842-7/2 1843), Anna Caisa (20/11 1843-15/10 1865), Anders Petter (26/4 1846-19/11 1867), Carl Olof (30/5 1848-19/10 1908), Johan Gustav (18/2 1853-5/3 1853), Johan August (25/7 1854-17/3 1862), Christina Lovisa (16/10 1857-12/10 1889), Gustav Adolf (16/10 1857-29/10 1857) och Adolf (22/6 1859-31/10 1884), Maria Helena 17/8 1862-13/9 1862) och Maria Erika (5/6 1864-26/11 1929)
Kort om släktforskning Kristina talar om hur lätt det är att komma fel i släktforskning om man inte kollar och dubbelkollar uppgifter. Undertecknad kan bara hålla med.
Om båtsmän i släkten Det talas om Per Jansson Friskman från Vavd vars sista barnet var på väg när han drunknade. Det talas även om båtsman Olov Mattsson i Västland. Läs om Per Jansson Friskman i berättelsen om Båtsmanstorpet.
Mer om Ingrids farmors syskon (se ovan)
Presentation av Kristina Inspelningen gjordes i Snickars 31/8 1996. Medverkande var farbror Folke Andersson (14/9 1927-24/12 2001), faster Ingrid Emilsson (28/6 1917-27/1 2007), faster Gunborg Andersson (9/3 1924-27/12 2004), faster Helfrid Holmström (9/3 1924- 2/12 2005), bror Torgny Andersson (8/4 1950-), syster Helena Andersson (3/2 1952-) med sambo Hans Eriksson och Kristina Thomsson (3/2 1952-) med sin man Lars Thomsson. Generellt kan noteras att nedanstående berättelser tilldrar sej under tiden från början av 1930-talet och fram till 1940-talet.
Servering av drycker
Om målning och målare MålarAlm var på slutet av 30-talet i huset och målade. Han hade ett skadat ben. Åsikterna gick isär om detta även Georg Jonsson i Forsmark omnämndes som den som hade gjort gjorde ådringar på dörrar mm. Denne George Jonsson var tydligen föreståndare för bruksmuseet i Forsmark. Han målade dessutom tavlor och var ett stort namn i inom hembygdsrörelsen i Valö socken. Han har bla målat av det skåp från Göksnåre som hade texten ”anno 1834 GPS ASED” som jag efterlyst på hemsidan. Signaturerna bör stå för namnen typ Gustav PerSon och AnnaStina ErsDotter” men inget sådant par har stått att finna.
Småprat om Skåne, målning och utbyggnad, under måltiden Man konstaterade att huset inte rört sej då tapeterna inte sprucket i hörnen. Målningarna man pratade om borde ha varit på slutet av 30-talet. Huset höjdes några stockvarv och byggdes ut. Salen byggdes till 1903 men det är oklart om höjningen är samtida. Gösta har angivit att höjningen skedde i samband med Joels och Hannas inflyttning 1916.
Om marknader
Om rondeller och järnvägens sträckning i Skutskär
Om mössen och deras härjningar De gnager fransarna på trasmattorna
Om moster Brita Brita har vävt den matta som låg på golvet. Var opererad för cancer i magsäcken. Hon hade även Sjögrens syndrom. Hon var syster till Göstas fru Sonja.
Om paj, svamp och målningar Det pratades om Henrik Kjetselberg som målade tavlor. Mor och dotter Ederyd nämndes också.
Om Gösta, präster och kyrkor De pratar om när Gösta dog, de var på hembygdsgården Verstuberget när han blev sjuk. Han gick och cyklade hemåt. En präst från Skutskär har köpt Brittas i Skaten.
Om paj nr 2, kyrkor, herrgårdar och parker
Om Snickar-Anders alster och respekten för äldre De pratar om det som kallades hans paradmöbel. Morfar var arg på Sigrid för att hon ”svarade” honom. Det fick man inte göra med de äldre.
Om komfort förr och om utdikade våtmarker De hade det fattigt när de växte upp, alla barn låg i köket på vintern. På sommaren låg några på logen. I finrummet låg ingen utom morbror Emanuel som kom hit ibland. Hon bar vatten med ok från Lövgrens på vintern när det tog slut. Brodin grävde en brunn i sjökanten. Hjalmar Löfgrens svärson Karl Emanuel Brodin (21/2 1894-4/1 1971) De pratar om Lövgrenssjön (Norrsjön) som var öppet vatten, dikningen tog bort sjön. Det plockades rörvippor och tog dun som användes till kuddar. Man kunde komma runt mot Vallinders. Göksnåre nr 3B senare Mats Johanssons. Man kunde linta lake på vintern. Linta verkar vara ett dialektalt uttryck för det mer allmänt kända att klubba lake. Det fanns också Hästasjön som man såg från Helfrids Det är den sydligaste delen av Holmfjärden som avses (Helfrid Andersson (9/3 1924-2/12 2005) i Göksnåre 7:12) med öppen vattenspegel och sen sumpmark mot Lissbo. Det fanns en stig över Norrmossarna till Lissbo. I Malån fiskade man på väg till skolan. Malån borde vara det vattendrag som dikades år 1875 och där det byggdes en fin bro. Den är borta nu. Se berättelsen om Dikning. Det fanns även Stenvarat som troligen var stigen bakom Västerbo fram till stora vägen. Kamvarat som nu är borta.
Om grannar och gårdar De gick till Anders-Elna vid Stenvarat (Elna Maria Andersson (27/10 1911-7/11 1989) dotter i torpet Västerbo) där fick de en bullskiva med en sockerbit på. Sen gick de vidare till tant Ada hos Holmströms där de drack vatten. Det pratades även om Bovreten mitt för Gibo.
Berättelser om morfar Anders Morfar var i Västland på sommaren och kom hem. Han låg i soffan och Sigrid kom hem med en kille. Han hade jagat upp henne på vinden för att hon ”svarat” mamma.
Om morfar Anders sista år och hans död samt pappa Joels sjukdom och död Anders gjorde möbler, sparkstöttingar mm. Han låg i soffan ii brygghuset sista månaderna innan han dog. 1948 opererade Joel bort ena njuren. Han låg inne på sjukhuset i Uppsala flera gånger. Han dog 1951.
Avdukning
Om Folkes barnbarn och om en allvarlig drunkningssituation
Om minnen och om resultat av släktforskning De pratar om skenolyckan i Nyböle. Läs om den i berättelsen om Nyböle.
Mer om släktforskning, kyrkböcker och om prästers sätt att skriva Det pratades bla om namnet Holldal och om att Anders Erssons söner tog sej det namnet. När man ville markera social förändring var det vanligt att ta sej ett nytt namn ofta baserat på hemorten, byn eller socknen.
Om datumet för Hannas och Joels bröllopsdag De gifte sej 1915 den 10/7 enligt en ring som en av deltagarna hade på sej. Det stämmer med kyrkböckerna.
Surr kring kaffebordet. Om Hållnäsboken, geting och ormar Med Hållnäsboken avses här olika årgångar av Hållnäs Förr och nu.
Om taklampor Lampan som satt i taket var fotogen. Barnen gjorde sen halsband av prismorna. Elen kom 1941.
Samtal om släktingar runt kaffebordet Här anges också att mormor bodde ett tag i Ängskär Det låter som att Kristina har, som jag, läst i kyrkböckerna och där står det inte så. En Henning och Iris omtalas och en Sjöberg från Stockholm har köpt stället. Det gäller Ernst Henning Holmgren (31/12 1923-22/5 2016) som föddes i torpet Skäret och hans hustru Iris Ulla Maria Grundin (27/8 1931-) Det låter som att de hade torpet ett tag. Det var dock en annan ägare före Margareta Sjöberg, se berättelsen om torpet Skäret.
Om en skänk Siv och Henrik har en liknande skänk som den som finns i rummet. Andersson i Skärplinge som var kusin till Snickar-Anders påstås ha gjort den.
Om möbler och ting i Göksnåre
Om Hanna och Joel samt om mormor och morfar Joel Andersson (7/3 1889-28/1 1951) och Hanna Kristina Eriksson (19/6 1884-12/10 1953) Anders Gustaf Eriksson (17/8 1854-12/8 1943) och Johanna Augusta Wallgren (4/10 1849-6/10 1934) Hanna och Joel gifte 1915, de bodde först i Vita huset/Edwards. Göksnåre nr 1A. Se den fastigheten om den tidigare historien. De pratar bla om Anders Petters första hustru som kom från Göksnåre nr 3A. De var 6 syskon här i Göksnåre. Mormor fick hjärnblödning 1915. Hon låg på Lövsta några månader. Det är sjukstugan i Leufstabruk som avses. Hon blev partiellt lam på vänster sida. Mormors yngsta syster Elsa och Verner kom och för att hjälpa men det gick inte bra och då flyttade mormor och morfar hit. Hon låg i köket i 15-16 år och fick lyftas om hon skulle göra sina behov. Mormor var tålig och inte grining. Huvudet var klart. Morfar gjorde en rullstol men det var svårt att använda den.
Om Snickar-Anders skakningar Anders hade skakningar i huvudet. Det sade ligga i släkten.
Jämförelse mellan fastrarnas berättelser och Kristinas släktforskning Morfars mor Johanna Margareta Andersdotter sades vara från Grönö och född Grönlund men hon var född i Göksnåre. Johanna Margareta Andersdotter (5/7 1828-20/5 1892) föddes i Göksnåre nr 4, Sörgården. På farfars sida var de gästgivare i Håkansbo. Farfarsfar Karl Peter Andersson var dömd för fylleri och oljud på allmän väg. Vid ett annat tillfälle blev han och en till person inkallade till tinget för att de hade hållit försvarslös person, De infann sig inte och blev dömda. På hösttinget 1846 var Johanna Andersdotter instämd för att hon hade beskyllt Gustava Satz och hennes syster Stina Ersdotter för stöld av säd men hon erkände att det var osant. Gustava (8/11 1817-15/5 1903) och Stina (8/11 1817-27/5 1853) var tvillingar och födda i Göksnåre 7:12.
Om Lissbo och människorna där
Mer om Lissbo
Om farmor och hennes syster Augusta Farmor var Anna Stina Mattsdotter (4/3 1863-27/8 1945) 1929 var hon inte önskvärd i Göksnåre nr 1A och fick flytta. Hon är bokförd i Göksnåre nr 4, Kumlet från 1932 till 1940 då hon anges flytta till Snickars. Enligt uppgift dog hon i Göksnåre nr 4:3 hos Holmgrens i deras brygghus.
Om möbler och ting i salen, om sovplatser och om besökande kufar förr Det bjöds till fest ibland, Gustav-Karls och Hjalmar Löfgren med familj nämns. Det pratas om möbler, ett stort fint utdragsbord som morfar byggt, ett litet bord, utdragbar säng för två, vit barnsäng. Spelgubben, som sålde skivor, fick sova över. Han hette Erik Gustav Lindkvist från Älby och Viksta. Han spelade gitarr och cittra. Det kom luffare som slipade knivar, spets-Karlsson låg på skullen, mamma hämtade nystoppade halmmadrasser från Karl-Jans, rödskägget kom, honom var barnen rädd för. Även Skärplingegubben omnämns.
Om morfar Anders relation till barnbarnen I Vavd köpte han overaller till barnen.
Om kolningen efter stormfällningen Joel och farbror Daniel var i skogen och kolade. Efter stormfällningen hade de 2 milor på gång. De låg borta flera dagar i sträck. Mamma gjorde matsäck.
Om kolning och försäljning av kol De kolade vid Flottskär och hemma. De körde bla kolen till Tierp och sålde till Svenska Trä-Gen, men fick inte betalt. Milan hemma var i hörnet uppe mot Edwards.
Fotografering
Om kalas och begravningar i salen vid Snickars många år sen det var kalas 1953 när mamma dog. Många begravningar har hållits. 1941 kom elen. I salen hade man ingen värme så där kunde man inte vara på vintern.
Om slit och vedermödor samt om slakt och andra matråvaror På sommaren torkade brunnen och även på vintern. Predikanter kom och fick sova över. Spisen rök in, de fick sota ofta. De hade får. Fiskerättigheter vid Rundskär som nyttjades på våren.
Om predikanter Joel var runt i kring och predikade lite. Björn kröp under bänkarna, Kennet och Lars omnämns också (Björkeholm)
Om hälsan i släkten Väldigt klara i huvudet har alla i släkten varit. På pappas sida är många närsynta. Många grannar hade det fattigt och besvärligt bla Karlströms omnämn.
Uppbrott och alla lämnar salen