Carl Fredrik Ersson (22/11 1856-14/9 1931)

Han föds i skattetorpet Snickars i Göksnåre med föräldrarna Erik Andersson (2/5 1824-22/6 1903) och Johanna Margareta Andersdotter (5/7 1828-20/5 1892) Han flyttar 1880 till Göksnåre nr 6 som dräng. 1882 flyttar han hem igen. Först 1893, 36 år gammal, flyttar han igen och nu börjar en livslång resa i trakten runt Göksnåre som dräng:

1893 till Göksnåre nr 1

1894 till sin bror som tagit över i Snickars

1895 till Göksnåre nr 5

1898 till Vavd nr 3

1899 till Årböle nr 2

1902 till Vavd nr 3

1903 till Vavd nr 1

1904 till Malen

1906 till Snickars

1907 till Göksnåre nr 5

1910 till Stenmo

1913 till Vavd nr 4

1914 till Flottskär

1915 till Vavd nr 1

1916 till Vavd nr 3

1917 till Vavd nr 2

1919 till Önsbo nr 1

1920 till Kärven nr 2 och 3

1921 till Vavd nr 1

1922 till Magön och nu anges han, 66 år gammal, som ”förre” drängen

1923 flyttas han till sidorna ”på församlingen skrivna” Han dör 1931, 74 år gammal, av ålderdom.

Han anges då som fattighjon.

Han bodde ett tag på ålderdomshemmet i Västland, dog där och blev också begraven där. Hans levnadsöde är ovanligt. Först verkar det vara ganska vanligt när han flyttar hemifrån som dräng, han är dock lite gammal, 24 år. När han som 26-åring flyttar hem och blir kvar hemma tills han är 36 så anar man att något är speciellt. Han fick nevfeber och blev skadad av det, eller efterbliven som det kallades. Från 1893 till 1922 då han är 66 år gammal flyttar han 20 gånger. Det innebär att han är ca 1,5 år på varje ställe. Man kan också notera att han inte är så äventyrlig av sej. Alla ställen han bor på under hela sitt drängliv får plats inom en cirkel med diametern ca 10 km. Det finns absolut inga övriga noteringar om honom, inga förhållanden, ingen värnplikt, inga brott.

Enligt husförhörsboken kunde han läsa väl och hade fullt tillräcklig kristendomskunskap.