År 1900-1910

1900 utförs nästa stora dikningsprojekt, nu i byns södra delar. Läs mer om detta i den egna berättelsen om Dikning.

19 april år 1900 skrevs i Tierpsposten att bla Leufsta stod stilla pga av vattenbrist då vårflödet är försenat.

Om man gjorde mönstring som Göksnårebo från 1902 gjordes anteckningen 55-värnpliktsnummer-årtal i kyrkoboken. 55 står för Uppsala norra rullföringsomr och Uppsala inskrivningsområde.

 

UNT 25/8 1903

Vi hästpremieringen i Leufsta bruk förliden vecka erhöll bla EG Larsson (Göksnåre 7:9, min anm.) i Göksnåre 50 kr för för stoet Bläsan.

 

UNT 12/2 1904

Folkskoleinspektöre HE Herrmansson har avgivit inspektionsberättelse för sitt distrikt för 1903. Det behövs en folkskola eller åtminstonde en mindre folkskola i Hållnäs vid Ängskär eller Göksnåre (till hjälp åt Vavds överbefolkade skolor)

 

UNT 3/6 1904

Nötkreaturspremieringarna inom länet.

Vid Konradslund den 26 maj 1904: Klass VII, kor av blandad ras 3:e pris hemmansägaren L.E. Larsson (Jimmys ffff, min anm.), skogvaktaren A. Bergström Göksnåre (skogvaktartorpet, min anm.) ”Det var av stort intresse för nämnden att studera kreatursstocken vid denna utställningsplats, emedan nötboskapspremiering icke förekommit förr i den trakten. Öfvervägande antalet uppvisade djur tillhörde den gamla oblandade uplandsrasen, som i mycket påminner om Gotlandsrasen

 

1904 skriver en skogvaktare i sin förbundstidning att 2 rok inte borde vara en lyx för en skogvaktare med sin familj.

 

UNT 24/11 1904

Styrelsen för Centralföreningen för Upsala läns kustfiske föreslår att fredningsområden inrättas. För Göksnåre fiskevatten föreslås: I Handviken avsättes den sk Sandvarpsviken från udde till udde samt innersta delen av Handviken till något utanför Alholmen; vidare i skärgården ett område som begränsas av en tänkt linje från Rönngrundsudden över till Sörnmörn, därifrån till Högörn och Gräsörn — alltså runt Loholmen.

 

UNT 26/11 1904

Länsmannen i Löfsta distrikt har häktat och införpassat till länsfängelset för vidare befordran till Norrlands Artelleriregementes förläggningsort i Östersund, från nämnda artelleriregementes 6:te batteri förrymde volontären n:r 27 Carl Adolf Claesson, vilken anträffats hos sin fader hemmansbrukaren Otto Andersson i Kuggböle, Hållnäs socken.

 

1904 är den sista gången jag hittat när ett barn får ärva namn efter ett dött syskon.

 

Våren 1905 drabbas Hållnäs av en kikhosteepidemi. 6 mycket små barn dör på 2 månader. Johan August Eriksson och Maria Augusta Andersson i Göksnåre nr 5 mister sin drygt ettårige son Arvid.

Sista skeppet med järnprodukter lämnar hamnen i Ängskär år 1905.

Den nybyggda (och senare nedlagda och upprivna) järnvägen från Lövsta söderut tas i drift. Järnet skeppas ut från Hargshamn.

1907 föds Arne Björkeholm och allmän rösträtt för män införs.

 

UNT 19/8 1907

Premiering av småbruk i länet

Premielån 120 kr utdelades bla till EG Karlsson i Göksnåre (Nyhem, min anm.) för anläggande av urinbrunn och anordnande av gödselstad.

 

På grund av lagen om nyttjanderätt till fast egendom av den 14/6 1907 uppsades Leufsta Bruks ägares arrendatorer till avträde 14/3 1909.

Arrendatorerna till alla frälsehemman utom den andra delen av Göksnåre nr 1 är angivna och dessutom arrendatorn av torpet nuvarande Göksnåre 7:9. Skogvaktare Högberg intygar att detta delgivits alla. Troligtvis har den andra delen av Göksnåre nr 1 upphört att vara ett hemman, det blir inte heller en egen fastighet senare på 1920-talet när alla fastigheter ombildas. Den nya lagen innebar en modernare form av avtal för arrende med bla besittningsrätt.

 

I april 1908 hölls ett möte i Göksnåre om priser på utfört arbete. Här följer protokollet som ger en fin insikt i arbeten som utfördes.

 

Protokoll fört vid sammanträde i Göksnåre by med hemmansbrukare inom skogvaktardistrikt No 7 i och för överenskommelse rörande ändring med priserna för de arbeten som, av dem verkställas för respektive jordägares räkning.

Närvarande: Th. Andersson, Gustav Vallinder, Carl Jansson, Erik Gustaf Larsson, Erik Matsson, Erik Löfgren, Axel Jacobsson, AP Carlssons änka, Jan Eriksson och August Jansson. Dessutom personer från Vavd, Malen, Ängskär, Olarsbo, Magön och Önsbo som då borde ha ingått i distrikt 7. Prislista som man enats om:

 

  • 1 Kolning av 1 läst kol vari kolaren verkställer alla arbeten utom huggning av kolveden som av ägaren lämnades fritt Kronor 3,72 med tillägget 6 öre per fjärdingsväg i gångpenningar från hemmet till kolningen samt 15 öre extra överkolat kol före jul. Forlön 30 öre fjärdingsväg från kolningsplatsen till leveransorten.

 

  • 2 Kördagsverke med ett par tiden 1 april 1 oktober 5 kr.

           Kördagsverke med enbett för hela året 3,50 kr.

 

  • 3 Forlön för 1 deciton tackjärn fr Tobo- Leufsta 0,75

           Forlön för dito stångjärn f Leufsta-Carlholm 0.65

 

 

  • 4 Mansdagsverke 2 kr

           Qvinsdagsverke 1.50

           Ersättning för skjutshäst från hemmet till arbetsplatsen då sådant förekomma ½ kördag då 2e                     personer åker och arbetsplatsen är Leufsta eller däromkring.

 

  • 5 Forlön för en famn kastved 3 alnars höjd och 3 längd per fjärdingsväg björk 0.75 kr

                     –               ”         –                     –               ”               –                     barrved 0,65 kr

           allt för sommartorr ved.

 

  • 6 Tegelforsling från Skjerplinge tegelbruk till Leufsta bruk med kringliggande orter med 1 kr 50 per gammal mil per 100 stycken.

 

  • 7 Byggnadsverke i och för reparation och underhåll vid å hemmet varande åbyggnader hör av. Jordägaren lämnar fritt utan betalning att av hemmansbrukaren avlämnas efter tillsyning av distriktets skogvaktare. Ock hemställan de närvarande att dessa priser kan tillämpas från den 1 maj 1908.

 

           Göksnåre den 18 april 1908

 

 

1908 införs de nya fastighetsbeteckningarna. Tex Göksnåre 73 där 7 är den gamla Göksnåre nr 7 och 3 är numrering av avstyckad del.

Beteckningarna bygger på det gamla Göksnåre med hemmanen Göksnåre nr 1 tom nr 6. Det enda som blev kvar som självägt var Göksnåre nr 4 Sörgården därav de fastighetsbeteckningarna på södra sidan i byn.

När Leufsta bruk började köpa upp hemman blev de den sjunde markägaren. Deras fastigheter i byn styckades upp och såldes till brukarna på 1920-talet därav fastighetsbeteckningarna 7:xx.

1910 finns ett dokument som redovisar löner och förmåner för brukets anställda. För en skogvaktare gällde: 700kr/ år+ ålderstillägg 50 kr efter 5 resp 10 års tjänst. Boställe 2 rok, fri skötsel av bostället av skogsarbetarna, fri ved, fri läkarvård och medicin. Skottpengar på räv, grävling, katt och vissa fåglar.

Pension: fri bostad 1rok, kofoder, ved, potatis + kontant = summa värde ca 350 kr/år.

 

Som en jämförelse kan nämnas: Skogsförvaltaren Malmström tjänade 5000 kr/år + bostad 6 rok, fri ved, trädgård omskött, fria skjutsar med kusk, fri medicin, fri läkarvård.

 

Den 29 januari 1909 började Hälsinge regemente flytta in de nya kasernerna i Kungsbäck. Och den 15 februari 1909 var hela regementet på plats.