År 1700-1750

År 1901 gör en Jacob Braun en beskrivning över en del av Dannemora Bergzlag som bla innehåller Göksnåre. Man kan se den som en inventering och kartläggning för landets stora exportindustri och inkomstkälla, järnhanteringen. Tonvikten ligger på skogen och kolningen, inget nämns om jordbruket, fisket eller något annat.

Texten läses här i orginalutförande i fet stil och efter olika delar har jag med  kursiv stil lagt in mina översättningar och tolkningar

Giökssnåret består efter Cronans Jordebok af 6 halfwa Skatteh:n allesammans räntan från Kongl: M:t och Cronan köpte under Löfsta bruk

det är alltså sex hemman på ½ mantal och bruket har köpt räntan dvs rätten till skatteuppbörden

beståendes av 2, 3, 4 1/3, 2 2/3, 4 2/3 och 8 1/3 örl:d hwartera, och de 2 senare bördsrätten under bruket och alle de andre graverade

storleken öresland motsvarar ca ½ hektar, de två sistnämnda, är köpta av bruket och de övriga är intecknade

Denne by har en stor och vijd uthmark sträckandes sig wed pas 1 mijhl ifrån Saltsiön åth Löfsta Sochenskillnads derest han smal är, men wed Siön ½ mijhl bred, har Skärgård beståendes af en hoop holmar och skär mot stora Hafwet, å söder sidan följer Hållnäs allmänning och Wahlö Sochn ifrån Siön i Lövsta Sochnesträng, hafver inom sin rågång föliande afgärda heman, Nembl: Skatan, Rångsan, Nyböle, Stenmo, Magan, Kuggeböle, Olarsbo och Åhrböle

denna beskrivning behöver ingen översättning men väl en punkt för sen kommer en redogörelse för att Årböle ville vara ”egna” 

Åhrböle, pretenderar sin egen rågång antingen af Wafd eller Giökssnåret, whilka om skillnan twistige äro. Detta Giökssnåret med Försättra byn i Löfsta Sochn också i twist ligger

vad denna tvist handlade om är oklart

…mästedels all denne bys skog uthkohlat, öfwer alt lijka af ung nywext skog så wed Siökanten der och nog biörkskog ibland är, som mitt på mot Olarsbo ung tall och gran men ibland kär och stening mark, en dehl av skogsEld förderfwat alt från Magan och öster åth i Siön åth Röngrund, som intet annat än stenar och berg af Biörksly öfwewexte lembnat

skogen är nästan helt utkolad och det finns mest ungskog och björk. Från Magön och ut mot havet vid Rönngrund har det nyligen varit skogsbrand och där växer nu bara björksly, 1683 brann hemmanet Magön ner, det kan vara i samband med skogsbranden

En del av Bredmossen af Timberskog lembnat till husbygnadt, i lijka måtto den dehl som de med Wafd twista om Nor om Åhrböle är till en dehl så timber som kohlskog, whilken begge byarne nyttia hwar om annanoch whar till sin pretendera men ellist alt det öfrige afkohlat och en dehl af skogsEld förderfwat

några delar av skogen sparades för att det skulle finnas för hustimmer, vilken del som omtalas norr om Årböle är oklart

… kunnandes de ännu på en tid med kohlskog försedde wara och framdeles der sparsamt kohlas af den nywexte efter hand som han wexer, der ellist icke mycket som härtils skedt om åhret kohla

sparsamhet med kolningen behövdes för att låta skogen växa

Inom des rågång är NorÅhsiön belägen uthi hwilken alt från Lövsta Bruk och fler eder omkring uthi Siälsjön rinnande bäckar förbij Åhrböle i denna siö inrinner som sitt uthlopp åth söder Åhsiön och Forsmark hafwer, för denna updämbningsom sker från Forsmarks bruk uthi denne Norre Åhsiön på Giökssnårets Engar der omkring belägne, niuta alla bönderna samtl:e åhrl:n 50 Dl kopp:m:t

på grund av uppdämningen i Forsmarks bruk är strandängarna på Göksnåres ägor vid Norra Åsjön vattensjuka, för det får alla bönder i byn en årlig ersättning på 50 Riksdaler kopparmynt

Denne by hafwer sine kohl ifrån sielfwa byn wed pas 1 mihjl att till Löfsta föra, och nämnst till ¾ mihjl, ifrån Forsmarks Bruk är denna by så när 1 ¼ mihjl belägen, men med dess skog till ¾ mihjl när

en svensk mil var på denna tid 10 688,54 m dvs nästan 10,7 km

Skatan är 1/8 Skatteh:n på Lands Staten indelt inom Giökssnårets rågång afgärdat uth med Siökanten öster från byn ¼ mihjl beläget, kohlar intet uthan föryttrar skog åth Siöfarande

landsstaten betyder ungefär Länsstyrelsen, oklart vad detta innebär. Ett flertal av socknens hemman vid havskusten säljer skog till sjöfarande

Rångsan är en skatte uthiord, till 1/8 Mt Skattlagt och på Lands Staten indelt, har ingen kohlskog omkring sig efter skogsElden den förtärt hafwer, är elliest uthmed siön emellan Hållnäs allmänning belägen, hwarest Norby i Wahlö Sochn will nu pretendera detta inom sin rågång och med det å deras sida liggande Rångsan till den sochnen har efter de på Chartan utprickade linier, tager mest sin föda uthi Siön af fiske och skogsyttrande till Öregrund eller Siöfarande

det är bara drygt 100 år sedan Göksnåre överfördes från Valö till Hållnäs socken och här finns uppenbarligen tveksamheter om var gränsen ska vara, sjövägen är det väldigt nära till Öregrund från detta hemman

Nyböhle 1/4 skatteh:n 1 örl: d H:DeGeer köp under Lövsta, Bördsrätten sammaledes, är längst söder i Sochnen beläget mot söder Endan af Norre Åhsiön, inom Giökssnårets rågång afgärdat, hafver jämte Stenmo och Magan utthmed Siön eller mossen en rand gl: behållen skog som skogsElden unkom, hwar af detta H:n kan haf: jämte de andra bägge sin nödtorftige kohlning uthaf, hafwer till Löfsta Bruk 3/4 mihl, och sammaledes till Forsmark, doch kohlar alt till Löfsta, men intet till Forsmark

det De Geer köpt är inte hemmanet utan skatterätten dvs de skulle betala sin skatt till honom, dessutom har han då fått bördsrätten dvs företräde att köpa om det skulle säljas, hemmanet fick all skog nedbrunnen utom en rand utefter sjön och den använder man nu för kolning

Stenmo är 1/8 Mt: Cronoh:n under Löfsta köpt, och inom Giökssnårets rågång beläget, mitt emellan Sohnewägen och Åhsiön, hafwer lijka med Nyböle så kohlskog, som wägen till Löfsta

det var tidigare kyrkohemman, förmodligen överfört till Kronan av Gustav Vasa, men är nu köpt av Lövsta. Sockenvägen som här anges gick från Forsmark, förbi Lill-Rångsen och troligen öster om Kuggböle innan den kom fram i Göksnåre från sydost. Vägens betydelse minskade med Leufsta Bruk och den har nu till största delen försvunnit

Magan är 1/8 skatteh:n ifrån Cronan under Löfsta köpt, och bördsrätten under bruket sammaledes, är äfwen och så under Giökssnåret afgärdat beläget, wed Norr ändan af Åhsiön, och lijka af kohlskog med de näst of:n stående har äfen och 3/4 mihl till Löfsta bruk

hemmanet brann 1683 och är nu köpt av Lövsta

Kuggeböle består av 1/4 Mt: skatte 1 örl: d köpt av Cronan under Lövsta bördsrätten sammaledes inlöst, är inom Giökssnårets rågång avgärda, och lijtet om åhret till Löfsta bruk, dit det hafver 3/4 mihl

skatten betalades under 1600-talet av ägaren till Stenmo men hemmanet är nu köpt av Lövsta

Olarsbo Cronoh:n 1/8 Mt: äfven och under Lövsta från Cronan köpt, också inom Giökssnårets rågång afgärda, och lijka med Kuggeböle lijtet om åhret kohlar till Löfsta bruk, dit det hafver 3/4 mihl

det var tidigare kyrkohemman, förmodligen överfört till Kronan av Gustav Vasa, men är nu köpt av Lövsta

Åhrböle består af 2:e skatteh:n det ena halft 5 örl:d det andra fierdedels 3 örl:d begge under Löfsta bruk köpte, det förra under bruket graverat, är uthmed Löfsta Sochneskillnadt beläget wed åhn som uhr Siählsiön kommer, der det hafwer Miöhlqwarnar; efter som förr förmält pretendera sin enskilte rågång af den som sinsemellan om rågången twistige äre som Giökssnåret, Wafd och Försättra, des skog är altsammans afkohlat som är kärachtig och mest af Sandwall bestående mark, som ingen wextig är, hafva intet sielfwa att kohla uthan kohla för lego på andra skogar, har till Löfsta bruk dijt det sina kohl förer lijtet öfwer 1/2 mihl

halft 5 öresland utläses 5 1/2 öresland dvs ca 2,75 hektar, fierdedels 3 öresland blir 3 ¼ dvs drygt 1,5 hektar, dels hävdar man självständighet gentemot Göksnåre och dels tvistar man om gränsdragning mot byarna Vavd och Försäter

 

1700-talet kännetecknas av en stor befolkningsökning.

Det Stora Nordiska Kriget år 1700-1721 påverkar byn mycket.

En kontribution, extraskatt, tog kungen ut varje år för att stärka krigskassan.

1707-09 var nödår i trakten och på hösten 1710 kom pesten till Uppsala. Först våren 1712 förklarades länet, utom Enköping, helt befriat från pesten. På många ställen i Uppland var dödligheten uppåt 40 %. I Hållnäs och Göksnåre noteras dock inga förhöjda dödstal vilket tyder på att pesten inte nådde hit. Så nära inpå som Öregrund är det väl dokumenterat att folk dog.

När krigen kräver fler soldater än de som indelningsverket (med bla. båtsmän) levererade skapades tre-, fyr- och femmänningsregementen. Det innebar att var tredje resp. fjärde eller femte rote skulle bidra med en soldat till. Detta gjorde att män från Hållnäs och Göksnåre hamnade i Upplands regemente. De deltog i fältslag i bla Danmark och Polen. Vid Poltava dog eller tillfångatogs hela förbandet. År 1710 var man tvungen att sätta upp hela regementet på nytt med nya män som samma år deltog i slaget vid Helsingborg. På hemmaplan togs kollekt upp tre gånger per år till förmån till de svenska krigsfångarna i Ryssland. Det är hittils oklart om någon soldat från Göksnåre var krigsfånge.

1712 ändrades kontributionssättet så att man skulle betala efter förmögenhet i stället för efter ståndstillhörighet. Oklart hur detta påverkade byns innevånare.

År 1714 delades Upplands län i Uppsala län och Stockholms län.

1715 kommer nya specifikationer för båtsmanstorpen där det sägs att även en kammare skulle finnas samt att stugan skulle ha spis.

1718 skedde kolböndernas sammansvärjning då man protesterade mot priset på träkol. Ett namn som nämns är Olof Andersson, han kan vara den Olof Andersson Gieting (x/3 1677-) som lever i Göksnåre.

Vid rysshärjningarna 1719 bränns nästan hela Leufsta bruk ner.

Den del av ryska flottan som härjade här hade 21 galärer (en galär var ca 30 m långa med 20 par åror samt segel och kunde ta 20 hästar med ryttare samt 100-200 man) samt 12 mindre båtar.

Sammanlagt bestod styrkan av ca 5000 man.

21 juli brändes Forsmarks bruk.

Man stannade över natten på Larskär.

Efter att ha rundat Hållnäshalvön gick man iland i Fagerviken där röjningarna in över byar och bruk vidtog.

Sägnen säger att bland många andra byar ska även Malen ha bränts. Byn ska ha haft hela 18 gårdar innan ryssarna kom. En trolig uppkomst till denna tro är de stensättningar som finns där och som är gravfält och av betydligt äldre datum.

25-26 juli brändes Leufsta bruk. Efter detta låg bruket i ruiner i 3 år men redan 1723 var nya smedjor och bostadshus färdigbyggda. Brukskyrkan återinvigdes 1726 och herrgården på 1730-talet.

Under tiden 1700-1730 var det bara 8 hemman i Hållnäs som kom i de Geers ägo varav ett var ”den gamle Duns” hemman i Göksnåre. Det sålde patron samma år. Oklart till vem.

Charles de Geer d.ä. köpte in många skogshemman för att trygga behovet av skog som gav kol.

Många historier finns som berättar om ohederliga metoder, rent lurendrejeri, för att lura av bönderna sina hemman.

Ett område som omtalas är skogsområdet som sträcker sej mellan Ängskär, Rångsen och ner mot Forsmark. Det ska ha varit allmänning, och isåfall Göksnåres, som någon brukspatron helt frankt förklarat som sitt. Området ska fortfarande kallas för Allmänningen.

1730 dör Charles de Geer och då han var barnlös tar hans brorson

Charles de Geer (30/1 1720-7/3 1778) över.

Under tiden 1730-1778 förvärvades 63 hemman om sammanlagt 14 1/6 mantal.

Storlekarna varierade här mellan ½ och 1/8 mantal.

Vid mitten av 1700-talet hade de Geer 87 hemman med 35 mantal. 54 frälsehemman, 19 skattehemman och 14 kronohemman.

Det var vanligt att utlänningar, som de Geers, betraktade bönderna som andra klassens medborgare. Detta spred sej även till de svenska adelsmännen.

På 1740-talet köpte Charles De Geer upp många av gårdarna i Göksnåre.

Mer om detta i gårdsredovisningen.

Under 1700-talet började vissa personer ute i byarna hjälpa prästen med undervisning till barnen.

31 juli 1744 hölls en rågångsbestämning mellan Göksnåre och Norby i Valö socken. I skalangivelsen för kartan anges att avstånden mäts i ”swänska alnar”

1746 fanns det 2 st från Hållnäs som studerade vid läroverket i Gävle, Anders Moberg och Johan Hållander. Det finns inga uppgifter om vart de tog vägen.

En förordning kom 1750 för båtsmanstorpen där man förutsätter en enkelstuguplan för torpet med stuga 8 alnar i fyrkant och farstu 4 alnar bred.