År 1600-1650

Sommaren 1601 är ovanligt kall vilket leder till missväxt, hunger och epidemier.

I början av 1600-talet började den långa brukseran i Leufsta under de Geer.

I förvärvet av bruket ingick även skatterätten för traktens bönder dvs de blev skattskyldiga till bruket istället för till kronan.

På grund av Sveriges engagemang i stormaktspolitiken under 1600-talet kom en mängd skatter till, för att finansiera de ökade kostnader som detta förde med sig för landet. Hit hörde de s.k. hjälpskatterna för 1599 och 1601, då skatten utgick på boskapsstock och utsäde. Hela boskapsbeståndet beskattades inte, man nöjde sig med att ägaren betalade för innehav av hästar, ston och kor. Det var prästens uppgift att föra längderna och svara för att de var riktiga. Boskapsskatten infördes 1620 och baserades på förmögenhet i form av all boskap som var ett år eller äldre. Alla som bodde i socknen och ägde någon boskap skulle beskattas.

Under Kalmarkriget 1611 ockuperade danskarna Älvsborgs fästning vid nuv. Göteborg. I fredsslutet 1613 bestämdes att Sverige skulle återfå Älvsborg om man inom sex år betalade ett stort krigsskadestånd. Riksdagen beslöt att man skulle ta upp en landsomfattande skatt, som skulle betalas under vart och ett av de sex åren 1613-1618 av hela befolkningen. För uppbörden av skatten, kallad Älvsborgs lösen 1613, tillsattes särskilda kommissarier. Skatten betalades med olika belopp av olika kategorier, en bonde 2 riksdaler, en dräng eller piga 1 riksdaler osv. Endast några få kategorier var befriade från skatt, adelns tjänstefolk och vissa arrendebönder, knektar och ryttare i fält samt personer som var under 15 år och över 70 år.

23/7 1646 sålde Kronan, drottning Christina, till Louis de Geer skatterättigheterna till 25,5 mantal skattehemman, 2 3/8 mantal kronohemman och 8 sk nybyggen i Hållnäs.

Dvs det var minst 36 hemman kanske så mycket som 64 st. För kronohemmanen övergick även jorden till de Geer. Drottning Christina var mycket frikostig mot sina gunstlingar.

Järnpriset överstiger priset på guld år 1646.

Antalet hemman i Göksnåre låg kvar på 6 st, men nu anges de som att vara på 1/2 mantal vardera.

Antalet knektar (eller knekthustrur) varierar mellan 0 och 3 vilket visar att även andra än båtsmannen blev utkommenderade i krig.

För övrigt kan nämnas att de frekventa krigen höll den militära personalen borta långa tider. Tex var de i Livland 1618 och i Preussen 1629.

Stenmo omnämns i skrift 1635.

Rångsen och Skaten omnämns 1638.

Magön omnämns 1646.

Öster om Magön låg Gällans torp.

I Årböle har det funnits en kvarn på södra sidan om ån.