Stor-Jerker, kolerans hjälte

Stor-Jerker, Erik Andersson (25/1 1813-25/10 1890)

Han föds i Allma, Tillinge socken med föräldrarna drängen Anders Matsson (1789-) från Boglösa och hans hustru pigan Anna Stina Larsdotter (1781-19/9 1816) som anges vara ofärdig. Han har en äldre bror Jan (16/7 1807-) De flyttar 1813 till Kroklösa och vidare till Mälby torp 1814. Där får han syskonen Anders (25/1 1814-24/12 1814) som blir kvävd och dör 11 månader gammal och Carl Petter (30/4 1816-20/6 1817) som dör drygt 1 år gammal av slag. Hans mor dör av feber 4 ½ månad efter att yngste brodern fötts, endast 35 år gammal.

På sommaren 1817 står alltså drängen Anders Matsson, 28 år gammal, ensam som änkling med 2 söner, 4 och 10 år gamla. Han flyttar då med dem till Vreta, blir statkarl och gifter om sej med Brita Persdotter (1785-) Hon har Brita Sofia (1812-) De får Anders Gustav (25/xx 1818-) och flyttar då till Hansta. Redan 1819 flyttar de vidare till Sparrsätra. 1821 kommer de tillbaka till Tillinge socken och då till Mälsta. Där anges om Erik ”säges hafva gått bort för 2nne år sedan” Hans födelsedatum anges då till 25/1. Erik har alltså fått flytta hemifrån 6 år gammal.

Hans historia fram till 1828, då han dyker upp i Hållnäs 15 år gammal, är fortfarande okänd.

Han börjar sin långa karriär här som dräng hos Mats Matson i Göksnåre nr 3.

1831 flyttar han vidare till gamle Eric Erson i Göksnåre nr 5 och efter 1 år där vidare till Anders Ersson i Göksnåre nr 6.

Det är där det inträffar som är anledningen till denna berättelse.1834 slår koleran till. Smittan kommer från en båt som kom från Stockholm och lade till i Ängskär. Vissa uppgifter säger att han vårdade de sjuka medan andra säger att han letade rätt på de döda kropparna och körde eller bar dem till kyrkogården i Malen. Han fick söka efter dem på höskullar och andra undanskymda platser där de likt sjuka djur ska ha gömt sig för att dö. För att klara sig från smitta ska Stor-Jerker ha ätit saltströmming som doppats i tjära och druckit brännvin. 15 personer från Göksnåre dör på några veckor i koleran. Om Stor-Jerker räddade några eller fick smittspridningen att minska vet vi inte, men bara möjligheten att så vore och den hemska arten av uppgiften han utförde räcker gott och väl till att utnämna honom till hjälte.

Efter allt detta flyttar han 1935 till Per Person i Göksnåre nr 2, och vidare till Jan Janson i Göksnåre nr 6 där han är dräng 1836-1838. Perioden i byn avslutas med ett år hos Mats Erson i Göksnåre nr 1. Nu är han 26 år gammal och flyttar vidare till Films socken 1840 för att återkomma till Hållnäs och Pehr Person i Göksnåre nr 2 1842. Flyttandet fortsätter med Mats Erikson i Göksnåre nr 1, Erik Erson i Vavd, Lars-Olof Matson i Barknåre nr 3 och Lars Larsson i Åddebo där han avslutar Hållnäsvistelsen för denna gång. Han flyttar till Österlövsta socken 1850.

I utflyttningslängden finns prästens följande utlåtande om honom:

Föräldrar och döpelsedag okända. Har icke i barndomen lärt sig att läsa. Admit. (ung. godkänd) efter att ha inhämtat endast de nödigaste begreppen i christendomskunskapen.

Han kommer tillbaka till Hållnäs ett år senare, 38 år gammal, och då som dräng hos Eric Erson i Kussil.

Efter 28 år som dräng hos minst 14 olika husbönder är det nu äntligen dags att sätta bo. År 1854 gifter han sej med Chatarina Lovisa Ersdotter (22/3 1819-25/10 1900) som då är piga hos Erik Person i Vavd. Hon är också född i Vavd med bondesonen Eric Persson och hans hustru Chatarina Jansdotter som föräldrar. Hon har med sej sin ”oäkta” dotter Catharina Charlotta (18/9 1849-23/12 1926)

De bosätter sej i Vavds rote, någonstans i eller nära Gudinge, och får tillsammans sonen Carl Erik (5/2 1855-4/12 1926) som är, vad husförhörslängden kallar, ofärdig. De får även sonen Johannes (3/8 1857-29/8 1857) som dör efter 26 dagar av okänd barnsjukdom.

Hennes dotter Catharina flyttar till Valbo 1864 men kommer tillbaka (då från Gävle) 1869. Hon får den oäkta sonen Lars Gustaf Adolf (7/1 1871-27/1 1871) som dör efter 3 veckor. Hon gifter sej 1872 med Per Adolf Engström (29/9 1849-3/1 1937) från Film och de flyttar in i torpet. Där får de raskt 2 döttrar, Theres (29/8 1872-19/12 1912) och Hilma Charlotta (4/11 1874-4/3 1941)

I husförhörslängden tituleras vid denna tid Stor-Jerker som arbetskarl.

1874 tar dottern och mågen över och Stor-Jerker och hans fru bor kvar som svärföräldrarna i torpet.

Det blir ytterligare 2 barnbarn i huset, nämligen Carl Robert (31/12 1875-24/7 1929) och Katarina Matilda (3/6 1879-6/9 1926) innan Erik, Stor-Jerker, Andersson avlider 25/10 1890, 77 år gammal, av ”hög ålder”

Hans änka bor kvar med sonen, hos dottern Catharina Matilda och hennes familj. De 3 äldsta barnen flyttar alla ut 1891 till olika ställen, se nedan. Den kvarvarande ”dotterdottern” Katarina Matilda får mellan 1896 och 1905 fyra ”oäkta” döttrar. Deras mormor, Eriks änka, avlider den 25/10 1900, 81 år gammal.

Den ofärdige sonen, Carl Eric Erson, som nu benämns ”fattighjon”, bor kvar i torpet med sin halvsysters familj, där nu husfadern arbetar som fiskare.

Katarina Matilda med sina döttrar benämns nu också ”fattighjon”

Katarina Matilda döms 1912 för ”barnamord” Hon döms till straffarbete i 1 år och 6 månader. Hon fick ännu en ”oäkta ” dotter 13/8 1912 som dör samma dag. I födelseboken kan läsas ”Af modern samma dag afdagataget medelst kväfning”

Erik, Stor-Jerker, Anderssons släkt tar slut 4/12 1926 när det ofärdige fattighjonet, hans son Carl Eric Erson, avlider 71 år gammal.

Katarina Matilda dör ogift 47 år gammal i Gudinge.

-Eriks styvdotter Catharina Charlotta Engström dör av ålderdom och lungsot 1926, 75 år gammal, i Gudinge.

-Styvdotterns man, Per Adolf, dör 1937, 87 år gammal i Gudinge.

Theres (29/8 1872-19/12 1912) gifter sej 2/1 1892 med statdrängen Anders Gustaf Larsson (14/8 1866-10/9 1915) från Vavd. De får 8 barn innan hon dör av lungsot 40 år gammal i Västlands bruk.

Hilma Charlotta (4/11 1874-4/3 1941) gifter sej 19xx med fajansarbetarer Per August Edén (6/4 1874-18/2 1931) från Bälinge. Hon dör av kronisk hjärtmuskelinflammation och akut lunginflammation 66 år gammal i Gävle.

Carl Robert (31/12 1875-24/7 1929) flyttar till Österlövsta och döms för snatteri av häradsrätten i Uppsala län 11/4 1894. På hösten 1894 flyttar han hem. På grund av domen är han inte berättigad att begå nattvard vilket han får absolution ifrån 1897. Han har då också gjort värnplikten 1896 och flyttat hemifrån igen. Han gifter sej 18/9 1917 med Erika Hållner (19/6 1871-13/7 1940 från Hjälmunge. Han dör av ”magkrefta” dvs cancer 53 år gammal i Gudinge