Läs gärna nedanstående transkribering av protokollet från Svea Hovrätt. Den är jobbig att läsa med ålderdomligt språk och ord. Efter den texten har jag lagt till förklaringar av ord och begrepp och efter det kommer en berättelse om Stinas hela liv på modern och svenska.
Svea Hovrätt Huvudarkivet AIb1:103 (1827) sid 245-252
S. D. Lästes en wid Leufsta Härads Rätt hållen och af tillförordnade Domhafwanden Vice Häradshöfdingen Casper Vykman insänd ransakning, med bemälde Rätts den 23. nästl. Julii fälde Utslag öfver Pigan Stina Larsdotter från Åsmundbo, stäld under tilltal för barnamord. Uti hwilket mål der Stina Larsdotters föräldrar Bonden Lars Olsson och hans hustru Anna Månsdotter i ofwannämnde By, i anledning af emot dem gjord angifwelse, att hafwa sökt fördrifwa Stina Larsdotters foster, samt Torparen Anders Olsson i Barknåre, som af Stina Larsdotter upgifwits hafwa henne med barn rådt, blifvit hörde, Härads Rätten sig utlåtit. Så Resolverades Sedan Kongl. HofRätten af Ransakningen behämtat att i anledning af inlupne misstankar, det Stina Larsdotler i slutet af sistl Maji månad i enslighet framfödt foster och det å lon lagt*, Stina derom af woro Betjeningen tillfrågats, samt efter det hon blifwit af Barnmorska besigtegad, erkänt nämnde förhållande och ifrån det skulle, der hon undangömt fostret, hvilket hon föregifwit wid förseln hafwa saknat lif det, samma framtagit, så har besigtning och liköpning af fostrets döda kropp werkställts af Provinsial Läkaren, Doctor C. G. Schultz, som derwid anmärkt, att fostret, som warit ett wälbildadt flickebarn, haft fullkomligt utwäxte naglar och ett tunnt långt hår, samt att öfver hela pannan och särdeles öfwer wänstra ögat, der ett blodwite med utsippradt blod på huden rundt omkring befunnits, warit en, fastän ej mycket hög swullnad. att wid hufvudskålens blottande en onaturlig mängd dels flytande dels lefradt blod funnits emellan betäckningen och hufvudskålsbenen, af hwilka pannbenet och hjes benet warit sprackte midt i tu; att hårda hjernhinnan och hjärnan varit blodiga; att Lungorne lagde i watten, både hela och sönder styckade flutit, samt att derifrån, då de nedtryckts under wattnet, wid klämning, luftblåsor upstigit*. I följd af hwilket förhållande Doctor Schultz uti afgifvet Embetsbetyg* förklarat, att fostret warit så fullmoget, att det, efter naturens wanliga ordning, kunnat lefva, och att det wid framfödandet haft lif, samt att det, å fostrets hufwud föröfwade wåld warit en owilkorlig orsak till fostrets död; och sedan Stina Larsdotter blifwit i anledning af hwad sålunda utrönts ytterligare hörd och för KronoBetjeningen* erkänt, att hon straxt efter födseln, fostret afdagatagit, är Stina worden häcktad, samt ransakning i öfwerwara af Länsmannen Johan Bolberg såsom Åklagare, wid Tings Rätten företagen derwid Stina Larsdotter afgifwit den bekännelse: att hon som wore på 24de året gammal, samt under hela sin lefnad wistats hemma hos sine föräldrar, blifwit, omkring fem weckor före Michaelistiden* sistl. år, af Torparen Anders Olsson i Barknåre rådd, under det hon med sine föräldrars tillstånd, ensam med honom, tvänne dagar sig uppehållit wid ett så kalladt slotterskjär*, för att med Höbergning honom biträda, att Stina, som efter medlet* af September månad berörde år först saknat sin måndeds rening, ej wetat, att hon warit hafwande, förr än hon i början af innevarande år i moderlifwet känt rörelser af fostret, att Stina, sorgfälligt döljande sitt tillstånd såwäl för sine föräldrar och syskon, som andre personer detsamma allenast en gång under ett enskildt samtal med Anders Olsson, i slutet af sistl. April månad wid Lenfsta Bruk, för honom omtalat, och derwid Anders Olsson sökt förmå hänne att förtiga det han wore hennes Lägersman, samt i sådant afseende, lemnat henne 36 Skilling Riksgälds sedlar, att i afsigt att fördrifwa föstret, Stina dels en gång i medlet* af nyßnämnde månad, intagit saffran*, som Lars Ersson i Åsmundbo, på hennes begäran wid Löfsta Bruk för 2 Riksdaler Riksgäld inköpt, dels ock i första dagarne af påföljde Maji månad, anmodat Fiskaren Lars Hållander å Slada, att å hennes begge fötter öpna ådern*, hwartill Hållander likwäl nekat, att Stina under sitt hafwande tillstånd, emot slutet hwaraf hon erfarit förnyade rörelser af fostret, ganska sällan mått illa, och hela tiden kunnat uträtta sine wanlige syslor ända till dess, sedan hon Söndags aftonen den 27 Maji gått till hwila i det rum, eller den å kallade Wardags sofwan, der hon jemte sine föräldrar samt sin broder Olof plägade tillbringa natten hon börjat kunna sig mycket illamående, då Stina, efter det hon förmodat alla i rummet hafwa insomnat. sakta derifrån begifwit sig till den midt emot belägne så kallade helgedagsstufwan, och der lagt sig på en trädsoffa; men då hon i sistnämnde rum blifwit ansatt af häftiga plågor, och fruktat att genom utbrotten af sin derigenom förorsakade smärta, upwäcka tjenstegossen Eric Hastig, som sofvande legat i rummet, hade Stina trenne gångor, först klock nu omkring Tolf och sist vid pass kl. 2. Besökt Gårdens hemlighus, der hon vad sednare besökt, i lutande ställning, utan någon biträde framfödt ett barn, hvilket nedfallit på golfwet utan att likwäl deraf skeda sig, samt genom ett sakta skrikande och rörelser på kroppen gifwit tecken till lif; att Stina, som funnit barnet wara en flicka och af friskt utseende, genast efter förlosseingen tagit barnet på sitt knä, samt med ena handen fattat uti en på golfwet genom widrörande af hennes fot uptäckt gråsten, af en knytnäfwes storlek, samt klot forming skapnad, och dermed gifwit barnet ett slag öfwer pannan, efter hwilket hon å barnets kropp förmärkt några obetydliga ryckningar, som likwäl genast uphört, hwarefter hon nära intill barnets kropp afslitet nafwelsträngen samt burit barnet till hennes faders, på omkring Åtta famnars afstånd belägna trösklada, der hon nedlagt det under en swill* i golfwet, samt öfwerhöljt detsamma med något muhl och halmboss: att Stina efter denna förrättning, under hwilken hon, enligt sin förmodan ej warit af någon sedd, klockan omkring 3. återwändt till hwardags rummet och intagit sitt vanliga sofställe, der hon förblifwit till klockan 5 på morgonen, då hon upstigit och förfogat sig åter till hemlighuset, hwars golf hon aftvättat och derifrån bortfört efter börden, som genast efter förlossningen henne från gått samt densamma i Ladugården undangömt; samt att Stina häruppå, åter lagt sig och Klockan 7 jemte sina föräldrar och broder upstigit och med dem deltagit i förefallande göromål, derunder Stina, af sin moder tillfrågad om anledningen till åtskilliga blod fläckar, som å golfwet i Helgedags stufwan, warit synlige, upgifvit det hennes rening, som hon en tid saknat återkommit; och har Stina Larsdotter i öfrigt förmält att orsaken till hennes brott, deruti ingen skulle äga delagtighet, och hwartill och eller någon henne tillstyrkt warit blygsel öfwer sitt tillstånd, och för att undwika den wanära, hon ansett dermed förenad samt att Stina under det hon i början af Junii månad, fyra eller fem dagar, haft swaghet och sorg varit sängliggande, haft besök af Anders Olsson, som derwid under swordom och med hårda ord förebrått Stina, det hon upgifwit Anders Olsson såsom hennes lägersman. Wid härefter anstäldt förhör med Stjena Larsdotters föräldrar Lars Olsson och hans hustru Anna Månsdotter, samt Torparen Anders Olsson, hafva Lars Olsson och hans hustru, hwar för sig hörde, sammanstämmande berättat: att Stina Larsdotter, på sätt hon uppgifwit, med deras begifwande, tvänne dagar warit Anders Olsson behjelpelig med höbärgning; att de, som, vid början af innewarande år, anmärkt en tilltagande förändring af Stina Larsdotters kroppsställning och utseende, deraf fattet misstanke, att hon vore med barn rådd, flere gångor derom henne tillfrågat men altid erhållit nekande swar af Stina Larsdotter, som förmält, att hon saknat sin rening*, hwilken förklaring Anna Larsdotter jemwäl lemnat, då föräldrarne, hwilka, natten till 28 sistl. Maji, icke hört någon rörelse eller buller i det rum de jemte Stina Larsdotter bebott, följande morgonen tillfrågat henne om orsakerne till de Förre blodfläckar som å golfwet i Helgedagstufwan warit synlige; alt Lars Olsson och hans hustru, så wäl då de om Stina Larsdotters belägenhet af andre personer tillfrågats som wid det, i Hållnäs Prästegård den 30. sistl. Maji, anstälde förhör förnekat, det Stina Larsdotter warit hafvande, för att dölja hennes wanära, samt söka afböja den olycka, hwarmed de trodde henne hotas; att sedan Stina Larsdotter, som tillförene altid warit wid godt lynne, efter den af Barnmorskan Lyman werkstälde besigtning erkänt sig hafva födt barn och det samma framtagit, hade hon börjat blifwa mycket orolig till sinnes och äfven flere dagar legat sjuk, samt sluteligen, i anledning af de föreställningar föräldrarne henne lemnat, för dem bekänt det swåra brott, hon föröfwat Och hafva Lars Olsson och hans hustru, som i början bestridt att de haft kännedom om dottrens försök att fördrifwa fostret, eller på annat sätt i hennes missgerning deltagit, omsider, efter det Fiskaren Hållander blifwit såsom wittne i målet hörd, medgifwit, att de, sedan Hållander på Lars Olssons begäran, hos honom sig infunnit, jemte dottren sökt förmå Hållander, att å hennes fötter öppna ådern, hwarwid de, af ofvannämnde skäl haft för afsigt, att fostred fördrifwa: deruppå Anders Olsson förmält, hwad han ock under hela Ransakningen enständigt widhållit: att Stina Larsdotter wäl, wid den af henne upgifne tid, under tvänne dagar, warit honom med höbergning behjelpelig, samt att Anders Olsson i slutet af April månad, vid Lufsta Bruk träffat Stina Larsdotter, då hon uppå sin derom hjorda begäran, till låns erhållit 36 Riksdaler Riksgäldssedlar; men att Stina Larsdotters upgifter, att Anders Olsson med henne haft olofligt umgänge och att wid sistnämnde möte, något samtal dem emellan förefallit om hennes hafwande tillstånd, äfvensom att Anders Olsson i början af Junii månad, skulle hafva henne besökt, wore aldeles ogrundade; hwarförutan uplysningarnes hörde, förmält: Stina Larsdotters broder Olof Larsson: att han, som sedan detta års början tyckt sig märka, att Systern wore med barn rådd, altid erhållit nekande swar på de frågor han i detta afseende framställt samt att Olof, som flera gångor upmanat föräldrarne att söka få Stinas belägenhet uptäckt, wid ett dylikt tillfälle af dem blifwit tillsagd att icke dermed sig befatta, i anledning hwaraf Olof icke welat, hvad han borde tänka om Systern, ända till dess hon, åtföljd af Nämndemannen Jan Jansson å EdWalla och Bonden Eric Larsson i Åsmundbo, den 30. Maji från Hållnäs Prestgård hemkommit samt då, under en swill* i fadrens Ladugolf framtagit ett af halmbok öfwerhöljt dödt barn som blifwit nedlagt i en af Stina anskaffad Trädask, hwarefter Jan Jansson och Eric Larsson, det samma med sig bortfört samt Stina Larsdotters Syster Barbro Larsdotter: att hon icke sedan sistlidet års Höst, wistats hemma hos föräldrarne men att hon, som vid besök hos dem tyckt sig märka, att Stina inom hafwande, derom tillsport Stina, som förklarat, att sådant wara ogrundadt. Af de i målet edeliggen afhörde wittnen hafva följande intygat: Contract: Prosten Lars Gillberg: att sedan hos vittnet blifwit anmäldt, att Stina Larsotter skulle hafwa, natten till den 28 Maji, i enlighet framfördt ett barn, och det å lon* lagt, hade Länsmannen Boberg för hwilken wittnet sådant tillkännagifwit, till förhör i Prestgården inkallat Stina jemte hennes föräldrar, att wid nämnde förhör, som den 30 i samma månad, i flere personers närwaro hållits, så wäl Stina, som hennes föräldrar i början enständigt nekat, att Stina warit hafvande eller framfödt barn, under föregifwande af Stina, då hon tillfrågats om anledningen till sitt förändrade utseende, det sådant härrört deraf, att hon en längre tid saknat sin rening, som hon nyligen återfått, men sedan Stina blifwit af Barnmorskan Lyman besigtigad, hvarförinnan Föräldrarne från Prestgården hemgått, hade Stina medgifvit, att hon ofvanberörde natt, framfödt ett foster hwilket, då det samma warit dödfödt, blifvit under fadrens Ladugolf undangömt. att fostret derefter enligt Stinas anvisning, är wardet ifrån nämnde ställe af Nämndamannen Jan Jansson och Bonden Eric Larsson afhämtadt; hvaruppå Provincial Häkaren Doctor Schultz den 2 på följde Junii å fostret werkfällt besigtning och liköpning, samt att Stina Larsdotter, wid ett med henne i wittnets jemte Bobergs och Jan Janssons närwaro, den 12 i nyssberörde månad, ytterligare anstäldt förhör, erkänt sin förbrytelse, samt om förloppet derwid, gjort enahanda berättelse, med den hon wid Tings Rätten afgifwit Barnmorskan Anna Maja Lyman: att sedan hon, på Länsmannen Bobergs begäran, den 30. Maji infunnit sig i Hållnas Prestgård, och den besigtigat Stina Larsdotter, hwartill denna i början icke welat samtycka, hade Stina erkänt, att hon födt barn; Nämndemannen Jan Jansson: att vittnet, som wid förhöret i Prestgården den 30de Maji tillstädes warit, derwid så tillgått, som ContractsProsten Gillberg berättat, uppå Länsmannen Bobergs tillsägelse derifrån begifvit sig, åtföljd af Eric Larsson och Stina Larsdotter, till den sistnämndas hemqvist i Åsmundbo, hwarest Stina Larsdotter, jemte Jan Jansson och Eric Larsson, ingått uti Lars Olssons trösklada, der Stina Larsdotter under swillen* af ena loggolfwet framtagit att med halmboss och mull öfwerhöljdt Flickebarn, hwilket, sedan detsamma blifwit uti en trädask inlagdt, Jan Jansson och Eric Larsson medfört till Prestgården samt att Jan Jansson till det sednare förhöret i Prestgården den 12 Junii, afhämtat Stina Larsdotter, och afhört henne då gjorda bekännelse, under hvilken Stina warit mycket sorgsen och wisat djup ånger öfwer sitt brott, äfvensom hon enskildt för wittnet förklarat sig wara willig, att undergå det straff, som kunde komma att för brottet henne ådömas. I hwilken berättelse så widt den giörer förloppet wid förhöret i Prestgården den 30. Maji, och då det döda barnet samma dag från Åsmundbo afhämtades, wittnet Eric Larsson i nyssnämnde By, till alla delar instämt Torparehustrun Maja Kämpe i Snabben: att vittnet, uppå kallelse af Länsmannen Boberg äfwen öfwerwarit förhöret, den 30. Maji, hwarwid så tillgått, som förut afhörde wittnen berättat; Greta Stina Larsdotter i Åsmundbo: att Torparen Anders Olsson, den 3 el 4 Junii besökt Stina Larsdotter som då warit sjuk, samt att Greta Stina fästän hon under samtalet dem emellan icke oafbrutet till städes wärdt, likväl deraf brott sig finna det Anders Olsson icke wille vara känd såsom fader till Stina Larsdotters barn, samt hört honom under swordom och oqwädinsord, till Stina yttra: ”det hjelper icke om jag skall plikta litet, du har wäl varit sjuk förr, men du blir wäl waner” Och hafva sist upräknade trenne wittnen, hwilka warit Stina Larsdotters närmaste grannar, uppå framstälde frågor tillagt, att hon, under hafvande tillståndet, sorgfälligt sökt dölja sin belägenhet, den de ej eller hört hennes föräldrar göra bekant. Lars Ersson i Asmundbo: att han vid en resa till Leufsta Bruk omkring den 15. sistlidne April, af Stina Larsdotter emottagit 2 Riksdaler Riksgäld för hwilka han, på Stinas begäran köpt och wid återkomsten till henne aflemnat Saffran, hwarmed Stina föregifvit sig skola färga Brännwin, samt att då vittnet i nyligen berörde och påföljande månad, till Stina Larsdotter och hennes föräldrar yttrat den misstanka, att Stina skulle wara rådd, hade de altid dertill nekat, under tillägg af föräldrarne: ”att folket vore tokigt, som kunde så mistänka deras dotter” samt Fiskaren Lars Hållander: att han i anledning af Lars Olssons den 28 April gjorde begäran att besöka Lars Olsson, för att på foten åderlåta hans dotter Stina, uti upgifvit ändamål såsom Lars Olssons ord fallit att winna uplysning, huru det sked till med hans qwinfolk, påföljde dagen hos Lars Olsson sig infunnit, den så väl Lars Olsson som hans hustru och dotter, yttrat den önskan, att wittnet skulle å Stinas bägge fötter anställa åderlåtning, men att vittnet, som förmärkt Stina wara hafvande, derom han jemwäl underrättat henne och föräldrarne wägrat werkställa återlåtningen, deröfwer Stina och hennes Föräldrar, som förnekat nyssnämnde förhållande, yttrat harm och missnöje. Efter sålunda fulländad undersökning, har Härads Rätten medelst dess, ofvannämnde dag fälde Utslag sig utlåtit, och ansatt Stina Larsdotter, genom egen af omständigheter styrkt bekännelse förwunnen att hafwa med fördöljande af sitt hafvande tillstånd, welat fördrifwa sitt foster, derefter bestyrkes af hörde wittnen hwilka dels förmärkt Stinas hafwande tillstånd, dels warit tillstädes wid det tillfälle, då han anwisat stället, der barnets döda kropp warit undangömd, och framtagit densamma så ock af det wid Läkarens besigtning af fostret utränta för hållande, alt å dess hufwud befunnits den betydliga skada som både till beskaffenheten deraf och stället der den råkat öfwerens stämmer med Stinas upgift, huruledes hon missgerningen begått. Ty och då bemälde Läkare, uti afgifwet betyg förklarat, det ifrågavarande foster warit fullgånget och vid födseln haft lif men genom det å hufwudskålen föröfvade wåld döden ljutet; fann Kongl. HofRätten Stina Larsdotter wara fulleligen öfwertygad, att hafva af oloflig beblandelse med barn rådd, icke allemast med omsorg doldt denna sin belägenhet, och jemväl gjort försök att sitt foster fördrifva utan och sökt enslighet wid sjelfva födseln och derefter uti fullt upsåt, det af henne framfödde lofvande fostret afdagatagit; pröfwande Kongl. HofRätten alltså, i förmågo af 16 Cap: 1 SS. Missgernings Balken samt Kongl. Förordningen den 20 Januarii 1779, rättwist det skall hon, Stina Larsdotter för nämnde sitt grofva brott, sig till straff och andra till warning, halshuggas och i båle brännas. Beträffande sedermera Stina Larsdotters Föräldrar Bonden Lars Olsson och hans hustru Anna Månsdotter. sin hafva de wäl enständigt förnekat, att de rådt eller hulpit dottren Till den missgärnnig han begått, men som i öfrigt emot dem förekommer, att de icke blott i allo underlåtit lemna dottren deri vård och tillsyn, dem, med afseende å hennes belägenhet ålegat, utan äfven lika med henne haft för afsigt att fördrifven hennes foster och i sådant ändamål sökt förmå en af Lars Olsson tillkallad person, att åderlåta Stina på fötterne, och hwilket försök, fastän det icke gått i werkställighet, ändock, likasom deras förut wisade och derefter fortfarande liknöjdhet om dottrens förestående barnsbörd, destohäldre, bör dem tillräknas, som otwifwelaktigt är, att ett sådant deras förhållande, ytterligare styrkt och stadgat hennes föresats, att blifwa sitt foster qvitt, och beredt henne tillfälle till den enslighet, han wid födseln sökt. Altså och enär såmedelst Lars Olsson och Anna Månsdotter äro att anse såsom mindre vållande till det af Dottren föröfvade barnamord, pröfwade Kongl. Hof Rätten, jemlikt 61. Cap. 2. SS. Missgernings Balken och med ändring af Härads Rättens Utslag, rättwist, döma Lars Olsson och Anna Månsdotter, att för hwad dem till last ligger, hwardera plikta med Sexton dagars fängelse wid watten och bröd I öfrigt och härmed angår Torparen Anders Olsson låter Kongl. HofRätten wid Härads Rättens yttrande bero. men från detta beslut war Assessoren Krusenstolpe sålunda skiljagtig, att han ansåg föräldrarne Lars Olsson och Anna Månsdotter för deras förfarande i målet icke kunna swårare anses, än att de skulle, jemlikt 3. SS. i 61 Cap. Missgernings Balken plikta hwardera 50 Daler Silfvermynt med 16 Riksdaler 32 Skilling Banco.
G; A, Sparr
Förklaringar
-Stina Larsdotter (24/9 1803-28/12 1830) från Åsmundbo, 23 år gammal. Läs hela hennes berättelse nedan.
-Skattebonden Lars Olsson (1/8 1776-25/2 1848) och hans hustru Anna Månsdotter (18/2 1775-8/1 1839) är hennes föräldrar.
-Torparen Anders Olsson i Barknåre (9/5 1784-21/2 1856) är nu 43 år gammal, gift och 8-barnsfar.
-Doktor C. G. Schultz är Carl Gustaf Schultz (18/7 1785-24/8 1863) Han är stadsfysikus i Uppsala och provinsialmedikus i Uppsala läns norra distrikt.
– Skattebonden Lars Ersson (23/9 1762-8/3 1837) i Åsmundbo. Skattebonde i Göksnåre nr 5A till 1825 då han byter till sej Åsmundbo nr 1. Köper saffran.
– Länsmannen Johan Boberg (1772–25/6 1828), åklagare i fallet. Född i Vendel, bor i Skärplinge.
– Fiskaren Lars Hållander i Slada (16/6 1770-4/1 1830)
– Tjenstegossen Eric Hastig (22/11 1812-31/1 1892), Barknåre. 15 år gammal, född oäkta i Pålsbo, dör som inhyseman 79 år gammal i Pålsbo.
– Nämndemannen Jan Jansson i Edvalla (22/9 1785-14/4 1862) Skattebonde och kyrkvaktmästare.
– Bonden Eric Larsson (3/1 1800-24/2 1870) i Åsmundbo, vittne, är född i Göksnåre som son till Lars Ersson ovan och tar över hemmanet i Åsmundbo.
-Greta Stina Larsdotter (21/8 1803-23/11 1867) är född i Göksnåre som son till Lars Ersson ovan och jämnårig kamrat till Stina. Hon flyttar runt som piga och dör i Göksnåre, se Göksnåre nr 5A.
– Torparhustrun Maja Kämpe i Snabben är okänd.
– Barnmorskan Anna Maja Lyman var egentligen Österlövstas barnmorska men anlitades av Hållnäs då socknen inte hade någon egen som var duglig. Först 1853 blev det ändring på det.
– Systern Barbro Larsdotter (3/3 1809-5/1 1874) som dör i Åkerby
– Assessorn Krusenstolpe är troligen Magnus Jacob Krusenstolpe ((11/3 1795-18/1 1865)
– G. A, Sparr är okänd.
…å till lon lagt.. Betyder möjligtvis ”och på logen lagt”
– att Lungorne lagde i watten, både hela och sönder styckade flutit, samt att derifrån, då de nedtryckts under wattnet, wid klämning, luftblåsor upstigit . Smart metod för att undersöka om lungorna har inandats luft dvs om barnet levde vid födseln.
– Embetsbetyg Oklart
– KronoBetjeningenär är en historisk, samlande benämning på de tjänstemän och anställda som arbetade inom den regionala och lokala inrikesförvaltningen (landsstaten) på landsbygden i Sverige och Finland, från 1700-talet och framåt.
– Michaelistiden är 29 september.
– Slotterskjär betyder slåtterskördning
– Medlet är ett äldre uttryck för ”mitten av”
– Saffran ansågs kunna abortera fostret.
– Öppna ådern betyder att man skulle utföra åderlåtning vilket ansågs kunna abortera fostret.
– Rening är tidens ord för mens. Kvinnan blev renad när hon menstruerade ansåg man.
– Swillär liktydigt med skulor som kan betyda slaskvatten, diskvatten eller flytande matrester/avfall, ofta använt för att beskriva matavfall som ges till djur (t.ex. ”bära skulor till grisarna”). I detta fall kan ordet även bildligt beskriva värdelösa rester eller skräp.
Hela berättelsen om Stina på modern svenska
Stina Larsdotter föds 24 september 1803 i Åsmundbo. Hennes föräldrar är skattebonden Lars Olsson 27 år och hans hustru Anna Månsdotter 28 år. Hon är äldsta barnet men får sen en bror Olof och en syster Barbro. Deras grannar har flyttat in från Göksnåre. Mannen i grannhuset är nämndeman och deras yngsta dotter är jämngammal med Stina. Deras näst yngste är den tre år äldre sonen Erik Larsson. Stina bor kvar hemma och när hon är 23 år gammal, i slutet av augusti 1826, ska hon med sina föräldrars tillstånd vara i Barknåre i två dagar för att ensam hjälpa torparen Anders Olsson med höskörden. Han är 43 år gammal, gift och 8-barnsfar. Tanken är säkert att hon skulle tjäna en liten lön. I början av följande år ser hennes föräldrar att hennes ”kroppsställning och utseende” har förändrats och de frågar henne om hon är med barn. Hon förnekar detta och menar att det beror på att hennes mens uteblivit. De 28 maj upptäcker de blod på golvet i helgdagsstugan men Stina förnekar graviditet och den 30 maj förnekar de vid ett förhör i prästgården att Stina är gravid. De nekar för att ”dölja hennes wanära, samt söka afböja den olycka, hwarmed de trodde henne hotas”
Stina som alltid varit ” wid godt lynne” blev nu, efter barnmorskan Lymans undersökning och hennes erkännande att hon fött ett barn, orolig till sinnes och hade legat sjuk flera dagar. Hon bekände sedan sitt brott för föräldrarna och de, efter att fiskaren Hållander inkallats som vittne, erkände att de försökt hjälpa henne att fördriva fostret genom att be Hållander utföra åderlåtning på dottern.
Anders Olsson berättade att hon hjälpt honom med höbärgningen under två dagar och att han, när han träffat henne i Leufsta Bruk i april, lånat henne 36 Riksdaler Riksgäldssedlar. Att han skulle haft något olovligt umgänge med henne förnekade han och han förnekade också att de vid nämnda mötet diskuterat hennes graviditet, att pengarna var för att för fördriva fostret och att han skulle ha besökt henne i slutet av juni angående detta.
Stinas bror Olof berättade att han från början av året tyckts sej märka på Stina att hon var gravid men att hon förnekat det. Han hade också pratat med föräldrarna men de hade sagt åt honom att han inte hade med det att göra. Han visste då inte vad han borde tänka om systern till dess hon, åtföljd av nämndemannen Jan Jansson i Edvalla och bonden Eric Larsson i Åsmundbo, den 30 maj kommit hem från prästgården. De fann då ett dött barn i en träask under lite skräp på golvet till faderns lada som då Jan Jansson och Eric Larsson hade bortfört. Stinas syster berättade att hon inte varit hemma den senaste tiden men att hon vid ett besök frågat Stina om graviditeten och fått ett nekande svar.
Stina berättade nu att hon fött barnet som varit dödfött och sedan gömt undan det. Efter att en obduktion utförts och det konstaterats att barnet hade andats framkom hela den sanna historien. Stina hade med en sten slagit barnet i pannan varefter det hade avlidit.
Det framkom att Anders Olsson den 3 eller 4 juni besökt Stina i sitt hem och hon då varit sjuk. Han ska då med ”swordom och oqwädinsord” till Stina yttrat: ”det hjelper icke om jag skall plikta litet, du har wäl varit sjuk förr, men du blir wäl waner” Lars Ersson vittnade också om att han emottagit 2 Riksdaler Riksgäld och köpt saffran åt Stina som hon angav att hon skulle färga brännvin med.Det vittnades om att Stinas föräldrar hade sagt att ”folket vore tokigt, som kunde så mistänka deras dotter” Fiskaren Hållander vittnade om att han blivit kallad till Stinas hem och där hon och hennes föräldrar önskat av honom att åderlåta henne. Då han insett att hon var gravid hade han nekat och då hade de ”yttrat harm och missnöje”
Kungliga hovrätten fastställde i sitt utslag att Stina försökt göra abort samt, när barnet fötts, slagit ihjäl det samt gömt det. Rätten fastslog att hon skulle ”sig till straff och andra till warning, halshuggas och i båle brännas”
Hovrätten fastställde dessutom att Stinas föräldrar inte tagit omsorg om dottern under hennes graviditet samt att vara behjälpliga vid försök att fördriva fostret med åderlåtning. De döms, med ändring av häradsrättens utslag, som mindre vållande till barnamord till 16 dagars fängelse på vatten och bröd. Assessorn Krusenstolpe hade en avvikande mening, han ansåg att de bara skulle bötfällas med 50 daler silvermynt och 16 riksdaler 32 skilling banco.
Stina har under rättsprocessen hållits fängslad i Uppsala slottshäkte och transporterats till rätten de gånger den sammanträtt.
Den 28 september ansöker Stina underdånigast hos Kongl. Majt.om lindring av sitt straff vilket också sker och hon domen ändras den 29 november till 10 års straffarbete.
Hon placeras på Norrköpings kronospinnhus. I Hållnäs husförhörslängd anges: ”Häktad och dömd för brott emot 5te budet”
1828 anges för Stina i spinnhusets rullor: ” Signalement: Hår: Mörkt, Ögon: Blå med mörka Bryn, Ansigte: Trinlagdt, fylligt, Till Wäxten: Ordinair. Ålder: 25 år” Det anges också att hon har uppträtt klanderfritt och ägnat sej åt klädesvävnad.
Stina Larsdotter ”Dog k.l. 12 på fm” den 28 december 1830, 27 år gammal, på spinnhuset. Ingen dödsorsak anges.