1/8 mantal, Stenmo 1:2
Finns med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938, se längre fram i berättelsen.
Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949, se längre fram i berättelsen.
Säljs på slutet av 1670-talet till Leufstabruk.
Skogsdelningen 1780-1781 av Göksnåre rågångsskifte, tilldelade Stenmo 115 tunnland skogsmark,
På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 är fastigheten på ca 121 ha varav ca 48 ha tilldelas hemmanet.
Stenmo, 1/8 dels mantal frälse, i Hållnäs socken och Olands härad ligger mellan den gamla häradsvägen och Åsjön. Gården är avgärdad från Göksnåre by.
År 1649 den 11 juni hölls laga ting med allmogen av Lövsta och Hållnäs socknar. Louis De Geers fogde Eric Olufsson vid Österby påstod att Stenmo skulle vara kronogods.
Dåvarande ägaren, Mats Mårtensson hävdade att hans fader Mårten Larsson köpt torpet som kyrkoskatte.
Enligt fastebrevet av den 23 oktober 1634 skall Stenmo vara köpt för en ”stufva och tiio daler gott gångbart mynt”. För att avgöra tvisten begärde tinget upplysning från Kungliga Kammararkivet. I svaret framgår att Stenmo är antecknat 1585 och infört i jordeboken bland kyrkolandbor med skyldighet att betala skatt till kyrkan enligt följande: Penningar 1, dagsverken 2, årlig häst 1.
1600-
Lars Jönsson är omnämnd som ägare i Upplands handlingar
1615-1651
Mårten Larsson är omnämnd som ägare i Upplands handlingar. Han är troligen son i huset och troligen född i slutet av 1500-talet.
I en boskapslängd från 1624 står Mårten Larsson för Stenmo, alltså tio år före köpet. Han har då 2 gamla ston, 1 ko, 1 kviga, 5 får, 8 getter och 3 risbitare (årsgamla bockar). Av längden framgår att han har en ”huskvinna”, Anna och att hon har 1 ko och 1 får.
Av 1641 års Bondebok i Leuftsta bruksarkiv framgår vad Mårten betalar i skatt. Det är många små ”persedlar” som omvandlas till smör och läster kol. Följer man dessa längder framåt i tiden syns att boskapsbeståndet ökar år för år. Det sista året för boskapslängder, 1641, har Mårten 1 häst, 1 föl, 2 ston, 10 kor, 4 kvigor, 5 stutar, 12 gamla getter, 4 unga getter, 9 gamla får, 5 unga får, 1 gammalt och 1 ungt svin. År 1646 får De Geer rätten att ta upp den årliga räntan (skatten) från Stenmo. Av en körjournal framgår att Mårten arbetar åt bruket som kolkörare 1638-51.
1634 ?
Nils Larsson
Vem som var den förste nybyggaren av Stenmo går inte att finna. En man vid namn Nils Larsson ägde Stenmo 1634 då han sålde det till Mårten Larsson (se ovan). Fastebrevet är ej bevarat, men enligt ett register över fastebrev i Lövsta bruksarkiv skall det ha utfärdats den 23 oktober 1634. Det bekräftas också av ett häradsprotokoll där köpet omtalas.
1654-
Mats Mårtensson (-x/1 1676) och Brita (-x/1 1676) De kan vara födda någon gång kring 1620. Han är som till Mårten Larsson. Han finns antecknad i mantalslängden från 1654, då med två vuxna personer och en piga. I ett tingsprotokoll 1659-60 för Lövsta Tingslag, kommer ett tvistemål med Magön och bönderna i bolbyn Göksnåre om en mosse upp ett par gånger. Tvisten utfaller till Mats nackdel. Läs om det under berättelser. åren 1665-1674 antecknas fyra vuxna personer, två kan vara vuxna skattepliktiga barn. Troligen är det inte samma barn hela tiden, de avlöser varandra alltefter som de äldre flyttar ut. 3 av barnen var Anders (ca 1643-x/7 1726) som sen tar över här, Erik (1650-x/5 1694) se nästa generation och Per () som flyttar till Bladäng och gifter sej. En eller två pigor och i början någon dräng finns i hushållet.
Även Mats arbetar som kolkörare. 1653 betalar Mats sin skatt helt i kol, 9 läster, varav 5 för den ”årliga räntan”. År 1657 betalar han skatt även för gården Kuggböle, ¼ mantal.
I ett tingsprotokoll 1659-60 för Lövsta Tingslag, kommer ett tvistemål om en mosse upp ett par gånger. Tvisten utfaller till Mats nackdel.
Enligt kyrkoräkenskaperna för Hållnäs socken har Mats betalat 5 daler till kyrkans klockköp. Mats och Brita begravs båda 9 januari 1676. Det finns inget dokumenterat om varför båda makarna dött samtidigt.
16xx-1680
Skattebonde Anders Matsson (ca 1643-x/7 1726) och Elin Olofsdotter (- x/5 1680) från Böle, Vavd.
Han är son i huset och hon är från Böle. De gifter sej 1666 och han betalar då ”kronpenningar” 3 daler. Han arbetar liksom sin far som kolarbonde och körare.
De får får Brita (x/3 1667-), Karin (x/4 1668-), Lisbet (x/2 1670-x/7 1670) som dör 5 månader gammal, Eric (x/5 1671-31/3 1754) se nedan, Margareta (x/7 1672-), Mats (x/8 1674-x/1 1676) som dör 17 månader gammal, Elin (x/1 1677-x/2 1681) som dör 4 år gammal och Anna (x/4 1678-) Någon av de 3 yngsta döttrarna dör dessutom i augusti 1676. Hans hustru är antecknad som ”kyrkogångshustru” 5 gånger mellan åren 1667-1678. Tre av barnen har då dött och Anders betalar testamente till kyrkan för dem. I slutet av 1670-talet drabbas Anders av ekonomiska problem och Emanuel de Geer löser in gården för en skuld på 450 daler och 3½ öre kopparmynt. Året var 1680 och samma år dör hustrun Elin, troligen ca 40 år gammal, och han betalar 5 daler i testamente. Hon har fött 8 barn på 11 år varav 4 redan dött. Han får fortsätta som frälsebonde.
Sonen Eric (x/5 1671-31/3 1754) flyttar till Kallnäs och gifter sej 1698 med den 15 år äldre Kerstin Andersdotter (1656-27/7 1746) De får Anders (x/10 1698-4/2 1778) Hon dör 1746, ca 90 år gammal, och han dör 1754, 82 år gammal
1680- ca 1683
Frälsebonde Anders Matsson (ca 1643-x/7 1726) och Karin Johansdotter (ca 1645-x/2 1715) Han är änkling i huset. Hon är från Kullen med föräldrarna Johan Ersson () och Elin nn () Hennes bror är Erik Johansson (1650-x/2 1717) som gifter sej med Anna Olofsdotter (ca 1652-10/5 1725) från Nyböle, läs om dem i hennes berättelse under Personer. De gifter sej 1680 och även denna gång betalar han ”kronpenningar” med 3 daler.
De får Johan (x/4 1682-) i Stenmo och Anders (x/10 1685-x/5 1702) i Bladäng när de flyttat dit. När Karin dör 1715 och Anders 1726 bor de i Bladäng, Olarsbo. Läs mer om dem där.
En sonson till Anders Matsson kräver senare att få köpa tillbaka Stenmo från de Geer. Han kan tänka sig att betala kontant!
1675-1694
Anders bror dagsverkskarlen Erik Matsson (1650-x/5 1694) och hans hustru Margareta Hansdotter (1657-) Hon är från Vedlösa. Hennes föräldrar kan vara Hans Larsson (ca 1615-x/4 1681) och Malin (1619-x/10 1702) Erik och Margareta bor här från åtminstonde 1677 när de gifter sej till Eriks död 1694. De får Mats (x/4 1678-) se nedan, Brita (x/12 1679-) se nedan, Malin (x/4 1684-) se nedan, Hans (x/11 1687-) se nedan, Margareta (10/8 1690-2/9 1738) se nedan och Johan (x/6 1692-x/3 1698) som dör knappt 6 år gammal.
Erik dör 1694, 44 år gammal. Margareta är då 40 år gammal och ensam med de 4 barnen i åldrarna 7, 10, 15 och 16 år gamla. Det är okart var de tar vägen.
Sonen Mats (x/4 1678-)
Dottern Brita (x/12 1679-)
Dottern Malin (x/4 1684-)
Sonen Hans (x/11 1687-)
Dottern Margareta (10/8 1690-2/9 1738) gifter sej med Anders Löf (x/3 1690-1752) och de bor här från 1722, se nedan.
Erik dör 1694, 44 år gammal.
1683-1697
Frälsebonde Johan Johansson (1647-x/5 1716) och Brita Andersdotter (1655-x/6 1697) från Elingeskogen.
Johan är bondson och född i Sund, Österlövsta. Fadern hette Johan Ersson. Han kom att bli betjänt hos herr Emanuel de Geer och reste med honom i främmande länder. Sedermera blev Johan baronens kammartjänare i tolv år.
Hon har tjänat huspiga på herrgården i tio år. Herr Emanuel höll bröllop för dem och gav dem Stenmo gård för deras långa och trogna tjänst. Johan fick bruka Stenmo utan ”utlagor” dvs han behövde troligen inte leverera skattekol, övriga utlagor betalade han dock som de andra bönderna. Johan hade arvejord i Sund som han bytt mot jord i Skärsättra som han sedan bytte in i Stenmo. De gifter sej 1682 när han är 35 och hon är 27 år gammal.
De får ett dödfött barn (x/6 1682), Anders (x/5 1683-18/4 1752) som tar över här, Johan (x/8 1684-) som dör före 1716, Catharina (x/11 1688-x/1 1693) som dör 4 år gammal, Erik (x/3 1686-x/8 1697) som dör 13 år gammal och Helena (x/10 1692-20/8 1757) se nedan. Brita dör i barnsäng med sitt sjunde barn 1697 endast 42 år gammal. Hon har då fött 6 barn på 10 år.
Johan är 50 år gammal och har 3 barn, 5, 13 och 14 år gamla. Han gifter om sej.
1697-1713
Frälsebonde Johan Johansson (1647- x/5 1716) och Margareta Martinell (x/11 1669-x/1 1740) Han är änkling i huset. Hon är 29 år och kommer från Leufsta bruk med föräldrarna räckarmästaren Andre Martinell (ca 1638-1688) och Johanna Willmot (1638-5/6 1716) Båda föräldrarna är av vallonsläkt. Hennes farfar Francois Martinell (1598-1654) var också räckarmästare i Leufsta men föddes i Belgien. De gifter sej 1698. De får inga barn. När sonen Anders tar över flyttar de till Leufsta bruk där
Johan dör 1716, 69 år gammal. Död- och begravningsboken för Österlövsta noterar om Johan:
“dh 6 Maij begrofs Johan Jansson ifrå Steenmoo född i Löfsta sochn Sund by Ao 1647. Fadren Johan Ers. Mod. N.N: har waritt Hr Emanuels tienar i 12 år, följt honom på åthskilliga fremmande orter ….. …… ……, hwarfoor han och blef benådatt med Steenmoo i lifztijden, då han gifte sig förra gången med hustru Brijta Andersdotter ifr ElingeSkogen men då warande en kokerska på Löfsta Bruks Herrgård lefwatt med henne i 14½ åhr aflatt tillsammans 6 st barn, 4 söner och 2 dottr hwaraf 1 son och 1 dottr lefwer, war Änckling 1½ åhr, och gifte sig med Margaretha Martinell, lefwatt med henne i 17½ åhr uthan någo lifzfrucht, dödde då han war sina 69 åhr”.
Här ser vi att han har fått 6 barn varav endast 1 son och 1 dotter lever.
Margareta dör 1740 i Leufsta bruk 69 år gammal.
Sonen Anders tar över, se nedan.
Dottern Helena (x/10 1692-21/8 1757) gifter sig med Måns Ersson (x/3 1688-21/1 1753) Läs om dem i Årböle och sen i Göksnåre.
1713-1716
Frälsebonde Anders Jansson (x/4 1683-18/4 1752) och Brita Eriksdotter (x/6 1691-5/10 1715) från Edsätra med föräldrarna Erik Olsson (x/3 1647-17/1 1737) och Brita Ersdotter (1660-11/6 1725) Hennes bror Olof (x/5 1688-x/1 1711) gifter sej i Skaten och blir skattebonde där 1710 men dör där redan året efter. Anders är son i huset. De gifter sej 1713. Hon dör i barnsäng, 24 år gammal, när hon ska föda deras första barn. I död- och begravningsboken skrivs: ” d. 16 nedsattes i jorden hust Brijta Ersdotter ifrån Stenmo. Född uti Edsätra Anno 1691. fad. Erich Olsson, mod. hust. Brijta Ersdotter. Kunde wackert läsa i book. Anno 1713 d. 18 Oct gift med Anders Jansson uti Stenmo. Lefwatt med honom …? åhr dock utan lifsfrucht men siukdomen förosakades af missfödsell, Dödde d. 5 Oct. 24 åhr, 4 ånader 1 1/2 weckor gl.
Anders är då 32 år gammal och gifter om sej.
1716-1743
Frälsebonde Anders Jansson (x/4 1683-18/4 1752) och Magdalena Henriksdotter (31/10 1692-18/7 1775) från Forsmark med föräldrarna Henrik Andersson och Magdalena Andersdotter. Han är änkling i huset. De gifter sej 1716. De får Johan (x/10 1717-) se nedan, Henrik (30/11 1718-2/10 1801) som tar över här, Anders (x/7 1720-28/12 1721) som dör drygt 1 år gammal, Brita (x/10 1722-x/5 1792) se nedan, Malin (x/10 1722-22/3 1725) som dör 2 ½ år gammal, Jakob (x/8 1724-) se nedan, ett dödfött barn x/6 1726, Anders (x/6 1727-) se nedan, ett dödfött barn x/2 1729, Erik (x/3 1730-före x/8 1731), Erik (x/8 1731-) se nedan, Malin (x/7 1733-10/4 1754) som dör 20 år gammal och Sara (x/4 1736-20/11 1743) som dör 7 år gammal.
I januari 1740 gick Anders i fyra dagar med brukets jägare, att ringa in en björn, för vilket han fick fyra daler kopparmynt. Jägaren var f.ö. Erik Tjäder från Kallnäs.
En förtvivlad Anders som skriver ca 1740 till ”nådige herrn” att få sitta kvar på Stenmo som hans far, Johan, fick för lång och trogen tjänst. I över tre år fick Anders vänta på svar från Charles de Geer som år 1743 svarade sålunda: …att denne bonden sitter kvar på hemmanet så länge han vårdar riktigt om hemmanet…
Anders dör 1752, 69 år gammal, av feber och prästen skriver:
”Anders Jansson född den 1 Maji 1683. Föräldrar Johan Johansson hustrun Brita Andersdotter. Kunde läsa i bok. Gift 1a gången med hustrun Brita Ericsdotter ifrån Edsätra som dödde utan lifsfrukt af missfall den 5 october 1715. Efter 1 åhrs förlopp gifte han sig 2a gången med hustrun Malin Henricsdotter ifrån Forsmark den 20 October 1716. Sammallefvat i 36 år. Haft tillhopa 13 barn 4 söner 2 döttrar lefva. Den 12 April blef han hastigt siuk uti häftig feber och dödde i 6de dygnet den 18 April. 69 år gammal”
De har alltså fått hela 13 barn varav 2 var dödfödda och ytterligare 5 dör före Anders. Kvar i livet är 4 söner och 2 döttrar.
Anders änka Magdalena lever kvar i Stenmo till 1775 då hon dör 82 år gammal. I död- och begravningsboken skrivs:
” Stenmo Julii 23
Enkan h. Magdalena Henricksdotter född d 31 Octob 1692 uti Forsmark hvarest fadern war Henrich Andersson, modren h. Magdalena Andersdotter. Gift med Anders Jansson i Stenmo d. 2 Octob 1716. Lefvde med honom i 36 1/2 år och blef wälsignad med 13 barn, 8 söner och 5 döttrar af hvilka 2 söner och 1 dotter lefwa. Warit änkia i 23 år på 3 månader när. Fördt et stilla och gudfruktigt lefwerne. Blef d 18 innevarande Julii hårdt ansatt af bröstwärk och samma dag afled kl 6 om aftonen sedan hon lefwat 83 år på 3 månader och 3 weckor när.
Här kan noteras att antalet överlevande barn har minskat med ytterligare 2 söner och 1 dotter. Totalt var det alltså bara 3 av 13 barn som överlevde sin mor.
Sonen Johan (x/10 1717-efter 1752) Han är 35 år då fadern dör men det är oklart vart han tagit vägen. Han kan vara den andra sonen som överlever sin mor, han är i så fall 58 år gammal.
Sonen Henrik (30/11 1718-2/10 1801) tar över här. Han är 1 av endast 2 söner som överlever sin mor.
Dottern Brita (x/10 1722-x/5 1792) gifter sej med Lars Olofsson i Ängskär. Hon är den enda dotter som överlever sin mor.
Dottern Malin (x/7 1733-10/4 1754) dör 20 år gammal av ”hetsig feber”
Sonen Jakob (x/8 1724- efter 1752) Han är 28 år då fadern dör men det är oklart vart han tagit vägen. Han kan vara den andra sonen som överlever sin mor, han är i så fall 51 år gammal.
Sonen Erik (x/8 1731- efter 1752) Han är 21 år då fadern dör men det är oklart vart han tagit vägen. Han kan vara den andra sonen som överlever sin mor, han är i så fall 44 år gammal.
1729
Olof Olofsson () och nn () De får Malin (x/6 1729-) Det är väldigt oklart vilka de är och hur de passar in här.
1722-1738
Båtsman Anders Persson Löf (x/3 1690-1752) och Margareta Ersdotter (10/8 1690-2/9 1738) Han född i Göksnåre nr 6B och hon är dotter till dagsverkskarlen Erik Matsson (1650-x/5 1694) och hans hustru Margareta Hansdotter (1657-) som bodde i huset 1678-1694. Han är båtsman i Årböle 1713-1740. De gifter sej 1722 och får Petter (x/7 1725-) se nedan, Margareta Anna (x/12 1726-x/3 1727) som dör 4 månader gammal, Erik (x/12 1727-x/2 1728) som dör 2 månader gammal, Anna (x/2 1729-) se nedan och Brita (x/2 1730-) se nedan. Margareta dör 1738, 48 år gammal. I dödsnotisen skrivs:
”10/9 1738 “Kronobåtsmannen Anders Persson – Löfs hustru Margreta Ersd. i Stenmo, född därstädes 1690-08-10, far dagsverkskaren vid Leufsta Bruk Erik Mattsson, mor Margreta Hansd. hon har kunnat väl läsa i bok, gift år 1722 då hon var 32 år med sin kvarlåtna man och levat med honom i 16 år, avlat tillhopa 5 barn av vilka 1 son och 1 dotter lever, innemot 2 år har hon legat till sängs av en så kallad Rijlvärk ? varav hon och blev död den 2/9 i en ålder av 48 år och 3 veckor.”
Anders flyttar till Kuggböle och gifter om sej. Läs vidare där.
Sonen Petter (x/7 1725-efter 1738) lever och är 13 år gammal när modern dör. Efter det så är det oklart vart han tar vägen.
Dottern Anna (x/2 1729-) Hon eller hennes syster lever när modern dör. Efter det så är det oklart vart han tar vägen.
Dottern Brita (x/2 1730-) Hon eller hennes syster lever när modern dör. Efter det så är det oklart vart han tar vägen.
1744-1785
Frälsebonde Henrik Andersson (30/11 1718-2/10 1801) och Ingrid Olofsdotter (x/4 1720-15/5 1791) från Nyböle. Han är son i huset och hon är dotter i Nyböle. De gifter sej 1743. När han tar över är gården skuldfri. De får Malin (10/9 1744-x/10 1744) som dör en månad gammal, Malin (24/11 1745-19/8 1813) se nedan, Maria (17/12 1750-) se nedan och Andreas (27/12 1755-30/12 1846) som tar över här. År 1760 har Henrik 22 riksdaler tillgodo på sitt konto hos Leufsta bruk. 1780-1781 gjordes en skogsdelning av Göksnåre rågångsskifte, då Stenmo tilldelades 115 tunnland skogsmark, vilket naturligtvis ökade kolningsmöjligheterna. Gården har nu en skuld till bruket på 76 daler Kmt som sonen Anders får ta över. Ingrid dör 1791, 71 år gammal och dödsnotisen anger:
Stenmo d. 29 Maji
Ingrid Olsdr. Hustru til Henrik Andersson i Stenmo. Född 1720. Ptes. Ol. Persson och h. Majia Samssonsdr. i Nyböle. Gift d. 28 Dec 1743 med nämde Henrik And. med hvilken hon haft 4 barn, 3 döttrar och 1 son af hvilka en dotter med döden föregått. Warit wid ständig hälsa utom … dennes angreps hon af bröstfeber och dog d. 15 Decemb 71år gl.
Henrik dör 1801, 82 år gammal, och i dödsnotisen kan vi läsa:
Stenmo d. 11 Oct.
Henric Andersson, född 1718. Föräldr Anders Jansson i Stenmo och hustru Magdalena Jacobsdr. Gifte sig d. 28 Decemb 1743 med Ingrid Olofsdr. i Nyböle med hvilken 4 barn, 2 sr 2 dr af hvilka 1 son med döden afgått, de öfriga, 1 son och 2 dr lefva. På sednare åren skröplig och mot slutet 3 veckor sängliggande och dog d. 2 Oct 83 år gl.
När Henrik dör glömmer man att datera bouppteckningen. Som efterlevande anges sonen Anders, ogift, gamla dottern Malena gift med Bengt Ersson Årböle, dottern Maria gift med kopparslagaren Jan Satts mellan vilka kvarlåtenskapen kommer att delas.
Förteckningen utförs med kolumner för sonen Anders (1), dottern Malena (2) och dottern Maria (3)
1 kopparskål (1), 1 xx med sked (2), 1 gryta (3)1 stekpanna (2), 1 kista (1), 1 xxx (3), 3 karmstolar (1,2,3), 1 spegel (2), 1 par järnskoddakälkar (2), 1 par lok (1), 1 åkerharv (3), 1 bukok* (1), 1 kärra 1.16 rd (1,2), 1 släde (3), 1 kyrksele (3), 1 mans ridsadel* (1), klövsadel* (2), 1 täljyxa (1), 1 handyxa (2), 1 järnspett (3), 1 kedja (2), 1 sommarrock och väst 2 rd (1,2,3), 1 dito rock gammal (2), 1 blå överklädd rock 2 rd (3), 1 tygrock och väst 2 rd (2), 1 väst och rock 1 rd (1), gammal xx (2), 1 blå kapprock 2 rd (1), 1 par xxbyxor (3), 1 par xx (3), 1 skrin (3), 1 hatt (3), 1 par stövlar (2)
Bohaget summeras till 18 riksdaler 4 skilling som delades till ca 6 riksdaler till varje arvtagare
Anders Henriksson, Bengt Ersson i Årböle och Jan Sats skriver under att allt blivit riktigt upptecknat och att de är nöjda med fördelningen.
Förrättningsmännen Joh. Gust. De Jounge och nämndemannen Eric Ersson i Kärven skriver under
Fattigandelen 1 skilling 3 runstycken kvitterades av Justus
Förklaringar:
– Bukok. En del av seltyget för hästen.
– Ridsadel var inte speciellt vanligt
– Klövsadel. Packsadel som användes såsom underlag för klövjebörda
– Joh. Gust. De Jounge. Johan Gustav De Jounge (x/10 1745-x/5 1815) Bokhållare
– Nämndemannen Eric Ersson är troligen sjömannen, skattebonden Erik Ersson Wennberg (19/7 1770- 30/4 1838)
– Justus är kyrkoherden Daniel Justus (1757-)
Anmärkningar:
– Inga kreatur. Då han var 83 år och hade varit skröplig på senare tid så är det rimligt.
– Inga skulder.
– De fattigas andel är ca 1,4 promille.
Dottern Malin (24/11 1745-19/8 1813) gifter sig 1769 med Bengt Ersson i Årböle.
Dottern Maria (17/12 1750-) gifter sej med kopparslagaren Jan Satts () Jans syster Anna Johansdotter (11/12 1750-3/11 1801) gifter sej med Marias bror Anders Henriksson och tar över här, se nästa generation.
1785-1801
Frälsebonde Anders Henriksson Moberg (27/12 1755-30/12 1846) och Anna Johansdotter Satts (11/12 1750-3/11 1801)
Han är son i huset och hon är dotter till kopparslagaren i Rångsen Jan Sats och Sara Jansdotter. De gifter sej 1777 och får Sara (15/9 1778-) se nedan, Jakob (21/5 1781-) se nedan, Henrik (8/5 1784-) se nedan, Ingrid (9/10 1786-15/5 1815) se nedan, Jan (6/2 1791-3/2 1864) som tar över här år 1814 och Anna (5/8 1793-24/10 1824) se nedan.
Anna dör 1801, 51 år gammal, i lungsot och i död- och begravningsboken kan vi läsa:
Hustru Anna Jansdr född 1750. Fadren Kopparslagare ifrån Valö och Rångsön Johan Satts och Modren Sara Jansdr ifr. Börstil. Gifte sig i November månad 1777 med efterlefvande Bonden Anders Henricsson i Stenmo med hvilken haft 3 söner och 3 döttrar. Sjuk i 8 dygn i stark lungsot och dog d. 3 November 51 år gl.
Hennes bouppteckning utförs 28 december samma år och redovisar att hon efterlämnade maken och 6 barn, 3 söner och 3 döttrar (se ovan) Boet nedtecknas enligt följande:
– Kreatur: (Svart Håhle) 4 år 22 riksdaler 10 skilling 8 runstycken, (Röd Sylja) 3 år 10 rd, Brunt sto 8 år 11.5.4 rd, (Svart Huss) 22 år 3 rd, 1 dito 12 år sliten 6.32 rd, 1 ko Höfda 6 rd, 1 ko Hällsing xx 6 rd, 1 ko Löfvad 5 rd, 1 ko xx 6 rd, 1 ko Kinna 6 rd, 1 ko Kanfa 6 rd, 1 ko Siöna 4 rd, 1 ko Lilja 6 rd, 1 liten tjur 3 rd, 1 mindre kviga 2 rd, 1 dito mindre 1.16 rd, 9 gamla får 9 rd, 4 lamm 1.16 rd, 2 unga suggor 4 rd till ett summerat värde på 107 riksdaler 21 skilling 4 runstycken
– Åker- och körredskap: 1 målad släde 1 rd, 1 slädskrinda 1 rd, 1 järnskodd vagn 4 rd, 1 gammal dito 1.16 rd, 2 sommarskrindor, 2 mindre dito, 1 par nya järnskodda kälkar 1 rd, 5 par gamla dito 1.12 rd, 2 par oskodda dito, 4 par (rader), 4 järnkedjor, 1 åkerharv, 2 bukok, 1 par nya kärrhjul, 2 xx stockar, 2 dito sämre, 4 kolskrindor, 1 par kyrkselar, 1 par verk dito, 1 par sämre dito, 2 drättar, 1 skakel, 1 qvinns sadel, 1 gammal mans dito, 1 xx san 4 rd, 1 liten xx dito, 6 liar 6 dito sämre, 3 xx navare, 3 diverse navare, 1 såg, 4 huggyxor, 1 kantbila, 2 järnspett, 2 bättre skyfflar, 3 gamla dito, 1 släthyvel, 1 skrubbdito, 4 huggjärn, 1 bandkniv, 2 bjällror värderat till 28 riksdaler 31 skilling
– Diverse husgeråd: 1 nytt omålat skåp 11 riksdaler, 1 skänkskåp 2 rd, 1 blåmålad soffa 1.8 rd, brunmålad soffa 1 rd, dito bord i kammaren, 1 litet thebord, 1 långbord, 1 karmstol, 2 dito sämre, 2 gamla dito, 1 (spann)stol, 1 dubbel (xx)säng, 1 lår med två rum, 1 dito med ett rum, 1 fat med lock, 3 tunnor, 1 baktråg, 1 (xx) dito, 1 kista i boden, 1 bytta, 2 fjärdingar*, 2 strömmings ½-tunnor*, 1 smörkärna, 1 spinnrock, 1 par stolar, 1 dricksflaska, 1 harvel*, 2 fjärdingar*, 1 bryggkar, 1 (xx)städ, 2 (xx)tunnor, 1 såll, 1 band(xx), 1 handkvarn värderat till 25 riksdaler 18 skilling
– Fiskeredskap: 3 skötor år 1801 6 riksdaler 24 skilling, hälften i en (xx)not, 1 ekstock* värderat till 7 riksdaler 40 skilling
– (här har troligen en rubrik ”Guld och silver glömts bort) 1 liten förgylld brännvinsbägare 3.16 rd, 1 liten matsked 1.32 rd, 1 par sko(skospännen) 1.16 rd värderat till totalt 6 riksdaler 16 skilling
– Koppar: 1 brännvinspanna 26 skålpund á 12 skilling är 6.24 riksdaler, 1 bryggkittel 26 skålpund á 12 skilling är 6.24 riksdaler, 1 liten dito 8 skålpund á 12 skilling är 2 riksdaler, 1 soppkittel med jämn botten, 1 stopskopa*, 1 djupt fat 2 1/2 skålpund á 12 skilling, 1 dito, 2 dito 6 skålpund, 2 skålar 2 1/2 skålpund, 1 liten dito, 1 liten skopa, 1 (hat ännu), 1 kruka med lock, 1 halv panna (större), 1 dito, 1 dito, 1 liten xx värderat till 22 riksdaler 3 skilling 4 runstycken
– Tenn: 1 djupt fat 3 skålpund, 1 dito 2 ½ skålpund, 1 flat tallrik, 1 dricksstop, 1 par ljusstakar värderat till 2 riksdaler 14 skilling
– Järn och bleck: 1 gryta, 1 liten järnpanna, 1 hackniv, 1 visarur 1 rd, 1 järnmortel, 1 rivjärn värderat till 2 riksdaler 4 skilling 8 runstycken
-Porslin och sten: 1 ½ dussin porslinstallrikar, 2 porslinsfat, 1 brun soppskål, 1 kannskruka, 3 buteljer, 3 brännvinsglas, 1 ölglas värderat till 1 riksdaler 24 skilling
– Gångkläder: 1 svart kamlottskjortel* och xx 2.32 riksdaler, 1 rödrandig kamlotskjortel 2 rd, 1 halvsiden xx 1.8 rd, 1 __lärftskjortel* och xx 2.32 rd, 1 bomullskjortel xx tyg 2 rd, 1 svart siden xx söndrig, 1 linneförkläde med xx, 1 silkeshuva, 1 kamlottspäls 1 rd, 1 bibel, 1 mönster xx bordduk 1 rd, 3 par vita fönstergardiner 1.24 rd, 1 järnbeslagen kista, 1 högaffel, 2 grepar värderat till 16 riksdaler 40 skilling (varav 24 skilling för de tre sista posterna inta var kläder)
– Sängkläder: 1 (täck)bolster med fjäder 1 rd, 1 dito med xxhår, 1 xx kudd, sänggardiner av nytt ylletyg 3.16 rd, 1 säng med blå ylletygsgardiner i kammaren, 1 bollster med fjäder och hår 1 rd, 2 långkuddar, 1 Txxlärftstäcke, 2 blångarnslakan*, 1 trycklärftstäcke; diverse smedje(verktyger) till hemmanet 3.24 rd, 1 xxx, 1 gammal xxx
Summa 244 riksdaler 36 skilling 8 runstycken
Förestående inventariesummas fördelning
Avdrag:
– De fattigas andel av inventariesumman, 15 skilling
– Mannens fördel av boskifte, 4 riksdaler 4 skilling
– Låntagna pengar till xx köp, 32 riksdaler
Delsumma 36 riksdaler 19 skilling
-Mannens giftorätt 2/3-delar av behållningssumman, 138 riksdaler 33 skilling 3 runstycken
– Barnens moderne arv 1/3-del 69 riksdaler 16 skilling 5 runstycken
Änklingen Anders Henricsson intygar med sitt bomärke att boet blivit riktigt upptecknat och värderat
Närvarande å barnens vägnar såsom dess morbroder undertecknade Jan Sats med sitt bomärke
Såsom förrättningsmän undertecknade Jan G De Jounge och nämndeman Eric Ersson i Kärven med namn respektive bomärke
Summa 244 riksdaler 36 skilling 8 runstycken
De fattigas andel 15 skilling kvitteras av Daniel Justus kyrkoherde
,
Förklaringar:
– Fjärdingar. Fjärding är ett volymmått på 31,4 liter.
– Ekstock är gammal uttryck för en eka, mindre klinkbyggd roddbåt
– Skålpund är ca 425 gram. Brännvinspannan och bryggkitteln vägde alltså 11 kg var.
– Stopskopa. 1 stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3085 liter
– Kamlottskjortel. Kamlott är ursprungligen namn på ett kostbart, sannolikt av kamelgarn (angoraull) tillvärkat tyg från levanten; sedermera om ett glansigt, stundom vattrat eller mönstrat, vanligen tvåskäftat tyg av kamelgarn eller kamelgarn och silke eller av hårdt tvinnat kamgarn, stundom blandat med silke, bomulls- eller linnegarn. En kjortel är jämförbart med latinets tunica, vilket i svenskan har blivit en nutida benämning på liknande plagg.
– Lärftskjortel. Lärft ät tätvävda tyger i tuskaft, främst vita linnetyger, men även bomullstyger.
– Blångarnslakan kort spinnbart fibermaterial som avskiljs vid bearbetning av lin och hampa
– Jan Sats är Anders svåger som är gift med hans syster Maria.
– Jan G De Jounge är Johan Gustav De Jounge (x/10 1745-x/5 1815) Bokhållare
– Nämndeman Eric Ersson i Kärven är troligen sjömannen, skattebonden Erik Ersson Wennberg (19/7 1770- 30/4 1838)
– Justus är Daniel Justus kyrkoherde
Anmärkningar:
– Kreaturens värde var ca 44% av boets värde
– De fattigas andel av ca 1,3 promille eller 1/8-dels procent av boets värde.
– Om de låntagna pengarna var boets skulder så stod de för ca 13% av boets värde
– Mannens fördel, 4.4 riksdaler, var knappt 2% av boets värde.
Anders fick bråttom att gifta om sig, han hade flera minderåriga barn.
Dottern Sara (15/9 1778-) flyttar till Forsmark år 1800 och lever när moderns bouppteckning utför i december 1801. Hon dör före 1846.
Sonen Jakob (21/5 1781-29/9 1874) gifter sej 1807 med Catharina Elisabet Sporrong (x/8 1785-23/1 1831) från Forsmark. De tar namnet Hollstedt och han blir skogvaktare på Nybygget, Gräsö. De får Karin Kristina (30/4 1812-17/1 1890), Anna Lisa (14/5 1816-15/8 1892) Hans hustru dör 46 år gammal och han gifter om sej med Anna Holmberg (1787-24/9 1862) från Öregrund. Jakob dör 1874, 93 år gammal, Örskärsvik, Gräsö.
Sonen Henrik (8/5 1784-) flyttar till Forsmark år 1802. Han dör före 1846
Dottern Ingrid (9/10 1786-15/5 1815) bor här senare, se nedan 1810-1816.
Dottern Anna (5/8 1793-24/10 1824) fyttar till Forsmark och gifter sej med hjulmakardrängen och bruksarbetaren Tomas Wahlström (1784-15/7 1859) som är född i Livland. De får Anders Petter (16/6 1818-) som har en svårtydd notering i rutan för utflyttning ca 1835, Jan Jakob (1/8 1820-25/12 1826) som dör 6 år gammal av nervfeber och Anna Caisa (21/4 1823-24/11 1889) innan hon dör 1824, 31 år gammal. Han gifter om sej med Catharina Andersdotter (10/9 1788-12/1 1854) från torpet Skäret i Göksnåre.
1801-1814
Frälsebonde Anders Henriksson Moberg (27/12 1755-30/12 1846) och Maja Jansdotter (1765-19/9 1839) från Lövsta bruk. Han är änkling i huset. De gifter sej 1802 och får Maja (6/10 1803-8/11 1876) se nedan. Hustrun Maja dör 1839, 67 år gammal av ”ålderdomsbräcklighet”
Hennes bouppteckning utförs inte förrän 23 mars 1840 alltså 6 månader efter dödsfallet. Det anges att hon efterlämnade maken och dottern Maria, gift med båtsmannen Olof Lätt vid Forsmarks bruk.
Änklingen uppgav boet som följer:
– Diverse saker: gamla koppar värderat till 3.16 riksdaler, 1 nytt skåp 6 rd, 1 ylleklänning med tröja 1.24 rd, 1 blårandig klänning med tröja 1.12 rd, 1 svart kamlottsklänning* med 2 tröjor, 1 grön vadmalströja 1 rd, 1 gammal gulrandig klänning och 2 tröjor, 1 linneklänning, 2 lingarns lintyg 1 rd, 3 lintyg av blångarn*, 1 gammal sidenhalsduk, 1 sjalett, 1 rödrutig bomullshalsduk, 2 linnehalsdukar, 2 dito mindre, 1 gammal ljusblå yllehalsduk, 1 gammal vit bomullströja, 2 gamla vardagsförkläden, 1 par halvhandskar*, 4 gamla mössor, 3 mösstycken, 1 par gamla ullstrumpor, 1 gammalt skrin utan lås.
Summa 18 riksdaler 5 skilling
Sterbhusets skulder:
– 1/8-dels procent till de fattiga av inventariesumman, 2 skilling
Änklingen Anders Hindriksson intygade med sitt bomärke att allt blivit riktigt upptecknat.
Upptecknings- och värderingsmännen Er. Bolin i Ingstarbo och förre nämndemannen Olof Olsson i Årböle undertecknade
Fattigprocenten är betald med 2 skilling kvitteras av JG Söderbaum
Förklaringar:
– Kamlottsklänning. Kamlott är ursprungligen namn på ett kostbart, sannolikt av kamelgarn (angoraull) tillvärkat tyg från levanten; sedermera om ett glansigt, stundom vattrat eller mönstrat, vanligen tvåskäftat tyg av kamelgarn eller kamelgarn och silke eller av hårdt tvinnat kamgarn, stundom blandat med silke, bomulls- eller linnegarn
– Blångarn. Blångarn kort spinnbart fibermaterial som avskiljs vid bearbetning av lin och hampa
– Halvhandskar var enkla konstruktioner som en tygtub med hål för tummen.
– Er. Bolin i Ingstarbo. Eric Bolin (23/8 1801-) Koppling oklar.
– Förre nämndemannen Olof Olsson i Årböle är skattebonden Olof Olsson (20/1 1790-26/9 1847)
– JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868)
Anmärkningar:
– Inga kreatur fanns
– Inga skulder fanns
– Fattigprocenten var, som anges 1/8-dels procent eller ca 1,3 promille
Anders blev mycket äldre, han dör vid 91 års ålder på nyårsafton 1846, av ålderdom.
Han hade fått 7 barn men bara 3 av dem överlevde honom. Han hade 1 barnbarn och 3 barnbarnsbarn här på gården och ytterligare 5 barnbarn och ett okänt antal barnbarnsbarn på annan ort.
Hans bouppteckning redovisar de efterlämnade 3 barnen, sonen Jakob 65 år, sonen Jan 60 år och dottern Maria gift med bruksarbetaren Olof Forsman i Forsmark 44 år.
Boet uppgavs av sonen Jan som följer:
– (Utan rubrik) 1 brännvinsrustning 5 riksdaler, 1 skåp 5 rd, 1 säng, 1 par kälkar, 1 gammal åka, 1 gammal kärra värderat till 13 riksdaler 32 skilling
– Mans gångkläder: 1 gångkapprock 1.40 rd, 1 syrtut* 1.32 rd, 1 dito 1.32 rd, 1 frack ovänd* 2 rd, 1 tröja ovänd, 1 svart klening*, 1 par blå byxor, 1 tygväst, 1 mössa, 1 hatt, 3 par strumpor, 1 par stövlar, 1 bolster, 3 kuddar, 1 gångvepa*, 2 skinnfällar gamla, 1 skrin värderat till 12 riksdaler 21 skilling
Summa 26 riksdaler 5 skilling
Jan Andersson intygar med sitt bomärke att boet nedtecknats riktigt.
Boupptecknings- och värderingsmännen Olof Sjögren och nämndeman Erik Zettergren i Årböle skriver under.
Fattigprocenten 2 skilling är betald och kvitteras av JG Söderbaum
Förklaringar:
– Syrtut. Särskilt på 1700- och 1800-talen förekommande typ av livsydd, lång rock för innebruk med slag och skört och en eller två knapprader, använd både för civilt bruk och som uniformskappa.
– Ovänd Om ett plagg blev slitet kunde man alltid flytta knappar och annat och vända det in- och ut. Att det var ovänt var således en markering att det var bättre än så.
– Klening. Klädning. Här avses inte att han ägde en klänning utan en hel klädning i svart dvs troligen byxor, väst mm för begravning mm.
– Gångvepa. Vepa är en tunn yllevävnad som man från medeltiden på många håll in på 1900-talet hade som underlakan eller täcke i sängen. Vad som avses här med förleden gång- är oklart.
– Olof Sjögren. Förre bonden Olof Sjögren (5/8 1789-27/10 1858) i Årböle
– Nämndeman Carl Zettergren i Årböle (23/3 1802-15/2 1889)
JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868)
Anmärkningar:
– Han hade inga kreatur
– Hans skuld till bruket hade redan tagits över av hans son.
– Fattigprocenten var ca 1,6 promille
Dottern Maja (6/10 1803-8/11 1876) gifter sej med frälsebonden Olof Olsson Forsman (21/11 1803-27/12 1883) i Olarsbo. När de flyttat till Valö blir mannen båtsman.
(1807-1816)
Bruksarbetaren Lars Larsson Hålldin (23/3 1784-31/10 1860) från Göksnåre nr 3A flyttar hit 1807 och gifter sej 1810 med med Ingrid Andersdotter (9/10 1786-15/5 1815) som är dotter i huset. Det är svärfadern som formellt driver gården och Lars arbetar åt honom med lön, se hans bouppteckning nedan.
De får Anders (8/5 1811-1/8 1893) och Greta (5/5 1815-8/5 1815) som dör 3 dagar gammal. Ingrid dör själv en vecka senare och Lars flyttar tillbaka 1816 till Stångrund med sin 4-åriga son. Sonens son kommer senare att komma till Olarsbo som frälsebonde, läs om dem där.
Ingrids bouppteckning anger att hon efterlämnar mannen och deras fyraårige son Anders vars skyldeman bonden Jan Sats i Rångsen, Forsmark infann sej för att bevaka hans rätt. Boet nedtecknades enligt följande:
– 1 guldring 3 riksdaler, 1 silverring, 1 dr.kalk av silver 3.8 rd, 1 djupt tennfat 1 rd, 1 djupt kopparfat, 1 mässingsljusstake, 2 grytor 1.4 rd, 1 skåp 5 rd, 1 par vävstolar 1 rd, 1 bordbänk, 1 grön klädespäls 6 rd, 1 grön tröja 1 rd, 1 svart camlotsklädning* 4 rd, 2 cattunsklädningar* 2.40 rd, 4 cattunsklädningar 4.40 rd, 1 brun kjortel*, 1 stenm. kjortel, 1 brun yllekappa, 4 förkläden 2.44 rd, 1 slilkesjal 2 rd, 4 diverse sjalar 2.36 rd, 2 lärftsnäsdukar*, 4 mössor 1.30 rd, 2 stycken, 3 lintyg, 4 par skor 1.12 rd, 3 par strumpor, 1 glasflaska, 1 dussin stentallrikar, 1 karmstol, 1 par tennljusstakar, 1 gammal åkerharv, 1 ko 8 rd, 1 oxe 3 rd, 2 tackor med lamm 2.32 rd, 1 tacka med lamm 1 rd, Lars Larssons innestående lön för 8 år hos sv. f. Anders Henriksson á 8 riksdaler, summa 64 riksdaler*, 2 psalmböcker 1.28 rd
Summa 131 riksdaler 34 skilling 8 runstycken, (varav bohag 67.34.8 rd)
Sterbhusets skulder:
– De fattigas arvode av summa inventarier, 8 skilling
– Till Marcus Larsson i Göksnåre kontant 3 riksdaler 16 skilling
– Till Kastberg för auktionsskuld, 32 skilling
– Till begravningskostnad, 2 riksdaler
– Bouppteckningskostnad, 1 riksdaler 12 skilling
Summa 7 riksdaler 20 skilling
Inventariesummans fördelning:
– Mannens fördel av boskifte, 6 riksdaler 24 skilling
– Diverse skulder, 7 riksdaler 20 skilling
– Lotterna nr 1 och nr 2, mannens 2/3-delar, 77 riksdaler 24 skilling
– Sonens 1/3-del, 38 riksdaler 34 skilling 8 runstycken
Summa 130 riksdaler 6 skilling 8 runstycken
Lars Larsson intygar med sitt bomärke att uppteckningen blivit riktigt utförd
Johan Sats intygar med sitt bomärke att han finner sej nöjd på den omyndiges vägnar
Förrättningsmännen nämndemannen Per Ersson i Vavd och Abr Kastberg skrev under bomärke respektive namnteckning
De fattigas andel är betald med 8 skilling kvitteras.
Förklaringar:
– Skyldeman betyder släkting
– Jan Sats i Rångsen är Anders svåger som är gift med hans syster Maria.
– Camlotsklädning Kamlott är ursprungligen namn på ett kostbart, sannolikt av kamelgarn (angoraull) tillvärkat tyg från levanten; sedermera om ett glansigt, stundom vattrat eller mönstrat, vanligen tvåskäftat tyg av kamelgarn eller kamelgarn och silke eller av hårdt tvinnat kamgarn, stundom blandat med silke, bomulls- eller linnegarn. Med klädning avses inte att han ägde en klänning utan en hel klädning i svart dvs troligen byxor, väst mm för begravning mm.
– Cattunsklädningar Cattun är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.
– Kjortel. En kjortel är jämförbart med latinets tunica, vilket i svenskan har blivit en nutida benämning på liknande plagg.
– Lärftsnäsdukar Lärft ät tätvävda tyger i tuskaft, främst vita linnetyger, men även bomullstyger.
– Inga delrubriker . Förteckningen saknar delrubriker men kan delas upp enligt följande: Guld och silver, 6.36 riksdaler, Tenn, koppar och husgeråd 4.38 riksdaler, Möbler 6.36 riksdaler, Kläder 33 riksdaler, Diverse 1.36 riksdaler, Kreatur 14.32 riksdaler, Fordringar 64 riksdaler
– Marcus Larsson i Göksnåre är svågern Markus Larsson född i Göksnåre nr 3 sedan båtsman Magnus Larsson Rask (28/9 1789-20/2 1859)
– Nämndemannen Per Ersson i Vavd är Per Ersson (25/7 1758-16/11 1822)
– Abr Kastberg är Abraham Kastberg (3/3 1767- 28/12 1824) klockare i Edvalla
Anmärkningar:
– Kreaturens värde är ca 22% av bohagets värde.
– Skulderna, 7.20 rd, är ca 11% av bohagets värde
– Klädernas värde är ca 49% av bohagets värde
– De fattigas arvode är ca 1,3 promille av boets hela värde.
– Lars Larssons innestående lön. Svärfadern var den som formellt drev gården och Lars arbetade åt honom.
– Mannens fördel av boskifte. Av boets behållning avgick en post som kallades ”mannens fördel av boskifte” på drygt 6 riksdaler. Detta var 5% eller 1/20-del.
1816-1844
Frälsebonde Jan Andersson (6/2 1791-3/2 1864) och Greta Persdotter-Dahlfors (15/10 1777-19/6 1869) Först år 1828 fick han formellt ansvaret för Stenmo, han var då 37 år. Med sig fick han faderns, Anders Henriksson Moberg, skuld som vuxit till 23 riksdaler, vilket motsvarade 500 Kopparmynt.
Han gifter sej 1814 med änkan Greta Persdotter-Dahlfors (15/10 1777-19/6 1869) som är från Rångsen med föräldrarna Peter Dahlfors (1740-27/1 1827) och Anna (1749- 25/8 1892) Hon har varit gift med sjömannen Mats Grundén (27/9 1766-2/10 1812) från Stångrund. De har fått Jan Peter (26/11 1803-13/2 1804) som dog knappt 3 månader gammal och Jan Peter (6/10 1806-25/7 1875) se nedan.
Greta och Jan får Andreas (25/12 1815-10/10 1872) se nedan. Under Jans första tio år köpte han 770 tegelstenar, kalk och ca 2000 spik och tre järnplåtar. Nästan varje år köpte han stål och järn. Det ser ut som Jan byggde på gården. Ulla har sett i bruksarkivets bondeböcker om Jans relationer med bruket.
År 1839 begärde bönderna i Göksnåre by laga skifte. Det berörde inte Stenmo som är en ensamgård och redan hade sina ägor i ett skifte.
Jan dör 1864, 72 år gammal, hans hustru Greta dör 1869 nästan 92 år gammal. Hon dör i Stenmo men begravs i Barknåre.
Sonen Jan Peter Grundén (6/10 1806-25/7 1874) gifter sej 1833 med Christina Catharina Olofsdotter (16/8 1813-20/2 1881) i Slada. Han dör i Slada 1874, 67 år gammal.
Sonen Andreas (25/12 1815-10/10 1872) tar över här.
1844-1850
Frälsebonde Andreas Jansson (25/12 1815-10/10 1872) och Anna Cajsa Ersdotter (25/3 1817-30/9 1850) Han är son i huset. Och hon är från Kärven med föräldrarna Erik Ersson (30/6 1786-6/1 1842) och Anna Olofsdotter (28/6 1787-14/8 1856) De får Anna Margareta (27/11 1842-13/12 1842) som dör 16 dagar gammal av bröstinflammation, Anna Lovisa (20/11 1843-4/2 1919) som tar över här år 1874 och Johannes (3/7 1846-1/11 1890) se nedan. Anna Cajsa dör 1850 i lungsot, endast 33 år gammal. Anders blev ensam med de små barnen.
Hennes bouppteckning anger att hon lämnade efter sej mannen och deras barn Johan 4 år, dottern Anna Sofia 7 år. Skattebonden Jan Erik Ersson i Kärven inställde sej för att som förmyndare tillvarata de omyndigas rätt. Den lösa egendomen uppgavs som följer:
– Guld: 2 fingerringar 5 riksdaler, 1 par örhängen 2.32 rd summerat till 7 riksdaler 32 skilling
– Tenn och koppar: 4 tennfat 2.36 rd, 1 par ljusstakar 1 rd, 1 kopparkittel 3.24 rd, 1 dito 4 rd, 1 större kopparkruka 2.16 rd, 1 dito mindre 1.8 rd, 1 kopparbunke 1 rd, 1 dito gammal, 5 koppartallrikar 1.12 rd, 6 dito 1.32 rd, 1 kopparpanna, 1 kaffepanna 1.16 rd, 1 brännvinsflaska värderat till totalt 32 riksdaler 22 skilling
– Järnsaker: 1 tackjärnspanna 3.16 rd, 1st 6-kannsgryta* 1.12 rd, 2 gamla dito, 1 pannhäll, 2 stekpannor, 4 bättre och sämre skyfflar, 2 gödningsgrepar, 1 järnspett, 3 huggyxor, 2 järnkedjor, 1 täljyxa, 14 bättre och sämre slåtliar 1.36 rd, 1 slipsten med järnvev 6 rd, 1 grov sten, 1 högaffel, 1 isbill, 1 eldjärn juster, 1 stor hacka värderat till 16 riksdaler 28 skilling
– Åker- och körredskap: 1 vagn 10 rd, 1 dito 8 rd, 1 färdankorg, 1 dito, 1 fjäderkärra 33.16 rd, 1 gammal verkkärra 1.16 rd, 1 åkskrinda 6 rd, 1 qvarnåka 1.32 rd, 4 par järnskodda kälkar 5.16 rd, 1 par träskodda kälkar, 1 årder*, 3 åkerharvar 1 rd, 1 par gamla hjul, håck, 2 gödningsrader, 2 vinterhöskrindor, 2 sommarskrindor, 2 sandkistor, 1 järnstege, 2 trästockar*, 3 (qrattor) 1.24 rd, 2 par verkselar 2 rd, 1 gammal dito till ett totalt värde på 76 riksdaler 26 skilling
– Brygg- och laggkärl: 2 vattensåar, 2 kar 2.32 rd, 1 tina, 1 fotbunke, 1 stor bytta, 1 drickstunna 1.16 rd, 1 tuntratt*, 6 skräptunnor värderat till 6 riksdaler 16 skilling
– Diverse: 2 hästtäcken,1 brandring, 1 buktråg, 3 spannmålslårar 2.32 rd, 1 handkvarn 1.16 rd, 9 spannmålssäckar 3 rd till ett totalt värde på 7 riksdaler 30 skilling1 dito ojärnad, 1 skrin.
– Husgeråd: 1 skåp i salen 6 rd, 1 dito i kammaren 6 rd, 1 hyllskåp 1.16 rd, 1 dragkista 2 rd, 1 mindre bord, 1 soffa 1.16 rd, 2 dragsängar med omhänge 5 rd, 1 satsbord 2 rd, 1 dito utan skivor, 1 hävert 2 rd, 1 visarur, 1 spegellåda 1 rd, 6 rottingstolar 3 rd, 1 par läderstolar, 5 karmstolar 1 bakbord, 1 baktråg, 6 ämbar, 4 stävor värderat till 34 riksdaler 30 skilling
– Glas och porslin: 12 bättre tallrikar, 12 diverse dito, 4 assietter, 1 porslinsmugg, 4 spillkummar*, 1 gräddsnäcka, 4 par thekoppar, 1 mindre grön snäcka, 3 metalltheskedar, 1 kaffebricka, 3 saltkar, 1 brännvinsflaska, 2 brännvinsglas, 2 dricksglas, 4 buteljer, 1 mindre bricka värderat till 4 riksdaler 10 skilling.
– Linne och qvinns gångkläder: 1 svart klänning 3 rd, 1 dito gammal, 1 ny ylleklänning 3 rd, 1 dito 1.36 rd, 1 dito 1.24 rd, 1 dito 1 rd, 1 dito, 1 underkjol, 1 snörliv, 3 bomullsklänningar 2.24 rd, 1 kartunsklänning, 1 bomullsklänning, 1 sämre dito, 1 bättre dito 1.8 rd, 1 bättre ylleklänning 3 rd, 9 förkläden 3 rd, 5 bomullssjalar 7.24 rd, 7 bomullsnäsdukar 1.22 rd, 1 par vantar, 10 lingarnslintyg 3.16 rd, 7 blångarnsdito 1.36 rd, 1 klädeskappa 10 rd, 1 vadmalsdito 3 rd, 3 hyskor, 4 siden scharletter 4 rd, 4 par strumpor 1 rd, 2 par kängor, 1 par skor, 3 borddukar 4 rd, 8 lingarnslakan 6.32 rd, 6 blångarnsdito 3 rd, 1 servett värderat till 70 riksdaler 28 skilling
– Sängkläder: 1 bolstervar 8 rd, 1 kuddvar, 1 hårbolster 2 rd, 2 kuddar 1 rd, 1 madrass, 1 skinnfäll 2 rd, 1 gammalt bolster 1 rd, 4 gamla kuddar, 1 sängtäcke 1.12 rd, 2 madrassvar, 2 blångarnslakan, 1 linsax, 5 fårskinn 1.12 rd, 1 linstaka värderat till 13 riksdaler
– Fiskeredskap: 5 braxennät 5 rd, 2 skotnät 1.32 rd, 2 långnät, 1 löja?, 1 ekstock* värderat till 8 riksdaler 4 skilling
– Snickarverktyg: 1 foghyvel, 1 oxhyvel, 1 släthyvel med skrubb, 3 sågar, 1 bandkniv, 3 stämjärn, 1 dymlingsborr, 1 färgborr, 3 mindre dito, 1 järnborrskaft, 1 skruvstycke 3 rd, 3 smedjetänger, 1 slägga med hammare, 4 stampar, 1 nageltorn, 1 fil och rasp värderat till 4 riksdaler 43 skilling
– Diverse: 2 lufter fönstergardiner 1 rd, 3 dito 1.8 rd, 1 dussin bordknivar 1 rd, 1 åkerplog, 4 såll, 2 rissel, 1 vanna, 1 fjärdingsmått, 1 såningsskopa, 2 spinnrockar 2 rd, 1 härvel, 1 nytt fat, 1 mjölkbytta med stäva, 4 mjölkbunkar, 4 hålfat, 2 grepkorgar, 1 spalskäppa, 6 vävskedar 1 rd, 4 djupa stenfat, 6 flata dito, 1 tröskverk 33.16 rd till ett totalt värde på 42 riksdaler 7 skilling
– Kreatur: 1 häst 18 år Spring 8 rd, 1 sto Röda 15 år 25 rd, 1 häst Brunte 4 år 66.32 rd, 1 fyllia* 1½ år 30 rd, Grålle, 8 kor med namnen Lilia, Molik, Jämsa, Grannlåt, Eppla och Krusa 58 rd, 1 kviga Brunte 9 rd, 1 kviga 8 rd, 1 kviga 3 rd, 3 tjurar 7 rd, 4 rd, 2 rd, 5 gamla får 5 rd, 7 lamm 3.24 rd, 1 svin 12 rd, 2 kultingar 2 rd till ett summerat värde på 243 riksdaler 8 skilling.
Summa 557 riksdaler 22 skilling
Sterbhusets skulder:
– Till drängen Jan Erik Larsson i Leufstabruk, 40 rd
– Till förre bonden Jan Andersson 20 rd
– Till Olof Sjögren i Årböle 10 rd
– Diverse skulder, 10 rd
Summa 80 riksdaler
Boets behållning 477 riksdaler 22 skilling
Änklingen Anders Jansson intygar med sitt bomärke att boet blivit riktigt upptecknat
Boupptecknings- och värderingsmännen Olof Sjögren och nämndemannen Carl Zettergren i Årböle skrev under med sina namn
Fattigprocenten 33 skilling är betald kvitterar JG Söderbaum
Förklaringar:
– Skattebonden Jan Erik Ersson i Kärven är Jan Erik Ersson (28/8 1821-15/10 1886)
– 6-kannsgryta En kanna är ett volymmått som var 2,62 liter. En 6-kanns gryta var alltså på 15,7 liter
– Trästockar är ett årder dvs hela den träkonstruktion och bill som anväds för plöjning.
– Tuntratt. Oklart
– Spillkummar är en typ av skålar utformade med ett urtag på ett ställe för att enkelt kunna hälla ur.
– Kartunsklänning. Kattun även stavat cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.
– Blångarnsdito. Blångarn är ett kort spinnbart fibermaterial som avskiljs vid bearbetning av lin och hampa.
– Ekstock är gammal uttryck för en eka, mindre klinkbyggd roddbåt
– Fyllia, ungt sto.
– Drängen Jan Erik Larsson i Leufstabruk. Oklart
– Förre bonden Jan Andersson är hennes svärfar här i huset frälsebonden Jan Andersson (6/2 1791-3/2 1864)
– Olof Sjögren i Årböle är förre bonden Olof Sjögren (5/8 1789-27/10 1858) i Årböle
– Nämndemannen Carl Zettergren i Årböle är skattebonden Carl Zettergren (11/11 1828-12/9 1895)
– JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868) till 1863
Anmärkningar:
– Kreaturens värde är 44% av boets värde.
– Skulderna är ca 14% av boets värde
– De fattigas andel är ca 1,2 promille av boets värde
– Boets behållning på nästan 500 riksdaler är mycket hög i jämförelse med andra frälsehemman.
Anders gifter om sej 1851
Sonen Johannes (3/7 1846-1/11 1890) flyttar 30 år gammal till Gunnarsbo, Forsmark 1876 som dräng. 1883 flyttar han till Simundö, Börstil och 1884 flyttar han tillbaka till Stenmo och vidare till Slada nr 3 direkt. 1885 flyttar han till Simundö, Börstil igen. Han dör 1890, 44 år gammal, av lungsot.
1851-1872
Frälsebonde Andreas Jansson (25/12 1815-10/10 1872) och Katarina Olsdotter (1/6 1810-20/1 1889) Han är änkling i huset och hon kommer från Stora Rångsön, Forsmark med föräldrarna bonden Olof Olsson (1761-24/11 1832) och Stina Andersdotter (14/8 1765-30/1 1835) Föräldrarna är från Börstil respekrive Valö socknar. De gifter sej 1851. De får inga barn.
Brukets avräkningsböcker vittnar om att Anders är intresserad av bygge och smide. Han tar ut en hel del järn varje år, stångjärn, järnplåtar och bandjärn. Tegelsten tar han ut i omgångar, 600 st i taget, samt kalk och spik, 4000 st. bör ha räckt en bit.
Han hjälper andra med byggnationer, ladugårdar och stugbyggningar. För detta får han ersättning av bruket.
År 1863 bygger han ett nytt bostadshus på Stenmo (troligen det som står där idag). Han tar ut 1200 tegelstenar, 18 fjärdingar kalk, ett par tusen spik i olika dimensioner, järn och järnplåtar. För detta betalar han 27,62 Rd men bruket ger honom ”accord i egen byggning” med 26 Rd.
Anders gör man- och ökedagsverken åt bruket. Han forslar malm, stångjärn, spannmål och bräder till Ängskär och tackjärn därifrån. En udda inkomst får Anders för 4 ryssar mossa, dessutom kör han grus, 66 skeppund sammanlagt och ett år gör han gör 11 dagsverken på ”Bölelinjen”, d.v.s. rensning av Böleån.
Den största inkomstkällan är dock kolningen som resulterar i att han levererar 60-70 läster träkol till bruket varje år. Efter 1861 tillkommer ”koljern derå”. Det är ett extra tillägg för frakten. Något år levererar han även kol till Forsmarks bruk.
Anders får lunginflammation 1872 och dör, 57 år gammal.
I hans bouppteckning kan vi läsa följande att boet upptecknas enligt följande:
– Silver, 35 kr
– Koppar 97 kr
– Tenn, bleck, mässing och metall 26,50
– Järnsaker 217 kr
– Diverse 89 kr bland annat 3 spinnrockar, 1 spolrock.
– Fiskeutrustning 16 kr
– Kreatur: 3 hästar 280 kr, 1 föl 20 kr, 4 svin 100 kr, 10 kor i 40 kr stycket 400 kr, 1 tjur 40 kr, 1 kviga 30 kr, 3 hafkalvar 47 kr, 15 får 67,50 summerat till 984,50 kr
Summa 1983 Kr riksmynt
Skulder
-Skuld till sadelmakaren EG Hübinettes i Forsmark sterbhus enligt revers och därifrån inlämnad räkning 600 kr
Boets behållning 1383 kr
Änkan Catharina Olsdotter intygade riktigheten med sitt bomärke.
Närvarande vid förrättningen var Johan Andersson, Erik Hålldin, Jan Olsson i Årböle,
Upptecknings- och värderingsmän var:
Dumky, kassör vid Forsmark
Nämndeman Carl Zettergren i Årböle
Förklaringar:
– EG Hübinettes i Forsmark var avlidne Erik Gustaf Hybinette (15/12 1798-2/5 1868)
– Johan Andersson är son till avlidne Anders Jansson
– Erik Hålldin är gift med avlidne Anders Janssons dotter Anna Lousia
– Jan Olsson i Årböle, ombud för änkan är skattebonden Jan Olsson (30/11 1826-10/2 1899)
– Dumky, kassör vid Forsmark är Johan Zacharias Dumky (8/2 1838-20/11 1915) från Östhammar
– Carl Zettergren i Årböle är skattebonden Carl Zettergren (11/11 1828-12/9 1895)
Anmärkningar:
– Kreaturens värde är ca 50% av boets värde
– Skulden är på ca 30% av boetsv värde
– 22 år tidigare när hans förra hustru dog var kreatursbeståndet ungefär som nu.
1872-1874
Katarina Olsdotter (1/6 1810-20/1 1889) står som ansvarig för Stenmo åren 1873-74. Hon levererade skattekol och överkol till bruket som förut. Troligen hade hon hjälp av sin svärson, se nedan. Hon bor kvar när han tar över, se mer nedan.
1874-1884
Frälsebonden Eric Hålldin (4/11 1836-7/3 1922) och Lovisa Andersdotter (20/11 1843-4/2 1919) Han kommer nu från Malen med föräldrarna Lars Larsson Hålldin (23/3 1784-31/10 1860) som är född här i Stenmo och Ingrid Andersdotter (9/10 1786-15/5 1815) Hon är dotter i huset med föräldrarna Andreas Jansson (25/12 1815-10/10 1872) och Anna Cajsa Ersdotter (25/3 1817-30/9 1850) Eric och Lovisa är då alltså släkt med varandra men på längre håll än kusiner.
De har barnen Anders Eric Alfred (17/7 1867-22/5 1934) se nedan, Edla Lovisa (9/11 1869-5/5 1880) som dör 11 år gammal av lunginflammation och Anna Erika (22/9 1874-2/10 1925) se nedan. Här får de Carl Enoc (28/12 1875-26/1 1939) se nedan.
Jordbruksundersökningen 1878 redovisar att de har 3 hästar, 1 tjur, 4 kor, 2 ungnöt, 10 får och 1 svin. Läs mer i den egna berättelsen om 1878 års jordbruksundersökning.
De får sen Maria Wilhelmina (19/4 1879-11/2 1963) se nedan, Emma Lovisa (1/6 1884-) se nedan.
Brukets avräkningsböcker visar att Eric kolar skattekol och överkol omkring 85 läster per år, får lön för foror med kol till Tobo och tackjärn därifrån, stångjärn och ”Stockholmsved” till Ängskär, grus från Rönngrund, vindfällen, löv och kastved m.m. dessutom gör han 50 mansdagsverken och 20 ökedagsverken per år.
År 1884 köper Eric en skattegård om 1/4 mantal i Slada nr 3 av en svåger och familjen lämnar Stenmo. Svärmor Catarina flyttar till Forsmark därifrån hon kom en gång. Där dör hon 1889 i ”vattusot” nästan 79 år gammal.
Sonen Anders Eric Alfred (17/7 1867-22/5 1934) förblir ogift tills han är 40 år gammal då han gifter sej 1907 med den 14 år yngre Anna Matilda Jansson (17/9 1881-8/1 1961) från Göksnåre nr 6B. Läs vidare om dem under den fastigheten.
Dottern Anna Erika (22/9 1874-2/10 1925) gifter sej 1896 med Gustav Adolf Matsson (23/7 1874-1/6 1955) från Slada nr 4. De flyttar 1897 till Slada nr 2 som de köper. Hon dör 1925, 51 år gammal, i Yttersby, Börstil och han gifter om sej 1927. Han dör 1955, 80 år gammal.
Sonen Carl Enoc (28/12 1875-26/1 1939) gifter sej 1922 med Maria Josefina Holmgren (19/5 1899-29/7 1975) från Storsten. Han dör 1939, 63 år gammal, i Hjälmunge. Maria Josefina dör 1975, 76 år gammal.
Dottern Maria Wilhelmina (19/4 1879-11/2 1963) gifter sej 1914 med Johan Axel Holmstedt (11/4 1877-30/1 1951) från Vedlösa. Han dör 1951, 73 år gammal och hon dör 1963, 83 år gammal, i Skärsta, Hallstavik.
Dottern Emma Lovisa (1/6 1884-) flyttar till ”NordAmerikas Förenta Stater” 5/9 1902. Hon åker från Liverpool och kommer till Ellis Island 3/10 1902 med skeppet Germanic. Det finns också en uppgift om att hon kommer från Liverpool med Oceanic 18/5 1906 men då anges hon vara född 1883. Hon finns inte registrerad som död i Sverige så hon blir med stor säkerhet kvar i USA.
1885-1897
Erik Gustaf Jansson (27/1 1834-14/3 1902) och Anna Stina Blom (10/2 1833- 26/5 1907) Han är från Magön med föräldrarna Jan Olsson (27/8 1797-25/12 1860) och Lena Kaisa Årman (26/1 1795-11/9 1846) Hon är född i Österlövsta, läs om henne och deras tidigare levnad under fastigheten Magön.
Hon har dottern Christina Charlotta (21/3 1861-30/8 1951), se nedan.
De har gift sig 1863 och fått Maria Matilda (20/1 1865-13/4 1928) se nedan, Karl Erik (14/3 1869-3/12 1942) som tar över här och Johan Gustaf (24/10 1874-15/5 1895) som dör 10 år gammal av hjärnfeber, alla födda i Forsmark.
Erik Gustaf började sin tid med en skuld på 440 kronor till bruket. En skuld som han betalade av på fem år och hade snart ett tillgodohavande på 369 kronor. Som sina företrädare arbetade han hårt med kolningar och diverse forkörningar till bruket, till och från Tobo och till Ängskär. Det är dagsverken både mans- och öke- varje år.
I 1888 års jordbruksundersökning redovisas bla. mycket utförligt om utsäden och arealer, läs om det i den egna berättelsen om detta.
Den tidigare frälsebondens svärmor Catarina Olsdotter (1/6 1810-20/1 1889) flyttar till Stora Rångsön, Forsmark år 1884 därifrån hon kom en gång. Hon flyttar tillbaka hit redan året efter. Här dör hon 1889 i ”vattusot” nästan 79 år gammal. Katarina dör här och i hennes bouppteckning kan läsas:
Hon efterlämnade som arvingar systern Brita Maria Olsdotter, brorsönerna Jan Olof Olssonvid Storskäret, Anders Olsson vid Stora Rångsön, Gustaf Olsson vid Däcksta, Anders Andersson i Norrskedika, och Gustaf Andersson i Draknäs, brorsdöttrarna Maria Margareta Olsdotter vid Forsmark och Anna Stina Andersdotter gift med hemmansägaren Erik Göransson på Gräsön samt systersonen Gustaf Hybinette vid Forsmarks bruk.
Gustaf Jansson i Stenmo fick uppgiften att uppgiva boet som det var vid dödstillfället varefter bouppteckningen företogs enligt följande:
– Guld och silver: 3 fingerringar, 2 par öronringar, 3 matskedar, 1 tesked av silver värderades till 16 kr
– Koppar- och järnsaker: 1 kittel, 1 flaska, 1 skopa, 1 kaffepanna, 2 grytor, 1 panna, 1 dussin knivar, 2 brickor, 1 potta, 1 skopa värderat till 11,50 kr.
– Möbler: 1 skåp, 1 dragkista, 1 skänk, 1 säng, 3 stolar, 2 tavlor tillsammans värt 8 kr
– Glas och porslin: 3 fat, 2 ½ dussin tallrikar, 2 muggar, diverse glas var värt 2,75 kr
– Sängkläder och linne: 2 bolster, 8 kuddar, 3 madrasser, 1 skinnfäll, 2 ½ dussin tyg, 12 par lakan, 16 handdukar, 4 stickade täcken, 1 vitt löstäcke som tillsammans värderades till 46,50 kr
– Gångkläder och skodon: 5 scharlar, 6 scharletter, 1 parti klänningar 20 kr, 4 kjortlar, 2 kappor, 6 par strumpor, 3 par kängor var värt 45 kr
– Diverse: 2 spinnrockar, 2 vävspännare, 2 lårar, 1 slipsten, 7 vävskedar värda tillsammans 1,75 kr
Utestående fordringar på sammanlagt 1376,35 kr bestående av:
– Fordran av G Jansson i Stenmo enligt revers 500 kr
– 5 månaders ränta 5 % 10,40 kr
– Innestående i St. läns Sparbank 830 kr
– 1 år och 1 månads ränta 4 % 35,95
Summa tillgångar 1507,85 kr
Boets skulder:
Begravningskostnad 50 kr
För skötsel och underhåll 168 kr
Summa skulder 218 kr
Boets behållning 1289,85 kr
EG Jansson i Stenmo skriver under med sitt bomärke att allt detta är rätt och riktigt
Närvarande vid förrättningen var Brita Maria Olsdotter och Anders Olsson
Upptecknings- och värderingsmännen LG Wahlund, Öhn och Erik Persson, Nyböle intygade uppteckningen och värderingen.
Kommentarer:
Hennes fordran på den nuvarande brukaren Gustaf Jansson skulle kunna vara att han fick ta över någon form av utrustning eller inventarier som var hennes. Med tanke på hennes stora besparingar på banken kan det naturligtvis också vara så att hon tagit ut pengar och lånat ut till honom.
Hennes tillgångar bestod till över 90 % av de utestående fordingarna.
Förklaringar:
Catharina hade 6 syskon, Anna, Christona och Olof föddes i Valö medan Anders Brita Maria och Anna föddes i Forsmark. Nu, år 1889, är det tydligen bara systern Brita Maria som lever. I övrigt har hon bara syskonbarn som arvingar.
Erik Gustaf dör endast 68 år gammal i magkatarr.
Hans bouppteckning anger att hans efterlämnade arvingar var änkan Anna Kristina Jansson, född Johansdotter*, döttrarna Johanna Charlotta gift med bryggeriarbetaren Carl Herman Söderlund i Gävle, Maria Matilda gift med bryggeriarbetaren Adolf Lönn i Gävle och sonen hemmansbrukaren Carl Eriksson i Stenmo. Egendomen uppgavs av änkan och upptecknades enligt följande:
– Nysilver: ½ dussin teskedar värda 4 kr
– Koppar: 1 kittel, 1 ämbar, 1 spruta, 1 bärare, 1 mått, 4 fat, 1 form värderat till 13,25 kr
– Mässing: 2 par ljusstakar värda 2,50 kr
– Glas och porslin: 1 kaffekanna, 1 tillbringare, 1 mugg, 2 karotter, 1 spilkum*, 2 asietter, 1/2 dussin djupa tallrikar, ½ dussin flata tallrikar, ½ dussin knivar och gafflar, ½ dussin matskedar, 2 hackknivar värderat till 9,75 kr
– Diverse: 2 vävspännare, 12 vävskedar, 1 brödkorg, 1 gräddsnäcka, 1 pipa med silverbeslag värderat till 7,25 kr
– Möbler: 1 chiffonie, 1 dragkista, 1 skåp, 2 sängar, 3 stolar värderat till 41 kr
– Linne och gångkläder: 2 borddukar, ½ dussin handdukar, diverse gångkläder värderat till 56,50 kr
– Kreatur: 2 kor 100 kr, 1 par får 6 kr vilket ger totalt 106 kr
– Diverse: 1 storgryta, 1 fickur, 1 separator 25 kr värderat till 32 kr
Kontanta medel:
– Innestående medel i bank i Gävle 1000 kr
– Fordran enligt revers av Fr. Forsberg i Magön 75 kr
Tillgångar summa 1347,25 kr
Avgående poster
– Begravningsomkostnad 100 kr
Boets behållning 1247,25 kr
Bouppteckningsmännen C Efverström och AF Eriksson skriver under med sina namnteckningar
Att boet blivit riktigt nedtecknat intygar änkan Anna Kristina Jansson f Blom med sitt bomärke.
Förklaringar:
– Änkan Anna Kristina Jansson, anges först felaktigt född Johansdotter men senare riktigt Blom.
– Dottern Johanna Charlotta, se nedan
. Dottern Maria Matilda, se nedan.
. Sonen Carl Eriksson, som tar över här, se nedan.
– Spilkum är ett bruksföremål i drejat och glaserat lergods.
– Fr. Forsberg brukaren Johan Fredrik Forsberg (19/6 1863-16/6 1939) i Magön
– C Efverström är korpralen Carl Efverström (2/8 1854-27/9 1925) Han är gift med Vendela Matilda (24/4 1856-21/1 1947) från Stensäng, Olarsbo.
– AF Eriksson, oklart
Anmärkningar:
– Separator var relativt nytt att det fanns.
– Kreaturens värde var ca 22% av av värdet på hans fysiska tillgångar.
– De pengar han hade på bank samt utlånat var 80% av hela hans bo.
– Vi kan se att han började år 1885 med en skuld på 440 kr. med en återbetalning på ca 90 kr per år så är han skuldfri 1890. Vi har en uppgift om att han lite senare hade ett tillgodohavande på 369 och förmodligen är det dessa pengar som nu har blivit hela 1000 kr och dessa har han satt in på banken.
Anna Stina bor kvar här med sin son och hans familj, se nästa generation där hon bla är omnämnd i en tidningsnotis.
Anna Stinas dotter Christina Charlotta (21/3 1861-30/8 1951) flyttar 1879 till bruksroten som piga år djurläkaren Johan Peter Pettersson och hans familj. 1880 flyttar hon till brukskassören Johan Zakarias Dumky och hans familj. 1883 flyttar hon med familjen Dumky till kv Jupiter, Wallenius, Norrtälje. Han blir bodkamrer. Christina Charlotta flyttar samma år till Hillevik utanför Gävle som piga hos Inspektor Per Salomon Hedberg. 1885 gifter hon sej med Carl Herman Söderlund (2/5 1860-18/5 1903) och de flyttar till Gävle. Han dör 43 år gammal i Lindesberg. Hon dör 90 år gammal i Gävle.
Dottern Maria Matilda (20/1 1865-13/4 1928) flyttar till Gävle i maj 1896, kvarter V nr 103, 1702 där hon gifter sej med körkarlen Adolf Fredrik Lönn (24/9 1862-21/5 1936) som blev änkling året före. Gården de bor i, nr 103, ägs enligt kyrkoboken av bryggarmästaren Oscar Wilhelm Nilsson (4/12 1871-13/12 1952) Adolf Fredrik har tre barn mellan 1 och 5 år gamla. Den yngsta, Emma Josefina (15/11 1895-6/4 1897) dör 1 ½ år gammal av akut lunginflamation) + kronisk tarminflammation och tjocktarmsinflammation som kan ha berott på tbc. Hennes bouppteckning anger att hon har 1/6 av fastigheten till ett värde av 1000 kr. En inteckning i gården ger 333 kr till Gefle stads fattigvård. De flyttar 1919 till fastigheten kvarter V fastighet 75. Maria Matilda dör 1928, 63 år gammal och Adolf Fredrik dör 1936, 73 år gammal. Adolf Fredriks förra hustru, Brita Josefina Jönsson (21/6 1863-19/11 1895) från Valbo, dör av akut bukhinneinflammation efter förlossning. Hennes bouppteckning är lite förvånande.
Guld och silver för 114 kr, linne och sängkläder för 38 kr, möbler och husgeråd för 152 kr, 2 får, 5 höns, gardiner, rullgardiner, mattor, tavlor och böcker för 18 kr, 4 lampor för 10 kr, livförsäkring 500 kr, sjukkassa 50 kr, gården nr 103 i Gefle stads 5:e kvarter 5800 kr. På skuldsidan anges en inteckning på 2000 kr till Gefle Stads fattigkassa.
1897-1927
Karl Erik Eriksson (14/3 1869-3/12 1942) och Kristina Augusta Eriksson (5/7 1869-8/8 1942) Han är son i huset och hon är från Snesslinge, Börstil med föräldrarna Erik Jansson (19/7 1827-9/3 1882) och Greta Karin Jansdotter (9/11 1839-1/10 1920) se nedan. De har gift sej 1895 och fått Erik Viktor (26/3 1896-27/8 1978) som senare tar över här.
Den 27 december 1898 finns en artikel i Östhammars Tidning. När Karl och hans far vaktade den kol från en riven mila blev huset utsatt för en stöldförsök. Hemma i huset fanns ”Erikssons hustru och en gammal gumma”, det syftar på Augusta 29 år och ”den gamla gumman” är svärmodern Anna Stina Blom hela (!) 65 år gammal.
Beloppet 200 kr som frestat tjuven motsvarar, beräknat med löneindex, ca 190 000 kronor år 2022.
Här får de Carl Axel (3/11 1900-27/9 1992) se nedan.
Jordbruksundersökning 1905 visar att de har 2 hästar, 5 kor, 3 ungnöt, 12 får, 8 lamma 1 svin och 10 höns. Läs mer i den egna berättelsen om 1905 års jordbruksundersökning.
Hans mor Anna Stina Blom dör här 1907 74 år gammal.
De får sen Knut Gustaf (13/1 1912-3/6 1989) se nedan.
I 1916 års jordbruksundersökning redovisas 2 vallacker, 1 sto, 1 föl, 5 kor, 5 ungnöt, 4 kalvar, 8 baggar och tackor, 6 lamm, 1 gris och 15 höns. Läs mer under Berättelser
1927 sålde Gimo-Österby AB Stenmo till familjen, (bolaget förvärvade Lövstabruk m.fl. fastigheter av de Geer 1917) Dessförinnan förrättades ägostyckning, hemmanet delades i tre lotter varav Aa om 5/64 dels mantal blev det hemman som familjen Eriksson fick köpa. De övriga lotterna var på sammanlagt ca 73 ha och bestod mest av skog som bolaget ville behålla.
I 1930 års folkräkning redovisas att Karl Erik har en inkomst på 1000 kr /år och en förmögenhet på 6 000 kr. Han benämns här ”förre” arrendatorn.
I bruksböckerna kan man följa Karl Eriks arbeten till bruket, med omkring 50 mansdagsverken och 20 ökedagsverken per år. Han kolar och levererar 50-100 läster kol om året till bruket, han kör kolved, timmer, ved, gjutgods, havre, grus, järn mm, till Ängskär, till och från Tobo och Lövstabruk. Vid några tillfällen har Karl Erik byggt kolkojor och anlagt kolbottnar, priset han fått för det är 6 resp 7 kronor styck.
Avräkningsböckerna berättar vidare att han nog rustat en del på gården, han har sågat timmer och kantat bräder på Lövstabruks såg för 77 öre, han har köpt 300 st. 4-tumsspik, köpt ”svarvade rullar” och reparerat takrör för kr. 9.90. Tre poster från Lövstabruks apotek finns också noterat. Han fick också betalt för ”syneinstrument vid Lunnevad” med kr. 40.35.
Kristina Augustas far dör 1882, 54 år gammal. Modern, Greta Karin Jansdotter (9/11 1839-1/10 1920), är då 42 år gammal och gifter om sej med Johan Sandin (28/7 1842-9/10 1912) från Börstil. Johan Sandin är far till Emma Sandin i Magön. På något sätt bor de sen hos Kristina Augusta här i Stenmo. Det finns inte angivet i församlingsböckerna men när Johan Sandin dör 1912, 70 år gammal, av stenpassion (tex njursten eller gallsten, min anm.) anges att han dör och begravs i Hållnäs. Modern lever 8 år till 1920 när hon dör 80 år gammal, av ålderdom och andtäppa, i Stenmo. Hon begravs i Hållnäs.
Både Kristina Augusta och Karl Erik dör 1942, 72 respektive 73 år gamla.
Sonen Carl Axel (3/11 1900-27/9 1992) gifter sej i Forsmark 1928 med Anna Charlotta Jansson (10/4 1906-9/1 1987) Han flyttar 1929 till Gällbo, Västland och jobbar som skogsarbetare. Anna Charlotta flyttar efter först år 1930. 1932 flyttar de till Frebbenbo, Forsmark. Anna Charlotta dör 1987, 80 år gammal och Carl Axel dör 1992, 91 år gammal, båda i Frebbenbo.
Sonen Knut Gustaf (13/1 1912-3/6 1989) börjar jobba som byggnadsarbetare och bor kvar 1942. Han flyttar iväg och kommer tillbaka hit från Stockholm 1957. Se även nedan.
1927-1978
Viktor Eriksson (26/3 1896-27/8 1978) och Ebba Hildegard Hägerström (8/3 1898-8/9 1970) Han är son i huset och arbetade först som slaktare.
Hon har en lång och delvis ovanlig historia bakom sej: Hon är född i Österlövsta med föräldrarna handlanden och skogsarbetaren Karl Gustaf Wilhelm Hägerström (4/6 1869-2/1 1922) från Österlövsta och Ida Amalia Pettersson (25/5 1870-30/5 1939) från Dingtuna. Hon är syster med Elna Ingeborg i Kuggböle (1922-1930) Hon flyttar till Soldathemmet i Fjärdingsroten, Uppsala 1916 och blir tjänarinna åt professorn Axel Anders Teodor Hägerström (6/9 1868-7/7 1939) (läs om honom på Wikipedia) som bor i fastigheten Kaniken nr 11. Han är från Vireda i Jönköpings län och gifte sej 1899 med Ester Anna Amalia Nyander (11/7 1872-8/6 1957) från Misterhult, Småland.
Det finns några hundra personer med efternamnet Hägerström på 1910-talet, att detta ska vara en tillfällighet är lite tveksamt men jag kan inte hitta något släktband mellan våra Hägerström och professorn från Småland.
Ebba Hildegard flyttar 1918 till Snickars, Göksnåre som piga och 1920 till Säter, Vavd som piga. Där fick hon dottern Anna Linnea Vadström (24/7 1923-2/4 2007) se nedan, med Arvid Hjalmar Vadström (11/7 1896-21/2 1963) som är son i Gudinge. 1923 flyttar hon till honom Gudinge men flyttar 1924 vidare till Kvarnbo nr 1 som piga. Hon flyttar 1925 till Göksnåre nr 6B som piga, samma år vidare till Göksnåre nr 4, Kumlet som piga och tillbaka till sina föräldrar i Vavd 1928. 1929 flyttar hon till Stenmo som piga.
I 1930 års folkräkning redovisas att Viktor är ogift hemmansägare, har en inkomst på 1700 kr /år och en förmögenhet på 3 000 kr. Hans blivande hustru Ebba Hildegard är här piga och tjänar 300 kr/år.
Där får hon Erik Åke (25/1 1934-) som senare tar över, med Viktor Eriksson i huset som far.
Viktor och Ebba Hildegard gifter sej 1948.
Ebba Hildegard dör 1970, 72 år gammal, och Viktor dör 1978, 82 år gammal.
Denna bild är från Digitaltmuseum och anger endast ”Eriksson Stenmo” Det finns inget förnamn och ingen datering. Som fotograf anges ” Skötsner Edhlund ” Fotografen kan vara Brita Skötsner Edhlund (1864-07-26-1926-03-19) Östhammar eller hennes man Per Elis Edhlund som drev firman vidare. Han dog 1947. Mannen på bilden bör vara mellan 20 och 25 år gammal.
Viktor Eriksson föddes 1896 och det ger att bilden skulle vara tagen mellan 1916 och 1921.
Viktors bror Knut föddes 1912 och om det är han skulle bilden vara tagen i mitten på 1930-talet.
Bild och text nedan kommer från: ”Svenska Gods och Gårdar D10,1938”
Stenmo 1, Postadr.: Lövstabruk.
Areal: Total 48,1 har, därav 10 åker, 7,5 skog, 7 betesm., 23,6 impediment. Tax.-v. 8.900.
Jordart: Sandbl. mylla på mobotten. Skogsbest.: Barrsk. m. inslag av lövsk.
Manbyggn. uppf. på 1870-talet. Ekonomibyggn. uppf.: Ladug. 1920, stall 1930, 4 hästar, 5 kor, 4 ungdj., 3 svin, 30 höns.
Gården till släkten 1928. Den har förut tillhört Gimo-Österby A.-B.
Har sedan 1870 arrend. av nuv. äg :s far o. farfar.
Äg.: Erik W. Eriksson f. 26/3 1896. Son till Karl
Erik Eriksson o. h. h. Augusta f. Eriksson.
Bild och text nedan kommer från: ”Sveriges Bebyggelse, Uppland, D2, 1949″
Bild 6. Stenmo Löfstabruk: Areal: Total 48 ha, därav 10 åker, 38 skog in. in.
Taxeringsvärde 10.600 kronor, därav jord 8.300, skog 2.300.
Förvärvad 1927. Manbyggnaden av trä, uppförd omkring 1940, innehållande 3 rum, 1 kök. Bekvämligheter: El.
Stallet av trä, uppfört 1930, för 4 hästar, ladugården av sten, uppförd 1920, för 12 nötkreatur.
Lantbrukare ‘Viktor och Ebba Eriksson. Barn: Åke.
Hennes dotter Anna Linnea Vadström (24/7 1923-2/4 2007) flyttar, 12 år gammal, 1935 till sina morföräldrar i Vavd och 1940 vidare till Tegelsmora. Hon gifter sej 1944 med Sven Herman Artur Zätterström (12/5 1922-17/7 1996) från Österlövsta. Han ska ha haft en klockaffär i Tierp. De ska enligt uppgift ha en son vid namn Leif. Sven dör 1996, 74 år gammal, Anna Linnea dör 2007, 83 år gammal, båda i Tierp.
1978-2002
Åke Eriksson (25/1 1934-) övertog gården vid faderns död 1978.
Stenmos siste innevånare var Knut Eriksson (13/1 1912-3/6 1989), Viktors bror, som bodde där sina sista levnadsår. Han dör 1989, 78 år gammal.
2002-
Kent Lundholm i Magön. Han köper Stenmo, troligen för markernas skull. Huset står oanvänt sedan dess.