Detta är en berättelse om Göksnåre. Det finns oändliga mängder skrivet om Sveriges krig och vad som kan sägas beröra Göksnåre är en knepig gränsdragning. Det är klart att om Sverige är en stormakt eller inte berör även vår by men här begränsar vi oss till två frågor. Det ena är om vi vet eller antar att personer från byn rent praktiskt deltar. Det andra är om krigen påverkar byn indirekt genom att tex extra skatter tas ut.
Fram till 1500-talet kan vi endast utgå ifrån att personer från Göksnåre deltar genom det faktum att alla män var del i utskrivningarna. Hur många som deltog beror naturligtvis på hur stora stridskrafter som ansågs behövas. Begreppet ”man ur huse” förekommer i historien och då var det säkert mycket tomt på män i stridsför ålder kvar hemma i byn. Först på 1500-talet finns källor där vi kan identifiera enskilda personer med namn. Som källa för texten om själva krigen har jag använt Ulf Sundbergs fantastiska böcker om Sveriges krig.
Under medeltiden 1050-1520 kan man säga att krigen handlade om tre olika saker:
Sverige inte en etablerad och stabil nation, härskare och upprorsmän försatte landet i ständiga inbördeskrig.
Sverige stod under långa tider under den Danske kungens makt, uppror- och självständighetskrig förekom ofta.
Sverige var en del av den katolska världen och de östliga delarna av Europa var xxx. Korståg mot ”hedningarna” stödda av påven var en orsak eller ett svepskäl till krigiska aktioner mot öst.
Innan vi går vidare med själva krigen ska bara nämnas att denna redovisning bara är cirka hälften av alla krig Sverige var inblandade i, det kan finnas en del även av de övriga som Göksnåre hade del i men inga tecken på detta har ännu framkommit.
1000-talet
Tre sorters stridskrafter fanns i Sverige: kungens män, ledungen och landvärnet. Kungens män var yrkeskrigare medan de övriga inkallades av kungen enligt regler som var upptecknade i lagen, i vårt fall Upplandslagen. Ledungen var offensiv och utförde kampamjer i tex Finland, Baltikum och längre bort. Landvärnet, eller bondearmen, var en försvarsorganisation som inte hade skyldighet att gå utanför sitt landskap. Upplandslagen reglerade även vilken utrustning en vanlig bonde skulle ha hemma. De t vanliga var svärd och yxa. Men det utvecklades över tiden. Kolla UL.
1000-1050
Den del av vikingatiden när jag tror att Göksnåre fanns etablerat som minst en gård. De färder som företogs österut kan mycket väl kallas för krig. Det var en kombination av handel och röveri med plundring och strider. Dessa färder utgick oftast från Svearnas rike, Svealand, och då är det närmast osannolikt att inga från Göksnåre skulle ha varit med.
1164
Svenska styrkor går till anfall mot staden Ladoga. 28 maj besegras svenskarna och förlorar 43 av 55 snäckor och huvuddelen av folket.
1188
Novogorodkrönikan skriver om att ”varjager” (novogorodsk benämning på skandinavier) som anfaller och segrar vid Choruschka och Novotorschek. De stannar över vintern och besegras till våren.
1197
En svensk operation med korståg till Kurland genomförs. Det blåser upp till storm och fartygen driver till Estland där man går iland och plundrar i tre dagar innan operationen avbryts.
1206
Olika källor talar om att ”hedningar från öster” eller ”ester och kurer” härjar i Mälaren och svensk kust. Drabbas Göksnåre?
1217
Hedningar från öster härjar åter i trakten av Mälaren.
1220
Ett korståg genomförs till Estland som avslutas 8 augusti vid Leal med att ester från Ösel besegrar svenskarna.
1226
Nya härjningar kommer från öster. Denna gång utpekas Öselborna som de skyldiga. De tar både byte och fångar.
1240
Kampanjen mot Neva. Sommaren 1240 kommer enväldig här bestående av bla svenskar till floden Nevas mynning. Efter ett slag både på land och vatten 15 juli drar sej svenskarna tillbaka.
1247
Första folkungaupproret. Holmger Knutsson leder stormannagruppen folkungarna med stöd av Upplands allmoge i ett uppror mot kungen. Sigtunaannalerna berättar om slaget vid Sparrsätra: Detta år förlorade Upplands allmoge vid Sparrsätra segern och sin frihetoch man pålade dem spannskattq, skeppsvist och flera bördor.
1249-50
Andra korståget är ett erövringskrig där svenskarna erövrar tavasternas land.
1251
Andra folkungaupproret. Filip Knutsson vill erövra kronan och startar med hjälp av filkungarna ett uppror mot kungen. Det är oklart om Upplans allmoge deltar även i detta uppror.
1293-95
Tredje korståget. På våren 1293 seglar en stor ledungsflotta mot Finland. Man anlägger en fästning vid det som senare blir Viborg. Året efter anläggs även en fästning vid Kexholm men det förloras efter en belägring av ryssarna. När svälten i fästningen blir för svår försöker man sej på en utbrytning men alla svenskar utom 2 dödas eller tas till fånga.
1300-1301
Nevakampanjen. På våren avseglar en stor flotta med ca 1100 man österut. En fästning som får namnet landskrona byggs där S:t Petersburg ligger idag. 1301 anfalls fästet och svenskarna förlorar.
1300-talet
Ledungen försvinner.
1304-1310
Kampen mellan Birger och hans bröder. Detta berör Göksnåre genom att hans bröder hertigarna Erik och Valdemar att tvingade, genom Håtunaleken år 1306 och fredsförhandlingarna i juli 1310, till sej 2/3 av riket. Deras bror kung Birger fick bara 1/3-del. Vad som menas med detta är att bla Hållnäs blev förlänat till bröderna vilket i sin tur betyder att de hade skatterättigheten.
1317
Kung Birger tar tillbaka skatterättigheterna för bla Hållnäs genom att, vid Nyköpings gästabud, fängsla och senare avrätta sina bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Det innebär då att landet hamnar i inbördeskrig. På vilket sätt allt detta märktes av i Göksnåre är svårt att säga.
1317-1319
Avsättningskriget mot Birger. Upplands lagman Birger Persson ställer sej i ledningen för kampen mot Birger. Rustningarna underlättas av att det pågår stora marknader. Detta gör det lättare att rekrytera folk.
1348-1351
Magnus ryska krig. Kung Magnus börjar rusta för krig 1347. På våren avseglar flottan mot Björkö vid Viborg.1350 utförs mer rustningar i Sverige men då pesten slagit till är det osäkert hut mycket svenskar som kunde skrivas ut. Troligen lejs utländskt krigsfolk. Rustningarna gör att nya skatter måste tas ut vilket är mycket impopulärt hos folket.
1388-1395
Avsättningskriget av Albrekt av Mecklenburg. Ett av många inbördeskrig om makten i landet. 1389 förlorar en bondehär från Uppland och Västmanland ett slag vid Tillinge, Enköping som har fått namnet slaget vid Skadeberget.
1434-1436
Engelbrektsfejden. Inbördeskrig mellan Erik XIII och Engelbrekt Engelbrektsson. Allmogen är missnöjda med skatterna och med de fogdar som driver in skatterna. Det finns många nedtecknade berättelser om hur fogdarna betedde sej mot bönderna. Engelbrektskrönikan berättar det. Upplands allmoge ansluter sej till upprorsstyrkan vid Uppsala och tågar mot Stockholm. 40-50 000 man står utanför stadens murar i slutet av juli eller början av augusti. Även lokala uppror förekommer bla faller Östhammar för ett sådant.
1436-39
Pukefejden och 1430-talets bondeuppror. Ett antal olika bondeuppror pågår men det är oklart hur Göksnåre påverkas.
1449-57
Karl Knutssons krig mot Danmark. En stor utskrivning av manskap sker. Sju bönder skulle utrusta den åttonde.
1457
Avsättningskriget mot Karl Knutsson Bonde. Jöns Bengtsson Oxenstierna har kung Karls uppdrag att samla allmogen i Uppland för att strida mot danskarna. I stället deltar de i upproret mot kungen.
1466-67
Avsättningskriget mot Jöns Bengtsson Oxenstierna. Missnöjet med riksföreståndaren tillika ärkebiskopen Oxenstierna är stort och uppror leds av flera, bland annat Nils Bosson Sture. 1467 har Ivar Gren lyckats resa allmogen i Uppland till stöd för ärkebiskopen. Erik Axelsson Tott samlar allmogen i Roslagen mot Ivar Grens styrkor.
1469-70
Erik Karlsson Vases uppror. Kungen Karl VIII Knutsson bonde ger Nils och Sten Sture order att uppbåda allmogen i Dalarna, Roslagrn och Södermanland.
1471-72
Sten Sture dä:s krig mot Danmark. Danmarks kung Christian I sänder Totte Karlsson och Erik Karlsson till Uppland för att uppbåda den sedvanligt danskvänliga allmogen där.
1495-97
Stora ryska kriget. Allmogen uppmanas att ställa upp med en soldat på sammanlagt fem hemman. Således bör minst en soldat ha sänts iväg från Göksnåre, kanske två.
1497
Avsättningskriget mot Sten Sture dä. Dalarna, Uppland och Västmanland ställer sej baokom Sten Sture.
1504-12
Svante Nilssons Stures krig mot Danmark. 1509 anfaller den danske riddaren och sjörövaren Otto Rud Roslagen som utsätts för fruktansvärda härjningar. 1509 drabbade också kriget Öregrund. Den danske amiralen Sören Norby, vilken som länsherre höll sig med egen flotta och armé, hade år 1507 intagit Kastellholms slott på Åland och riktade nu sina blickar mot Roslagens kust. Den sommaren sändes budkavel till alla orter mellan Öregrund och Gävle om folkuppbåd. Allmogen rustade sig och drog under Michael Erikssons befäl till Hållnäs. Där slog de läger, beredda på fiendens angrepp.
1520
Den 6 april 1520 utkämpas ett stort slag, Långfredagsslaget, i Uppsala mellan svenska bondehärar och danska trupper. Var någon med från Göksnåre?
1521
Gustav Vasa och allmogen inleder uppror mot den regerande makten med Danmark i spetsen. Regeringen beväpnar bla styrkor som ska patrullera utanför Öregrund och Gävle. I gryningen 1 maj intar Gustav Vasa och hans bondehärar Uppsala. Efter att staden är säkrad hemförlovar han stora delar av bondehären för vårsysslorna i jordbruket.
1554-57
Stora Ryska kriget innebär att stora mobiliseringar görs 1555 i bla från Uppland. I slutet av året är de svenska trupperna ca 8000 man men minst 800 dör av sjukdomar. Under december ersätts förlusterna med förstärkningar från Sverige.
1563-70
I Nordiska sjuårskriget mot Danmark och Lubeck har Sverige ca 18 000 man fotfolk och 5 000 ryttare samt en ansenlig flotta med moderna bronskanoner. Från 1564 börjar pest och andra smittsamma sjukdomar härjar i landet och det börjar bli brist på importvaror. Hungersnöden sprider sej i landet och 1567 kan inte flottan komma ut förrän 12 juli då en stor del av sjöfolket dött av pesten och andra sjukdomar.
1570-95
25-årskriget mot Ryssland med bla. ”Kalla vintertåget” 1591 mot Vovogorod. Det blir inget fältslag ändå dör hälften av de 12000 svenskarna av kylan och pesten. Sverige är vid krigsslutet utmattat och utblottat. Hur har detta märkts i Göksnåre?
1571
Älvsborgs lösen 1571 var en förmögenhetsskatt, som beviljades på herredagen i Stockholm år 1571 för att kunna återlösa Älvsborgs fästning från Danmark-Norge efter det nordiska sjuårskriget. Förmögenhetsskatten skulle utgöra 10 procent av undersåtarnas uppskattade lösöre (metaller, boskap)
1598-99
Kriget mot Sigismund. Karl IX och Sigismund Vasa slåss om makten i Sverige. Göksnåres befolkning, som en del av allmogen, står på Karls sida. Sigismunds trupper med 3000 finnar går iland 24 juli 1598 i Gröneborg mellan Stockholm och Norrtälje. Tre Uppsalaproffesorer får direktiv att samla Upplands allmoge. Ett par tusen bönder uppbådas och marcherar mot finnarnas läger. När de får höra att upplandsallmogen är i antågande retirerar finnarna.
1599 och 1601
På grund av Sveriges engagemang i stormaktspolitiken under 1600-talet kom en mängd skatter till, för att finansiera de ökade kostnader som detta förde med sig för landet. Hit hörde de s.k. hjälpskatterna för 1599 och 1601, då skatten utgick på boskapsstock och utsäde. Hela boskapsbeståndet beskattades inte, man nöjde sig med att ägaren betalade för innehav av hästar, ston och kor. Det var prästens uppgift att föra längderna och svara för att de var riktiga.
1600-29
Andra Polska kriget. 9 augusti när Karl IX landstiger i Reval är de svenska trupperna mellan 9000 och 12000 man. Under höstens offensiver utökas trupperna med mängder av allmoge från Sverige. År 1601 kommer inte den svenska flottan ut förrän till hösten. Troligen beror förseningen på den kalla sommaren som har lett till missväxt, hunger och epidemier. 1603 är kriget lite lugnt så på svenska sidan hemförlovas en del folk. 1604 får kung Karl nya bevillningar och börjar åter rusta. Det är oklart hur många som skrivs ut från Göksnåre och Uppland men det finns uppgifter om att var tredje krigför man i Dalarna skrivs ut. Ett flertal gånger under de kommande åren sker nya utskrivningar av soldater. 1928 slutligen rekryteras varje varje man som kan undvaras i landet ca 12000 man. Totalt dör 10 000-tals svenskar i kriget, mest av sjukdomar.
1611-13
Kalmarkriget. I slutet av kriget kallar kung Gustav II Adolf man ur huse i hela Svealand och Götaland.
1613-18
Efter kriget ockuperade danskarna Älvsborgs fästning. I fredsslutet 1613 bestämdes att Sverige skulle återfå Älvsborg om man inom sex år betalade ett stort krigsskadestånd. Riksdagen beslöt att man skulle ta upp en landsomfattande skatt, som skulle betalas under vart och ett av de sex åren 1613-1618 av hela befolkningen. För uppbörden av skatten, kallad Älvsborgs lösen 1613, tillsattes särskilda kommissarier. Skatten betalades med olika belopp av olika kategorier, en bonde 2 riksdaler, en dräng eller piga 1 riksdaler osv. Endast några få kategorier var befriade från skatt, adelns tjänstefolk och vissa arrendebönder, knektar och ryttare i fält samt personer som var under 15 år och över 70 år.
1618-48
Trettioåriga kriget består av 40-50 olika slag och operationer. Från 1630 ingår även rekryterade svenskar och inte bara legoknektar. Flottan lämnar Stockholm 17 juni. Förstärkningar kommer in från Sverige tex 1638 då 30 000 man tillförs. I mitten av maj 1645 löper den svenska stockholmsflottan ut med 24 skepp. Roterings- och utskrivningslöngder ska kollas för att se om vi kan hitta någon från Göksnåre som var med under denna tid, kanske i slaget vid Lützen 1632? Många vistades huvudsakligen i garnisonerna i Pommern. Regementen var förlagda till Stralsund och Stettin till 1642, då de deltog i fältarméns operationer under Lennart Torstenson och i oktober var med vid andra slaget vid Breitenfeld. Regementen tågade mot Danmark på hösten 1644.
1620
Boskapsskatten infördes och baserades på förmögenhet i form av all boskap som var ett år eller äldre. Alla som ägde någon boskap skulle beskattas.
1624
Flottans upprättar ett system för manskapsförsörjning med rotering. Bönderna ålades att rekrytera och underhålla båtsmän för flottans behov mot att de själva och dessutom för varje bonde en dräng och en pojke slapp utskrivas till krigstjänst. Båtsmanshållet inkluderade sex olika typer av underhålls- och rekryteringssätt. Det första och vanligaste var roteringen, som innebar att två till fyra hemman skulle bilda en båtsmansrote.
1640
Norra Roslags 1a Båtmanskompani bildades. Göksnåre by och Årböle förses med båtsmanstorp. Göksnåre var rote nr 58 och Årböle nr 61. Varje ny båtsman tog sej ett båtsmansnamn som nästan alltid skulle vara samma namn som föregångarens. I Göksnåre hette ordinarie båtsman Friskman och fördubblingen hette Kallman. I Årböle hette båtsmannen Löf. Rotarna skulle dessutom hålla reserver sk dubblingar. Var dessa bodde är oklart.
1643-45
Torstenssonska kriget. Louis De Geer värvar en flotta i Nederländerna som kan transportera de svenska trupperna.
1655-60
Karl X Gustavs polska krig. 1655 skeppas 15000 man från Dalarö över till Pommern.
1657-58
Karl X Gustavs första danska krig. När man ser de danska rustningarna beslutar man sej för att inte bara skriva ut allt manskap som kunde skrivas ut under året utan även att i förtid skriva ut nästa års kontingent. Det innebar att var tjugonde man skulle skrivas ut. I vissa landskap protesterar man mot detta medan vissa erbjuder ännu större utskrivningar. Upplands ställning i frågan är ej klarlagd.
1657
Redan under 1650-talets krig visade det sig att det krävdes fler båtsmän än man hade tillgång till, varför regeringen 1657 föreskrev att varje båtsmanshåll skulle sätta upp ytterligare en båtsman när det var krig. Dessa kallades fördubblingsmän.
(1660)-1677
Båtsman i Göksnåre Anders Larsson Geting (1637-x/5 1697) Han är son i Göksnåre nr 1. Strax före 1680 flyttar han med sin familj till Göksnåre nr 5 och tar över där.
1674-79
Karl XI:s krig. 1675 kommer den svenska flottan ut först 9 oktober. Man har 24 linjeskepp och 34 andra krigsfartyg. Redan 19 oktober är man tillbaka vid Älvsnabben söder om Stockholm då pga hög sjuklighet ombord samt brist på proviant och vatten. Året efter kommer man ut bättre rustade redan i april. År 1677 förlorar Sverige 4200 man, nio linjeskepp och tio mindre fartyg vid slaget vid Köge.
1677-(1693)
Båtsman i Göksnåre Anders Johansson Mölnare (1652-14/6 1729) Han är från Wahlö. Han anges som båtsman tom 1691 men inte från 1695.
1690
Varje båtsman på ordinarie nummer skulle förses med bostad enligt bestämmelser från 1690 med en stuga om 8 alnar inom knutarna (4,8m) samt en förstuga till detta även en liten loge med lada samt fähus för två kor. Detta innebär att boytan var ca 19 m2.
1682
Riksdagsbeslut togs på att båtsmansfördubblingen skulle vara en stående skyldighet för rotehållarna under krigstid. Fördubblingsmännen kunde mot en mindre penning lejas av rotarna redan i fred och användas för att vid behov ersätta uppkomna vakanta ordinarie platser. Nyupptagna hemman fick frihetsår och slapp under denna tid rotering.
(1682)– (1683)
Båtsman i Årböle Anders Michelsson Åhrman () Han kan vara den Anders som döps 8/2 1664 och har Mikael Larsson som far.
1683-1708
Båtsman i Årböle Jakob Eskilsson Fritalig (x/4 1666-1708) Enligt flottans rulla är han född 1668. Enligt Hållnäs dop- och födelsebok är han från Skaten med Eskil Eskilsson som far. Han finns inte i Hållnäs död- och begravningsbok.
(1693-1694)
Båtsman i Göksnåre Erik Andersson Gök (29/3 1668-13/4 1731) Han är son i Göksnåre nr 6 dit de sen också flyttar och tar över.
(1694)-1698
Båtsman i Göksnåre Lars Andersson Gieting (x/12 1665-) Han är bror till Erik. De flyttar till Göksnåre nr 6 1698 och tar över där.
1694-?
Båtsman i Göksnåre Mats Skärlkarl () Släktnamn?
1695
Löjtnanten Mats Holm är måg till bonden Mats Ersson Duus i Göksnåre 3. Han förekommer i handlingar från tinget 1695. Han bör vara född senast 1670. Det är ännu inte utrett mer om honom men det borde finnas material då han var löjtnant.
1700-21
Stora nordiska kriget. Sverige är en stormakt och Karl XII är kung. Kriget innehåller massor av slag både på land och till sjöss. Förlusterna i människoliv är enorma. Vilka Göksnårebor som finns med ska undersökas. Efter att kungen dör 1718 påbörjar Sverige försöken att få fred. En del i positionerandet för förhandlingarna är ryssarnas härjningar på svenska ostkusten. Svenska flottan lyckas 27 juli 1720 tillfoga den ryska galäreskadern på väg mot Sverige så svåra förluster att de återvänder till Ryssland. Slaget stod vid Ledsund i den åländska skärgården.
1713-1740
Båtsman i Årböle Anders Persson Löf (1688-) Han är troligen inte född i Hållnäs.
1715
Nu kommer nya specifikationer för båtsmanstorpen där det sägs att även en kammare skulle finnas samt att stugan skulle ha spis.
1719
Ryssarna bränner Forsmarks och Leufsta bruk. Läs om det i den allmänna historieberättelsen. Bla Göksnåres blivande båtsman Måns Ersson Friskman kommer hit med sina föräldrar från Forsmark som krigsflyktingar.
1700-talet
När skärgårdsflottan byggdes upp under 1700-talet måste dess behov av båtsmän tillgodoses. För detta ändamål avdelades Västernorrlands, Roslagens, Ålands och Finlands båtsmän.
1707-1740
Båtsman i Göksnåre Jakob Erlandsson Wattson (1688-) Född i Stockholm. Antagen som ordinarie 1707, 19 år gammal. Får avsked 1740, 52 år gammal.
1709-1740
Fördubblad båtsman i Göksnåre Hans Henrich Hansson Kallman (x/10 1688-x/5 1741) Han är från Kallnäs. Han blev antagen som fördubbling 1709, endast 15 år gammal. Hans får avsked 1740, 46 år gammal.
1740-1741
Båtsman i Göksnåre Hans Jansson Friskman (1720-1741) Han ska vara född i Hållnäs men finns inte i födelseboken. Antagen som ordinarie 1740, 20 år gammal. Dör i tjänsten i Karlskrona 1741, 21 år gammal. På båtarna var det brist på färskvatten och mer än hälften av besättningen blev sjuka eller dog av bla dysenteri. Skeppen som återvänder till Karlskrona för med sej smittan så även staden drabbas av epidemin.
1740-1741
Fördubblad båtsman i Göksnåre Anders Olsson Kallman (x1714-1741) Han är född i Ovanåker, Hälsingland. Antagen som fördubbling 1740, 26 år gammal. Död i tjänsten 1741, 27 år gammal, okänt var och hur.
1740-1741
Båtsman i Årböle Elias Mattsson Löf (1715-1741) Han är troligen inte född i Hållnäs.
?? – (1742)
Kompanifördubbling i Årböle Olof Andersson From (-1742) och Barbro Bengtsdotter (1706-18/11 1777) Han är född i Valö och hon i Årböle. Han dör 1742 enligt soldatregistret. Troligen i Karlskrona.
1741-1748
Tjänsten som fördubblad båtsman i Göksnåre är vakant. I dokumentet från Sam Tärnströms möte med Göksnåres invånare omnämns Båtsmannen Mats Kohlmans änka. Kan det vara någon som missats i soldatarkiven som passar in här?
1741-43
Hattarnas ryska krig. Hattarna är det ena av de två politiska partier som bildats (mössorna är det andra) De svenska styrkorna i Finland är 18 000 man när man ska starta kriget mot Ryssland. Vid slaget vid Villmansstrand 23 august blir 1300 svenskar döda eller sårade samt lika många tillfångatagna. I de finska vattnen ligger både linjeflottan och skärgårdsflottan. Sjukligheten ombord är så stor att de flesta inte kan manövreras och större delen återgår till Karlskrona i oktober. 24 augusti 1742 kapitulerar den svenska hären och manskapet får återvända hem. Under vintern förbereds för ett återerövrande av Finland. Skärgårdsflottan och 1500 man går 15 mars 1743 till Åland och lyckas befria ön. Även den svenska flottan går ut i maj med 28 galärer och 3 skottpråmar. Vid Hangö udd möts de båda flottorna men det blir inget slag utan ryssarna drar sej tillbaka. I krigets slutfas uppstår ett uppror i Dalarna, ”Stora daldansen” och armen slår ner upproret.
1742-1742
Båtsman i Göksnåre Pål Pålsson Friskman (1708-26/9 1742) Född i Österlövsta. Antagen som ordinarie 1742, 34 år gammal. Dör i tjänsten till sjöss samma år, vilket kan vara i det som kallas Hattarnas ryska krig, se ovan. Se även föregående båtsman.
1742-1742
Båtsman i Årböle Per Persson Löf (-1742) Han finns inte i Hållnäs död- och begravningsbok.
1743-1743
Båtsman i Årböle Jan Mattsson Löf (1724-1743) Han är troligen inte född i Hållnäs. Han finns inte i Hållnäs död- och begravningsbok.
1744-1757
Båtsman i Årböle Anders Andersson Löf (1724-) Han är troligen inte född i Hållnäs.
1743-1764
Båtsman i Göksnåre Måns Ersson Friskman (1719-8/5 1793) Han är född i Wahlö. Antagen som ordinarie 1743, 24 år gammal. År 1760 har han en blygsam skuld till bruket på knappt 3 riksdaler. Tar avsked/avskedas 1764, 45 år gammal. Då flyttar de till jordetorpet Göksnåre 7:9.
1750
En förordning kom för båtsmanstorpen där man förutsätter en enkelstuguplan för torpet med stuga 8 alnar i fyrkant och farstu 4 alnar bred.
1748-1759
Fördubblad båtsman i Göksnåre Erik Israelsson Kallman (x/9 1727-1759) Han är född i Rutarbo. Han blir antagen som fördubbling 1748, 21 år gammal. Han dör i tjänsten 1759, 32 år gammal, i Karlskrona samtidigt med 3 andra båtsmän från Hållnäs. Det kan möjligen ha varit i slaget vid Frishes Haff, se nedan
1757-62
Pommerska kriget har också kallats potatiskriget då många svenska soldater lärde sej att tycka om potatis. Sverige är mycket dåligt rustat. Under vintern drabbas svenskarna svårt av sjukdomar. Den 10 september 1759 utkämpas ett sjöslag mot preussarna vid Frishes Haff som Sverige vinner.
1758-1780
Båtsman i Årböle Lars Jakobsson Löf (19/2 1738-) Han är från Pålsbo och son till båtsmannen Jakob Olofsson och Anna Olofsdotter.
1759-1767
Tjänsten som fördubblad i Göksnåre båtsman är vakant.
1761-1763
Fördubbling i Årböle Olof Olofsson Fritalig (22/2 1737-). Han är född i Göksnåre 1A som son till Olof Ersson och Anna Larsdotter.
1767-1784
Båtsman i Göksnåre Anders Månsson Friskman (14/10 1746-4/7 1805) Han är son till den förre båtsmannen Måns Ersson Friskman. Han blev antagen som ordinarie 1767 och erhåller Kungl. Krigs Collegie avsked 20/4 1784, 38 år gammal. De flyttar då till jordetorpet Göksnåre 7:9.
1767-1784
Fördubblad båtsman i Göksnåre Anders Andersson Kallman (15/4 1749-x/6 1790) Han är son till båtsmannen i Sikhjelma Anders Ersson. Han antas som ordinarie båtsman 24/4 1784 och flyttar då till båtsmanstorpet och byter namn till Friskman.
1780-1784
Båtsman i Årböle Anders Ersson Löf (20/2 1748-18/11 1784) och Brita Månsdotter Hammarström (21/1 1750-3/5 1817) Hans far var båtsman nr 57 Erik Söderman i Slada. Hon är från Hammarviken. Han antogs som ordinarie 1781 efter att tidigare varit fördubblingsbåtsman. 1784 mönstrar han på för sista gången i Sveaborg. Han blir placerad på ett försörjningsfatyg som heter Snappopp som byggdes i Sveaborg 1764. I november 1784 drunknar han. Det berodde inte på att skeppet sjönk då vi vet att det togs av ryssarna 1789.
1781-1784
Fördubbling i Årböle Anders Ersson Fritalig (20/2 1748-18/11 1784) och Brita Månsdotter Hammarström (21/1 1750-3/5 1817) Hans far var båtsman nr 57 Erik Söderman i Slada. Hon är från Hammarviken. Han antas som fördubblingsbåtsman 1775. 1781 blir han ordinarie.
1784-1790
Båtsman i Göksnåre Anders Andersson Friskman (15/4 1749-x/6 1790) Han är son till båtsmannen i Sikhjelma Anders Ersson. Han hette tidigare Kallman som fördubbling från 1767. Han blir antagen som ordinarie 24/4 1784 och de flyttar hit. Han är en av 150 båtsmän som 1 juni 1787 blir inkallade för årstjänst på Sveaborg. Han dör i tjänsten i kriget i juni 1790, 41 år gammal. Kan möjligen ha dött i slaget vid Kronstadt 3-4/6. Han finns inte registrerad i Hållnäs dödbok.
1785-1817 Båtsman i Årböle Frans Wittersson Löf (1766-21/4 1842) och Brita Månsdotter Hammarström (21/1 1750-3/5 1817) Han är från Valö och gifter sej med änkan Brita 1787. De får sonen Johan (20/9 1787-x/4 1788) som dör 3 1/2 månader gammal. Hennes son Erik var dräng i Årböle innan han flyttade till Gefle 1800. När Brita dör 67 år gammal gifter han om sej.
1786-1789
Fördubblad båtsman i Göksnåre Anders Andersson Kallman (1769-ca 1789) Han är son till torpare Anders Wallström. Han antas som fördubbling 10/2 1786, 17 år gammal. År 1789 är han antecknad som fånge, 20 år gammal. I husförhörslängden 1789-95 är angiven som död. I kriget med Ryssland togs svenska fångar. Ett exempel är det första slaget vid Svensksund 24 augusti 1789. En del finns dokumenterat i tex brev men det gäller i första hand officerare.
1787-1789
Fördubbling i Årböle Erik Andersson Fritalig (1768-1789) Han kan vara den Erik som föds 22/4 1768 i Pålsbo med Anders Ersson och Maria OLofsdotter som föräldrar. Han anges som förlovad i slutet på 1880-talet med Caisa Larsdotter (ca 1765-) I husförhörslängden för 1789-95 anges han som död. Han finns inte i Hållnäs död- och begravningsbok.
1788-90
Gustav III:s ryska krig. Sverige har nu byggt upp en väldig flotta. 23 juni avseglar skärgårdsflottan från Stockholm med 28 galärer och lika många mindre fartyg. Besättningenen är totalt ca 3000 man.
1790-1806
Båtsman i Göksnåre Petter (Pehr) Jansson Friskman (19/11 1768-18/8 1806) Han är född i Vavd och blir antagen som ordinarie 7/7 1790. Pehr är i 1795 års ”Generalmunstringsrulla” fortfarande obefaren, dvs har ej, som det heter, varit på sjön. 26 maj 1798 inmönstras han för 1 års tjänst i Kungliga Armens Flottas eskader i Åbo. 4 juni 1799 avmönstras han från den tjänstgöringen vid Åbo slott. Petter drunknar 18/8 1806, 38 år gammal, okänt var och i vilket sammanhang. Tillsammans med honom dör samtidigt Anders Ersson Holldal, 45 år från Snickars och Maja Andersdotter, 20 år piga hos torparen Anders Friskman. Detta betyder att han dog utom tjänsten. Pehr finns noterad som död i dödboken, dock ej som begravd.
1790-1791
Fördubblad båtsman i Göksnåre Lars Andersson Kallman (1770-x/3 1791) Födelseort är okänd, men återfinns inte i födelseboken för Hållnäs. Inte i Västland. Antagen som fördubbling 23/2 1790, 20 år gammal. Död i tjänsten i mars 1791, 21 år gammal, var och hur okänt. Finns noterad i husförhörslängderna 1789 till 95 dock inte noterad som närvarande vid förhör. Även angiven som död utan årtal. Saknas i dödboken.
1792-1809
Fördubbling i Årböle Erik Fritalig (1768-1809) och Caisa Ersdotter (1753-) Han dör 1809 under tjänstgöring i Stockholm.
1794-1795
Fördubblad båtsman i Göksnåre Carl (Per?) Persson Kallman (1774-) Ska vara född i Hållnäs men återfinns inte i födelseboken. Antas som fördubbling 10/2 1794, 20 år gammal. Får vid 1795 års ”Generalmunstringsrulla” avsked med rotens tillstånd.
1795-(1808?)
Fördubblad båtsman i Göksnåre Lars Larsson Kallman (1777-1808) Födelseort okänd. I 1795 års ”Generalmunstringsrulla” införd som fördubbling i stället för Per Persson. Anges som drängen Lars Larsson, 16 år, obefaren, infödd. Angiven i husförhörslängden för 1789-95 närvarande 1795.
1807-1810
Båtsman i Göksnåre Lars Larsson Friskman (1783-) Han är född i Uppsala men flyttar in från Leufsta 1806. Han blir antagen som ordinarie båtsman 1807, 24 år gammal. Ogift. Anges som bortrymd 14/8 1810, 27 år gammal. Anges även i husförhörslängden 1810-16 som bortrymd. Se även år 1812 nedan.
1801
Soldaten Jonas Hök född Boberg (21/7 1772-) från Uppsala bor i Göksnåre 5 år 1801 och 02. År 1800-1807 finns Jonas Hök i Besiktningsmönsterrullan (SE/KrA/0450/F I/28 1800-1802 sid 156 och 325) (SE/KrA/0450/F I/29 1804-1806 sid 213 och 366) (SE/KrA/0450/F I/30 1807 sid 135) för för för Bergsregementet/ Garnisonsregementet på Sveaborg med chefen B.F. Stackenberg. (1802-06 Fredrik Adolf Jägerhorn) Han är då soldat nr 47, 29, 31, 33, 35 resp 36 år gammal och anges vara född i Uppsala. Vidare anges hans längd till 5 fot 8 tum vilket är lika med 168 cm och ganska normalt bland soldaterna. I kolumnen ”Sista Generalmönstringsannotationer” anges xxx. I kolumnen ”Pågående besiktning mönstrings annotationer anges ”presens” vilket torde översättas med närvarande år 1800. År 1802 och 1804 anges istället ”commenderad på werfning” vilket kanske betyder att han blev rekommenderad för befodran? År 1806 och 07 anges ”presens” i båda kolumnerna.
1801
Soldaten Johan Broberg () från Uppsala bor i båtsmanstorpet år 1801. År 1802-07 anges hans namn till Bredberg. År 1800-1807 finns Johan Bredberg i Besiktningsmönsterrullan (SE/KrA/0450/F I/28 1800-1802 sid 158 och 330) (SE/KrA/0450/F I/29 1804-1806 sid 215 och 369) (SE/KrA/0450/F I/30 1807 sid 139) för för Bergsregementet/ Garnisonsregementet på Sveaborg med chefen B.F. Stackenberg. Han är då soldat nr 73, 24, 26, 28, 30 resp 31 år gammal och anges vara född i Uppsala. Vidare anges hans längd till 5 fot 6 1/2 tum vilket är lika med 164,5 cm och ganska normalt. I kolumnen ”Sista Generalmönstringsannotationer” anges xxx. I kolumnen ”Pågående besiktning mönstrings annotationer anges ”presens” vilket torde översättas med närvarande år 1800. Åren 1802, 1804, 1806 och 1807 anges istället ”presens” i båda kolumnerna.
1808-09
Finska kriget. Sverige förlorar Sveaborg till Ryssland 1808. Under vintern har skärgårdsflottan förstärkte efter de förlusterna och går ut i juni för att skydda Ålands farvatten. Ett mindre slag står utanför Åbo 30 juni. Under resten av året är skärgårdsflottan inblandad i diverse strider med ryssarna i vattnen nära Sveaborg. 1819 förföljs svenska trupper som retirerar från Åland ända till Grisslehamn dit ryssarna når 19 mars. Ryssarna går även över isen uppe vid Umeå. En en flotta utgår från Stockhplm 8 augusti med 2 linjeskepp, en fregatt och ett större antal skepp ur skärgårdsflottan. Dessutom finns 7500 man ombord på transportfartyg.
1808-09
Kriget mot Danmark. 1808 går Sverige in i Norge vid flera tillfällen. Norge anfaller Strömstad för att förstöra förråd och skepp. Sverige svarar med 5 skärgårdsfartyg och vinner det som kallas Skärgårdsslaget vid Strömstad 28 april 1808.
1810-12
Kriget mot England. Det sker en extra utskrivning av manskap vilket inte är populärt bland bönderna.
1812
Båtsman Friskman (vem av de dem är detta?) blir tillsammans med 72 andra båtsmän i Roslagskompaniet hemförlovade 16 november 1812.
1813-14
Karl Johans krig mot Napoleon. Sverige ska överföra 30 000 man till kontinenten för att deltaga i striderna mot Napoleon. Den 23 augusti strider Nordarmen med svenskt artilleri mot fransmännen. Under andra halvan av juli 1814 kommer de svenska soldaterna hem och det är sista gången svenska soldater finns nere på kontinenten. De svenska förlusterna var ca 1200 man de flesta i sjukdomar.
1813
Beväringssoldaten Eric Andersson (22/3 1792-17/4 1817?) bor också här. Han är son till båtsman Anders Friskman i Göksnåre. Han bodde hemma till någon gång mellan 1805 och 1809 då han flyttar till Gåksnåre 6A som dräng. 1810 flyttar han till Årböle som dräng och blir bevärings(soldat) 1813. 1813 flyttar han till Göksnåre 1B. Han blir utkommenderad 17/4 1814. 1815 flyttar han till Kussil och 1816 vidare till Gefle.
1814
Kampanjen mot Norge. 45 523 man och flottan med 4 linjeskepp, 5 fregatter, 24 mindre fartyg och 60 kanonslupar samlas för att få Norge att ingå i den union med Sverige som beslutats i Kiel tidigare samma år. Den 14 augusti ingås ett stillestånd och Sveriges sista krig är slut.
1811-1823
Båtsman i Göksnåre Gustav Ståhl Friskman (1793-xx) Han anges som infödd dvs född i Hållnäs men är ännu inte funnen. Möjligen från Wahlö. Han blir antagen som ordinarie 14/1 1811, 17 år gammal. Han omnämns i 1816 års ”Generalmunstringsrulla” efter 5 års tjänst, som 22 år, sjöbefaren och skräddare. 1821 anges att han inte närvarat vid det årliga avräkningsmötet i Skärplinge. Han tar avsked/avskedas 1823, 29 år gammal. Vart tar han vägen efter 1823?
1816
Soldatänkan Greta Larsdotter Sundholm (1/10 1772-25/1 1857) flyttar in 1816 från Österleufsta. Hon har barnen Lena Caisa (28/8 1808-) och Lars Petter (5/4 1812-) med artilleristen Lars Sundholm.
1817-1825
Båtsman i Årböle Frans Wittersson Löf (1766-21/4 1842) och Anna Brita Ersdotter (28/9 1791-18xx) Han blev änkling och gifter om sej med Anna Brita som kommer från Griggebo. Han bor kvar här med sin familj ända tills sin död 1842 då resten av hans familj flyttar till Griggebo. Hans bouppteckning redovisar ett stall, ett lider, en vedbod och en sädesloge. Han hade två kor och en kalv. Behållningen uppgick till 72 riksdaler.
1823-1852
Båtsman i Göksnåre Olof Gräs Friskman (2/10 1800-19/5 1877) Han är född i Film och bror till frälsebonde Anders Ersson i Göksnåre nr 6. Han blir antagen som ordinarie båtsman 1823. Han är angiven som efterlyst i landshövdingens kungörelse 1 maj 1824 för att han uteblivit från mönstringen. Han tillhörde 1822 års klass. Kan de ha missat att han då redan var antagen som båtsman? Olof Gräs Friskmans mor, soldatänkan Maja Andersdotter Gres (1759-26/9 1834) flyttar in från Films socken 1826. Olof tar avsked/avskedas 1852, 52 år gammal
1825-1843
Båtsman i Årböle Per Löf (18/5 1804-25/2 1843) och Ingrid Greta Broström (13/12 1802-) Han är född i Barknåre som Peter Larsson hon är från Leufsta. De får Lars Peter (9/8 1830-), Greta Lovisa (4/5 1833-) Han dör 39 år gammal av lungsot. Hans bouppteckning visar att han ägde två kor, en tjurkalv och ett lamm. Han hade en bod, en vedbod, en hölada vid Nyboölemossan och en hölada vid Stenmomossan. Sm båtsman har han också ebla en frack. Efter avdrag för några skulder på 8 riksdaler blev boets behållning 105 riksdaler. Inga Greta bor kvar här tillsammans med nästa båtsmansfamilj.
1843-1866
Båtsman i Årböle Jan Jansson Hållqvist Löf (16/9 1815-8/4 1894) och Caisa Lotta Löfling (26/4 1819-13/1 1894) Oklart varifrån han kommer men hon är född i Leufsta. De gifter sej 1843 och får Catharina Matilda (2/8 1844-), Johan Gustav (4/9 1845-), Johanna Charlotta (16/10 1850-16/12 1853) som dör 3 år gammal av bröstfeber, Pehr Gustav (15/12 1852-), Carl Eric (19/5 1855-19/9 1858) som dör 3 år gammal av sharlakansfeber, Johanna Charlotta (6/3 1857-) och Christina Margareta (15/8 1859-27/11 1859) som dör 3 månader gammal av okänd barnsjukdom. Deras son tar över som båtsman här och de själva bor kvar. Noterbart är att de dör med knappt tre månaders mellanrum 78 respektive 74 år gamla efter 51 års äktenskap. Hennes dödsorsak är inte angiven men hans är slag.
1852-1871
Båtsman i Göksnåre Anders Erik Friskman (7/4 1834-18/12 1889) Han är son i huset. Han tar över som båtsman 1852. 1871 köper de hemmanet Edvalla nr 3, 1/8 mantal flyttar dit och blir skattebönder.
1865-1866
Båtsman i Årböle Johan Gustaf Jansson Löf (4/9 1845-30/10 1866) Han är son till den förra båtsmannen men han dör efter bara två år i den eldsvåda som drabbar byn. Läs om den i historieberättelsen.
1866-1870
Båtsman i Årböle August Wilhelm Dandanell Löf (27/8 1842-1916) och Johanna Råhl (26/4 1850-) De är båda från Leufsta. De flyttar till Gävle 1871.
1870-1896
Båtsman i Årböle Carl Fredrik Söderberg Löf (1/12 1854-11/2 1925) Han är oäkta son till fattighjonet Sofia Söderberg i Årböle. 1876 gifter han sej med Augusta Bergquist (23/2 1849-11/4 1920) som flyttat in från Österleufsta 2 år tidigare. 1896 får han avsked som den siste båtsmannen i Årböle.
1871-1886
Båtsman i Göksnåre Karl Gustav Ersson Friskman (20/9 1852-1/2 1930) Han är född i Pålsbo. Han antas som ordinarie båtsman 21/9 1871, nyss fyllda 19 år. Då anges att han är 5,7 fot lång, har ljust hår och blå ögon. Under tiden som båtsman hinner han med att vara på 5 olika fartyg som stormärsgast, båtgast, däcksgast eller backsgast. Han vistas sammanlagt 14 ½ månad till sjöss och är i tjänst drygt 61 månader vilket gör ca 35 % av den tid han var båtsman. Vid ett tillfälle 1875 är han 6 dagar sen tillbaka efter permission. För det får han ”3 dagars vatten och bröd”. Han erhåller avsked 5/7 1886, 34 år gammal. De flyttar 22/11 1886 till Hållen och blir torpare.
1875
Efter en omorganisation 1874 byter båtsmanskompaniet namn till Roslags 4e Båtmanskompani 1875.
1886-1893
Båtsman i Göksnåre Alexander Emanuel Eklöf Friskman (21/11 1868 -31/5 1957) Han är född i Gudinge som oäkta son till pigan Johanna Kristina Vennberg (12/12 1845-) Antagen som ordinarie 5/7 1886, knappt 18 år gammal. Då har han blå ögon och ljust hår. Han är 1,587 meter lång. Metersystemet har slagit igenom i flottan sen Göksnåres förra båtsman. I husförhörslängden finns en notering om honom som lyder: Kallad till inställelse vid Skeppsholmen 1/5 1889 för (.. tjänstgöring) Tydligen ville han inte inställa sej, han har en notering ”undanhållning” 17/6 och får straffet ”fem dagar sträng arrest” Några månader senare rymmer han, det står i rullan: 6/8 1889, första gången rymning. För det får han straffet ”Åtta dagar sträng arrest samt mistande av sängkläder” Under hela tiden som båtsman var han ca 10 månader till sjöss på olika fartyg. Hans befattningar var förmärsgast, allmän tjänst samt vinchskötare. Under den tid han var båtsman, 5 år och 9 månader, var han i tjänst nästan 2 år och 4 månader dvs ca 40% av tiden. Han fick avsked med rotens samtycke 21/4 1892, 24 år gammal och blev då den siste ordinarie båtsmannen i Göksnåre.
1887
Det totala båtsmanshållet avskaffas