½ mantal Ett av byns 6 ursprungliga hemman.
Göksnåre 42 Fastigheten anges till 3 öresland på 1500-talet.
Göksnåre 4:22 Fastigheten anges i jordeböcker på 1780-talet till 3 öresland vilket är lika med 4,5 hektar.
Ägodelning sker mellan 1823 och 1824. Fastigheten benämns då Göksnåre 42 ¼ mantal medan den andra halvan (Kumlet) blir Göksnåre 43 ¼ mantal.
Anges som utflyttad gård på häradsekonomiska kartan 1864.
Bostadshus byggda 1898 (restaurerat 1936 och 1942)
Finns med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938, se längre fram i berättelsen.
Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949, se längre fram i berättelsen.
(1460-1495)
Olaff Nielson (född troligen mellan 1440 och 1465, död tidigast sent 1493) som sitter i nämnden i lagmanstinget som hölls i Rovsättra 1493 och där bönder från Göksnåre deltog. Göksnåre tillhörde då Valö socken. Med tanke på att namnet Nils återfinns ofta i släkten på denna gård kan det mycket väl vara här han hör hemma.
1542-1544
Anders (före 1522-) Han är angiven i jordeböckerna 1542-1544.
1599-1600
Ingemun och Nils. De är angivna i jordeböckerna 1599-1600.
1614-1615
Pär Larsson (före 1575-) Han är angiven i jordeböckerna 1614-1615. Han är troligen son i huset. Han är ff ff ff ff ff mm ff f till Leif Sörehall. Det betyder att Leif är den sextonde generationen från Pär Larsson. Pär har troligen sonen Lars (före 1595-) som tar över.
1615-1619
Lars Pärsson (senast 1570-) Han är angiven i jordeböckerna 1615-1619. Han är troligen son i huset. Han har troligen sonen Jöns (senast 1595-) och dottern Brita (1615-x/9 1681) Sonen Jöns tar över. År 1621 blir Lars Pärssons måg Nils Andersson utskriven till det militära.
1620-1636
Jöns Larsson (senast 1595-ca 1640) Han finns angiven i jordeböckerna för 1620-1636. Han är troligen son i huset. När han dör tar hans syster över med sin man Erik Nilsson.
1641-1650
Erik Nilsson (senast 1595-före 1651) och, troligen, Brita Larsdotter (1615-x/9 1681) Hon är dotter till Lars Pärsson. Erik finns angiven i jordeboken för 1641 och 1679-1680. Nils Ersson (senast 1620) är troligen son i huset och han är angiven i jordeboken 1645-1672. När Erik dör gifter Brita om sej, se nedan.
1651-1669
Skattebonden Lars Hermansson (1610-x/5 1671) och Brita Larsdotter (1615-x/9 1681) Han är bror till Olof Hermansson i Göksnåre 1 och kommer från Ängskär. Hon är troligen dotter i huset. Han är angiven i mantalslängderna för 1651-1659 men hennes far är angiven i jordeböckerna under denna tid. De får barnen Erik (1645-x/3 1713) som tar över här, Anna (1648-x/7 1690) se nedan och Kerstin (1652-23/2 1732) se nedan. Lars dör 1671, 61 år gammal. Brita dör 80 år gammal har hon legat till sängs 9 ½ år. Sonen Erik tar över.
Dottern Anna (1648-x/7 1690) gifter sej 1670 med bonden och tolvmannen Nils Israelsson (1649-4/2 1730) i Lönnö. De får Israel (x/9 1671-x/10 1671) som dör 1 månad gammal, Lars (x/9 1672-12/9 1750), Israel (x/3 1674-), Brita (x/7 1676-x/3 1681) som dör 4 år gammal, Nils (x/2 1678-) och Erik (x/11 1679-x/2 1680) som dör 3 månader gammal. Hon dör 1690, 42 år gammal. De hade 5 barn varav 3 dog tidigt.
Dottern Kerstin (1652-23/2 1732) gifter sej 1682 med Martin Bertil Ersson (1651-22/2 1736) i Ängvreta. De får Lars (x/8 1683-20/10 1734), Elin (x/2 1685-x/6 1704) som dör 19 år gammal, Brita (x/3 1686-), Kerstin (x/11 1687-2/11 1753), Karin (x/11 1689-x/5 1697) som dör 8 år gammal, Anna (x/6 1691-x/3 1702) som dör 8 år gammal, Maria (x/5 1693-x/5 1697) som dör 4 år gammal, Erik (x/12 1695-x/2 1698) som dör 2 år gammal och Erik (x/4 1700-21/9 1771) . Hon dör 1732, 80 år gammal. De fick sammanlagt 9 barn och, ovanligt nog, dog inget av dem spädbarnsdöd dvs under första levnadsåret. Det är också ovanligt att 5 av 9 barn dör i åldrarna mellan 2 och 19 år.
1674-1712
Skattebonden Erik Larsson (1645-x/3 1713) och Helena ”Elin” Nilsdotter (1645-x/1 1718) Han är son i huset och hon kommer från Edsätra med föräldrarna Nils Persson (-x/1 1676) och Anna Persdotter (1614-x/9 1694) Han finns angiven i jordeböckerna för 1706-1712. Erik och Elin gifter sej 1674 och får barnen Brita (x/5 1675-19/5 1752) se nedan, Nils (x/6 1679-12/1 1738) som tar över här, Lars (x/9 1682-x/1 1683) som dör ca 4 månader gammal, Erik (x/5 1684-) se nedan, Olof (x/8 1688-x/8 1688) som dör mindre än en månad gammal. Båda hans föräldrar bor kvar till sin död. Erik dör 1713 efter ett svårt fall, 68 år gammal. I död-och begravningsboken anges:
”25 marti begrafs gl Erich Larsson i Giöksnåre född ibm. Faderen Lars Hermansson och moderen hust Brijta Larsdotter. Uppå sitt 21 åhr gifte han sig med sin hust Elin Nilsdotter ifrån Edsätra. Lefvatt med henne i 41 åhr afvlatt tillhopa 6st barn 5 söner och en dotter. Blef död efter ett svårt fall och lefwatt 68 åhr”
Elin dör 5 år senare, 73 år gammal. Om henne skriver prästen:
”19 Januari begrofs hustru Elin Nilsdotter ifrån Giöksnåre. Fadren Nils Persson Modren hustrun Anna. 29 åhr gammal hon gifte sig med Eric Larsson i Giöknsåre lefvat med honom 39 åhr och….. afvlatt 6st barn hvarav 2 söner och en dotter lefva. Dödd då hon hvar 73 åhr gammal”
Här ser man att de hade fått 6 barn och att det bara var 3 kvar i livet, nämligen Nils, Brita och Erik.
Sonen Nils verkar ta över.
Dottern Brita (x/5 1675-19/5 1752) gifter sej år 1700 med Lars Olofsson (2/8 1668-11/1 1744) från Försäter. De bosätter sej i Hjelmunge och får Erik (x/5 1702-9/10 1770), Olof (x/1 1704-), Per (x/10 1706-x/3 1707) som dör 5 månader gammal, Lars (x/5 1708-8/11 1757), Anna (x/9 1711-18/6 1784) och Stina (x/3 1714-x/6 1785) Han dör 1738, 59 år gammal och hon dör 1752, 77 år gammal.
Sonen Erik (x/5 1684-) gifter sej ca 1712 med Anna Abrahamsdotter (1688-x/9 1716) från Öregrund och flyttar till Gudinge. Det kan vara de som i Vavd får tvillingarna nn (x/9 1713-dödfödd) och Lars (x/9 1713-) Hon dör 1716, 28 år gammal. I död- och begravningsboken beskrivs att Anna var hos sin mans släkt Nils Ersson i Göksnåre (Nils är hennes svåger) för att hämta foder till kreatur men föll i sjön och drunknade.
Eriks vidare öden är okända.
1714-1715
Nils Larsson () Han finns angiven i jordeböckerna för 1714-1715. Troligen är det en felskrivning/tolkning. Det är troligen Nils Ersson nedan som avses.
1716-1725
Skattebonde Nils Ersson (x/6 1679-12/1 1738) och Maria Larsdotter (x/4 1680-24/4 1725) Han är son till i huset och hon kommer från Göksnåre nr 5 där hon var dotter i huset. Han finns angiven i jordeböckerna för 1717-1732. De gifter sej 1701 och får barnen Erik (31/12 1702-5/2 1776) som senare tar över, Lars (x/7 1705-) se nedan, Nils (x/12 1708-14/8 1712) som dör knappt 4 år gammal, Elin (x/10 1710-) se nedan, Maria (x/3 1714-) se nedan, Brita (x/12 1715-3/12 1781) se nedan och Malin (x/5 1718-) se nedan. Båda hans föräldrar bor kvar till sin död. När Maria dör, skrivs om henne:
”2/5 1725 “Nils Erssons hustru Maria Larsd. i Göksnåre, född därstädes 1680-04-25, far Lars Ersson, mor Maria, gift år 1701, fått 7 barn varav en son är död, sjuk i håll och stygn död den 24/4 i en ålder av 47 år.”
Som det anges när Maria dör så är det en son som dött och det vet vi är sonen Nils.
Änklingen Nils gifter om sej.
1725-1732 Skattebonde Nils Ersson (9/6 1679-12/1 1738) och Karin Larsdotter (x/11 1682-16/3 1765) Han är änkling i huset och hon är från Hållen. De gifter sej 1725. Enligt prästens text om honom i dödsboken, får de en dotter. Hon finns inte i födelseboken. 1735 anges han i brukets jordebok med 20 riksdaler tillgodo. Nils dör 1738, 58 år gammal, Karin flyttar tillbaka till Hållen och dör där. Sonen Eric tar över.
Nils Erssons dödsnotis lyder:
“Nils Ersson i Göksnåre, född därstädes 1679-06-09, far Erik Larsson, mor Helena Nilsd. gift 2 ggr. 1:a giftet vid 23 års ålder år 1701 med Maria Larsd. ifrån Göksnåre, sammanlevde med henne i 23 1/2 år till hennes död år 1725 och avlade tillsammans 7 barn av vilka 2 söner och 3 döttrar lever, efter att ha varit änkling i 1/2 år gifte han sig för 2:a gången år 1725 med Karin Larsd. ifrån Hållen, levde tillsammans med henne i 12 år och avlade 1 dotter som ännu lever, hans sjukdom bestod i bröstvärk och lungsot, blev död den 12/1 i en ålder av 58 3/4 år.”
Då det är Erik som tagit över så kan vi konstatera att sonen Lars (x/7 1705-) lever 1738.
Av de 3 döttrar som lever 1738 känner vi till Britas öde, se nedan, och av de övriga 3 så är det alltså en som dog 1926. Följdaktligen så lever 2 av nedanstående 3 döttrar år 1738, vi vet dock inte mer.
Sonen Lars (x/7 1705-) lever 1738. Han är då 33 år gammal men vi vet inget mer om honom.
Dottern Elin (x/10 1710-) Oklart
Dottern Maria (x/3 1714-) Oklart
Dottern Malin (x/5 1718-) Oklart
Dottern Brita (x/12 1715-3/12 1781) gifter sej 1742 med drängen Olof Olofsson (x/6 1718-10/9 1785) i Böle. De får Olof (11/9 1743-x/10 1743) som dör inom en månad, Nils (5/10 1744-), Olof (29/5 1747-21/10 1752) som dör 5 år gammal, Erik (12/7 1750-) som flyttar till Stockholm 24/2 1767, Maria (14/9 1755-) 1 son och 1 dotter lever 1781. Brita dör 1781, 66 år gammal och Olof dör 1785, 67 år gammal.
1734-(1761)
Skattebonden Eric Nilsson (31/12 1702-5/2 1776) och Karin Ersdotter (x/3 1701-4/3 1764) Han är son i huset och hon kommer från Edvalla med föräldrarna Erik Andersson (1655-7/2 1736) och Anna Mikaelsdotter (x/4 1672-6/9 1758) Han finns angiven i jordeböcker för 1734-1761. 1745 bevittnar han försäljningen av Göksnåre nr 6. Han är en av de som omnämns i inspector Sam Törnströms protokoll 1748. De gifter sej 1728 och får barnen Maria (x/12 1729-16/7 1810) se nedan, Anna (x/11 1732-28/4 1733) som blir 5 månader gammal, Nils (x/4 1734-14/12 1820) som tar över här , Karin (x/2 1736-29/12 1808) se nedan, Erik (11/3 1738-) se nedan, Lars (16/2 1741-) se nedan, Anders (23/12 1743-2/2 1744) blir drygt 1 månad gammal och Anna (27/1 1746-29/9 1818) se nedan.
År 1760 har han en skuld till bruket på 74 riksdaler.
Karin/ Caisas dör 1764, 63 år gammal, och hennes eftermäle säger att ” hon fört ett vackert och kristerligt leverne, för 2 år sedan fick hon en liten kvissla på näsan som sedan förändrades i den svåra sjukdomen kräftan varav hon blev död den 4/3 i en ålder av 53 år på 5 veckor när” Intressant är här att författaren till död- och begravningsboken räknar fel på 10 år.
Han gifter om sej samma år med änkan Karin ”Kaisa” Israelsdotter (x/10 1715-25/9 1787) Hon är från Rutarbo med föräldrarna Israel Matsson Odman (x/9 1675-26/2 1751) och Margareta Galle (1677-x/10 1707) från Öregrund. Hon gifte sej 1734 med torparen Olof Ersson (x/4 1707-11/4 1759) och fick 10 barn varav 5 levde när hon blev änka.
Detta gifte blir ”utan livsfrukt” Hans eftermäle säger att han ”fört en någorlunda salig och anständig vandel, i flera år har han varit plågad av bröstvärk och andra ålderdomskrämpor som följde honom till den 5/2 då han stilla avled i en ålder av 75 år, 1 månad och 6 dagar” Änkan Kaisa flyttar tillbaka till Rutarbo. Hon var mmffmmfm till Per Östergren. Sonen Nils tar över.
Dottern Maria (x/12 1729-16/7 1810) gifter sej 1756 med drängen Erik Olsson (x/9 1730-11/5 1800) från Sund, Österleufsta. De bosätter sej i Vavd och får Brita (20/2 1759-14/6 1759) som dör 3 månader gammal, Erik (25/7 1760-13/11 1844) som gifter sej 1786 med Caisa Larsdotter från Barknåre, Olof (x/10 1763-), Nils (12/9 1766-6/12 1766) som dör knappt 3 månader gammal, Catharina (3/1 1770-26/5 1835) som gifter sej 1798 med Erik Larsson i Pålsbo. Erik dör år 1800, 69 år gammal. Maria dör 1810, 79 år gammal.
Dottern Karin (x/2 1736-29/12 1808) gifter sej i Magön 1763 och de blir frälsebönder. Läs mer om henne där.
Sonen Erik (11/3 1738-) återfinns inte på någon plats i Göksnåre efter 1760. Han är då 22 år gammal. Han har endera avlidit eller flyttat från byn. Oklart vart.
Sonen Lars (16/2 1741-) återfinns inte på någon plats i Göksnåre efter 1757. Han är så 16 år gammal. Han har endera avlidit eller flyttat från byn. Oklart vart.
Dottern Anna (27/1 1746-29/9 1818) gifter sej 1772 med drängen och senare frälsebonden Erik Ersson (27/7 1749-5/2 1818) från Hållen. De får Erik (21/3 1774-) som flyttar till Stockholm 1792, Lars (25/1 1776-18/6 1778) som dör 2 ½ år gammal, Mats (1780-1/12 1826) som gifter sej 1805 med Caisa Ersdotter från Lönnö och de tar över och Anna (5/6 1782-) Erik dör i juli 1818 68 år gammal och Anna dör två månader senare 72 år gammal.
(1761)-(1790)
Skattebonden Nils Ersson (x/4 1734-14/12 1820) och Elisabet Andersdotter (6/8 1738-15/5 1819) Han är son i huset och hon kommer från Barknåre med föräldrarna Anders Andersson (x/12 1705-7/3 1847) och Helena Ersdotter (x/2 1708-28/3 1773) Han finns omnämnd i handlingarna från 1780 års ägodelning av skog, då är hemmanet fortfarande odelat ½ mantal, se nedan. De är fortfarande benämnda dräng och piga när de gifter sej. De gifter sej 1761 och får barnen Erik (10/8 1763-17/1 1837) som tar över här, Caisa (18/1 1766-1842), som gifter sej 1790 med Anders Ersson Hålldal i Snickars läs mer henne där, Andreas (24/4 1768-) se nedan, Nils (22/11 1771-3/5 1778) som dör drygt 6 år gammal, Helena (20/12 1774-6/2 1775) som dör drygt en månad gammal, Helena (8/4 1776 se nedan, Elisabet (8/3 1779-16/1 1780) som dör knappt 10 månader gammal, Lars (14/11 1780-23/4 1849) se nedan och Anna (1/6 1784-4/2 1850) se nedan.
Vid skogsdelningen år 1780 bestäms att denna fastighet ska få skiften enligt följande:
i Norrskiftet: 181 tunnor 31 ¼ kappor.
i södra skiftet: 264 tunnor 2 1/8 kappor.
Sammanlagt: 446 tunnor 1 3/8 kappor (220,2 ha)
Lotten i Norrskiftet var en ca 300 m bred remsa i väst-östlig riktning från gränsen mot Malen direkt väster om Strönningsvik och till Handviken norr om Rundskär. Den norra långsidan är gränsen mot Ängskär.
Lotten i söder var en ca 200 m bred remsa i nord-sydlig riktning med västlig sida ca 100 m från byns västgräns mot Kärven. Lottens norra ände var vid byvägen mellan Fågelsundet och västerut. De södra änden var vid Olarsbos marker. Undantaget var en liten lott ungefär där Göksnåre 7:12 har ängsmarker idag samt den del av Juvan som stack in i ytan. Dessa ängslotter tillhörde byns gemensamma inhägnade ytor. Detta var alltså helt nytt, tidigare hade all skog varit samfälld mellan byamännen. De lotter som man nu fick varade ca 65 år. Vid Storskiftet år 1822-24 färändrades bara åker och ängsmarkerna, inte skogen. Vid Laga skiftet 1839-44 däremot ändrades allt. Läs om det 3 generationer framåt i berättelsen.
Han dör av ålderdom 86 år gammal och hon av bröstfeber 80 år gammal. Inga bouppteckningar har hittats för dem.
Sonen Erik tar över.
Sonen Andreas (24/4 1768-) Han anges flytta till (Norrtälje ?) ca 1786. Det anges också om honom ”Svagminnad” eller ?
Dottern Helena (8/4 1776-9/10 1798) flyttar till Kussil 1797 och gifter sej med bondsonen Johan Olofsson (19/9 1775-16/5 1827) från Kussil. Hon dör 1798, 10 månader efter giftemålet, i barnsbörd, endast 22 år gammal.
Sonen Lars (14/11 1780-23/4 1849) stammar illa. Han flyttar till Snickars som dräng och där anges att han flyttar till Nyköping 1801. Det är tveksamt om den flytten blev av, han finns inte någonstans i Nyköping böcker. Han flyttar till Skållbo och gifter sej 1808 med Maja Nilsdotter (28/1 1769-13/5 1837) som blev änka för andra gången 1807. Hon har Maja (5/9 1793-), Stina (27/5 1796-20/2 1854) som blir torparhustru i Snickars, Göksnåre, Anna (27/9 1799-10/2 1855), Eric (23/5 1803-27/6 1871), Nils (5/3 1806-25/11 1835) Han blir nu skattebonde och de får tillsammans Lars (27/9 1810-14/9 1834) läs om honom under Personer. Hennes son Eric tar över det hemmanet. Lars hustru Maja dör 1837, 66 år gammal. Själv dör Lars, 1849, 68 år gammal.
Dottern Anna (1/6 1784-4/2 1850) flyttar till Leufsta bruk år 1800. Hon gifter sej 1806 med Eric Ersson (20/2 1783-16/2 1837) i Göksnåre nr 5B. Läs om dem där.
(1790)-1808
Skattebonden Erik Nilsson (10/8 1763-17/1 1837) och Anna Ersdotter (8/4 1759-28/4 1808) Han är son i huset och hon är dotter till skogvaktaren Erik Andersson i Snickars. Han är noterad på skifteskartan från 1823. De skiften han har får nr 273-305. De gifter sej 1786 och får barnen Lisa (9/7 1786-7/11 1852) se nedan, Nils (16/11 1788-) se nedan, Erik (26/10 1790-30/3 1862) som senare tar över här, Caisa (17/1 1793-5/6 1865) läs om henne under Personer, Anna (8/3 1795-17/8 1861) se nedan, Lena (7/9 1797-28/3 1855) se nedan, Anders (24/8 1800-21/11 1865) se nedan och Lars (9/12 1803-4/9 1834) se nedan.
Anna dör i lungsot 1808, 49 år gammal. Först den 13 september, 4 ½ månad senare, upprättades hennes bouppteckning. Där räknas alla 8 barnen och änklingen upp som efterlevande. Barnen är mellan 5 och 22 år gamla. Barnens skyldeman Olof Larsson i Ängskär och nämndemannen välförständige Eric Mickelsson i Hjälmunge representerar de omyndiga barnen. Boet listas enligt följande:
– 1 silversked 40 skilling
– Hästar: 1 svart vallack 5 år 9 riksdaler, 1 svart föl 4 år 8 rd, 1 grått sto 10 år 7 rd, 1 brunt sto 15 år 5 rd, 1 brun vallack 21 år 2 rd, 1 hästföl 1.24 rd till ett totalt värde på 32.24 riksdaler
– Fäkreatur: 1 ko Gullros 6 rd, 1 ko Korsna 5 rd, 1 ko Krongås 5.24 rd, 1 ko Blomma 5 rd, 1 ko Skjöna 4 rd, 2 kvigor 7 rd, 2 kvigor 3.24 rd, 1 spädkalv 32 skilling, 9 gamla får 8 rd, 2 gymmer* 1.24 rd, 1 svart sugga 3 rd till ett totalt värde på 49 riksdaler
– Tenn: 2 djupa fat, 5 flata fat, 8 tallrikar, 1 kallskål, 1 liten såsskål, 1 ljusstake, 1 dryckesstop, 2 skedar värderat till 7 riksdaler 14 skilling
– Koppar: 2 kittlar 3.6 riksdaler, 1 förtent panna, 1 kruka, 3 fat, 1 skål, 1 liten panna, 1 liten skopa till ett värde av 5 riksdaler 40 skilling
– Porslin och sten: 1 glasfat, 4 vita tallrikar, 11 rosiga tallrikar, 5 stenfat, 6 tallrikar, 1 kruka värderat till 1 riksdaler.
– Järn och bleck: 2 st 7-kannsgrytor med lock*, 1 st 3-kannsgryta lappad, 1 panngaller, 1 långpanna, 3 stekpannor, 2 järnspett, 1 xx, 5 skyfflar, 1 såg, 4 xx borrar med skaft, 1 täljyxa, 10 vedyxor, 1 slipsten utan axel, 1 grov slipsten med axel, 19 bättre xx liar, 6 par bordknivar värerat till 8 riksdaler 27 skilling
– Körredskap: 1 verkvagn med selar 2,24 riksdaler, 1 ny bakvagn 4 rd, 1 kärra med skjöt 6 rd, 1 släde målad, 2 par verkselar, 1 par järnselar utan xx, 1 kyrksele, 1 åkerharv gammal, 3 trästockar, 2 rader, 2 höskrindor, 3 kolskrindor, 3 par oskodda kälkar, 1 par träskodda kälkar, 2 drättar värderat till 18 riksdaler 37 skilling
– Diverse husgeråd: 1 fällbord målat, 1 kista målad, 1 soffa, 3 karmstolar, 1 drickestunna furu, 2 st 8-kanns* drickestunnor, 1 ankare*, 2 bryggkar, 1 fotbunke, 1 vattenså, 2 ämbar, 2 byttor och stävor, 1 brännvinskagge, 2 såll, 2 spinnrockar, 10 diverse korgar, 4 vävskedar värderat till 11 riksdaler 3 skilling
– Fiskeredskap: 4 gamla skötar, 1/3-del i en skötbåt, ¼-dels pulsnot*, 8 små nät, ½-ten i en notbåt, värderat till 3 riksdaler 40 skilling
– Säng- och gångkläder: 1 randigt cattunskläde*, 1 rödrutigt bomullskläde, 1 blårandigt kläde, 1 smårandig yllexx, 1 gammal cattunsrock, 1 förhänge, täcke, kudde lakan xx, 3 par fönstergardiner värderat till 6 riksdaler 22 skilling
– Fastighet: 1/5-del i skogvaktartorpet i Göksnåre värde 11 riksdaler 5 skilling 4 runstycken.
Summa 154 riksdaler 19 skilling 4 runstycken
Sterbhusets skulder:
– De fattigas arvode, 10 skilling
-Till Leufsta bruks kontor, 42 riksdaler 47 skilling
– Till Lena Larsdotter i Vavd, 11 riksdaler 27 skilling 4 runstycken
– Diverse auktionsskulder, 12 riksdaler
– 1 tunna råg, ½ tunna korn och 2 fjärdingar salt, 12 riksdaler 16 skilling
– Bouppteckningskostnad, 1 riksdaler 24 skilling
Summa skulder, 80 riksdaler 18 skilling 4 runstycken
Förklaringar:
– Barnens skyldeman Olof Larsson i Ängskär. Skyldeman är ett äldre begrepp för nästående släkting. I detta fall är det Olof Larsson (14/10 1747-10/8 1827) ?? Inget släktskap funnet.
– Nämndemannen välförständige Eric Mickelsson i Hjälmunge
– Gymmer (gimmer, gymmer) ung tacka, i synnerhet tacka som inte haft lamm
– 7-kannsgrytor. En kanna är ett volymmått som var 2,62 liter. En 7-kanns gryta var alltså på 18,3 liter
– Ankare är ett kärl typ liggande tunna för tex brännvin. Måttet ett ankare är drygt 39 liter
– 1/3-del i en skötbåt. Skötbåt är en fiskebåt för fiske med skötar dvs nät.
– ¼-dels pulsnot. Vid fiske med puls använt nät som utskjutes från båt med tillhjälp av en särskild stång. Fiske med puls innebär en stång varmed man vid fiske plaskar i vattnet för att skrämma fisken.
– Cattunskläde Kattun även stavat cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.
– 1/5-del i skogvaktartorpet. Detta kräver en förklaring. Hennes färäldrar ägde torpet och hon hade ett antal syskon. Alla syskon utom hon och 2 bröder dog tidigt. Vid denna tidpunkt har även en av de kvarvarande bröderna dött men då han hade barn räknas hans lott även med. På denna tid ärvde söner dubbelt mot döttrar vilket ger att bröderna (eller deras barn) ärvde 2 femtedelar var och hon fick en femtedel.
Torpet var skogvaktartorp mellan 1745 och 1793, dvs det nuvarande Snickars. Enligt detta värderades torpet alltså bara till drygt 55 riksdaler.
Anmärkningar:
– Kreaturs värde var 53% av hela boets värde.
– Skuldsättningen var ca 52 % varav 28% var skuld till Leufsta bruk.
– De fattigas arvode var ca 1,3 promille av boets värde.
– Lena Larsdotter är osäker men pigan Lena Larsdotter (31/7 1790-5/3 1865) är 18 år, född i Göksnåre nr 5B, men det är oklart varför Anna är skyldig henne 12 riksdaler.
– Skulden på spannmål och salt har ingen angivelse om vem fodringsägaren
Den fastighet de bor i, Göksnåre nr 4 är hennes makes arvslott och finns inte heller med i hennes kvarlåtenskap. Det är väldigt mycket kreatur och körredskap i hennes dödsbo normalt är detta att tolka som deras gemensamma bo.
Eric är ff ff ff till Leif Sörehall och likaså till Jan och Anders Westbom som nu tillsammans har Malen 1:4, dvs de är sexmänningar. Sonen Eric (26/10 1790-30/3 1862) är den som får ta över här och alltså är Leif Sörehalls gren medan sonen Anders (24/8 1800-21/11 1865) blir den gren som bröderna Westbom är en del av. Fadern Erik gifter om sej samma år som han blev änkling.
Dottern Lisa (9/7 1786-7/11 1852) flyttar till Forsmark 1808. 1811 flyttar hon till Skaten och tillbaka hem 1812. Hon blir varnad, oklart för vad, 1813 och flyttar 1815 till bokhållarens änka i Ängskär som piga. Hon gifter sej 1816 med torparen i Ängskär Erik Englund Olofsson (11/1 1794-29/1 1871) De får Anna Catharina (23/12 1817-6/1 1818) som dör 2 veckor gammal, Erik Olof (29/12 1818-10/3 1819) som dör drygt 2 månader gammal, Erik (3/9 1820-11/1 1821) som dör drygt 4 månader gammal, Karl Johan (27/1 1823-19/4 1823) som dör knappt 3 månader gammal och Kajsa Lisa Catharina Elisabet (12/3 1824-9/8 1887) Lisa dör 1852, 66 år gammal, av vattusot efter att ha fött 5 barn varav 4 dött väldigt tidigt.
Sonen Nils (16/11 1788-) är lantvärnssoldat, troligen i Upplands lantvärnsbrigad, och saknas i husförhör från 1808. Han dör troligen i Finska kriget vid Sveaborg.
Dottern Anna (8/3 1795-17/8 1861) flyttar till Österleufsta 1813 och kommer tillbaka hem 1817 men då från något som kan vara Knutby Här anges också ordet Göklund, oklart vad det betyder. Hon gifter sej 1819 med brukssjömannen Mats Kjellberg (16/9 1796-27/2 1845) och de blir frälsebönder i Göksnåre nr 3. Läs mer om dem där samt i den separata berättelsen om honom.
Dottern Lena (7/9 1797-28/3 1855) flyttar till Göksnåre nr 1B som piga 1815 och kommer tillbaka hem 1816. Hon är 28 år då hon gifter sej 1825 i Sunnanängs ägor, Strandbergens torp, Valö med den 39-årige nybyggaren/nyodlaren Erik Wahlberg (27/8 1786-14/1 1847) De får Johannes (9/9 1826-1/10 1826) som dör 3 veckor gammal, Eric (21/1 1828-4/8 1859) se nedan, Carolina (24/2 1830-4/7 1853) se nedan, Anna (21/2 1834-29/6 1868) Hennes make Erik dör 1847, 60 år gammal av lungsot och Lena dör 1855, 57 år gammal, av lungsot. Efter att båda föräldrarna dött av lungsot dör deras 3 efterlevande barn alla av lungsot mellan 23 och 34 år gamla.
– Deras son Eric (21/1 1828-4/8 1859) flyttar till Hållnäs år 1849 och kommer tillbaka 1850. Han gifter sej 1854 med Brita Carin Ersdotter (23/1 1834-) från Harg. De tar över torpet och får Jan Eric (31/10 1855-25/4 1927) innan Eric dör 1859, 31 år gammal, av lungsot.
– Deras dotter Carolina (24/2 1830-4/7 1853) flyttar till Östmora år 1847 och kommer tillbaka året efter. Hon dör 1853, 23 år gammal, av lungsot.
– Deras dotter Anna (21/2 1834-29/6 1868) när modern dör 1855 flyttar hon till Fjuckby, Ärentuna. Hon gifter sej med hemmansägaren Eric Söderman () Hon dör 1868, 34 år gammal, av lungsot.
Sonen Anders (24/8 1800-21/11 1865) gifter sej 1822 med bondedottern Anna Matsdotter (11/11 1793-5/12 1867) från Valö och de får ta det nya hemman som bildas när Göksnåre nr 4 klyvs. Läs vidare om dem i berättelsen om Göksnåre 4, Kumlet.
Sonen Lars Ersson (9/12 1803-4/9 1834) saknas under den period 1816 till 1825 då Husförhörslängden är borta. År 1925 arbetar han som dräng i det nybildade Göksnåre nr 3B. Enligt Leufsta Bruks Kapitalbok som beskriver byggnadsarbetena från 1823 erhåller ”snickaren Lars Ersson 5 riksdaler år 1824. 1825 flyttar han till sin bror skattebonden Anders i det nybildade hemmanet Kumlet. Han flyttar 1826 till torpet Göksnåre 7:12 som också det är nybildat. Han flyttar tillbaka till Göksnåre nr 3B 1830 som dräng. Från 1831 till 1833 är han noterad som fördelsman och på en egen plats i husförhörslängden. Han flyttar till Göksnåre nr 3A som dräng 1833 och han dör där i koleran. Läs om hans bouppteckning under fastigheten Göksnåre nr 3A. Läs om Koleran 1834 under Berättelser.
Lars är den enda av bröderna i skattehemmanet Göksnåre nr 4 som inte fick ärva någon del av gården. Därav att han anges som ”fördelsman” Han var tydligen snickare och hjälpte till med flera nybyggnationer i byn under 1820-talet. Läs om nybyggnationen av Göksnåre nr 3B om brukets kostnader för bygget.
1808-(1824)
Skattebonden Erik Nilsson (10/8 1763-17/1 1837) och Stina Ersdotter (13/3 1760-4/9 1834) Han är änkling i huset och hon är född i Sikhjälma med föräldrarna Erik Johansson (x/6 1728-14/1 1804) och Stina Olofsdotter (x/4 1726-25/5 1772) Hon flyttar till Hjälmunge 1806 och kommer hit som piga 1807. De gifter sej 1808. Hon och en dräng, Anders Andersson (9/10 1812-4/9 1834) dör i koleran.
Hennes bouppteckning utförs först 6 februari 1835 förmodligen pga de många dödsfallen i byn. Den visar att de inte hade några barn och att hennes 2 systrar blir arvtagare. Det var Elisabet, gift med bruksarbetaren Eric Larsson i Engskär och Maria Ersdotter i Sikhjelma som är ogift och 63 år gammal.
Egendomen uppgavs och skiftades i 3 delar varav änklingen Erik hade 2 delar och Stinas systrar den tredje. (i nedanstående lista är E markerat för de poster som Erik fick och S för de poster systrarna fick)
– Kreatur: 1 ko Svangås (E), 1 ko Gullina (S), 2 tackor med lamm (E) värderat till 21 riksdaler.
– Tenn och koppar: 1 kopparfat (S), 1 kopparkruka (E), 1 skål (E), 1 flottfat av tenn (S), 2 tennfat (E), 1 brännvinsutrustning (1 lispund 4 skålpund) (E)*, 1 par mässingsstakar (E, S), 1 gammal kallgryta (S)*, 1 ”4Kanns-gryta” *(E), 2 pannxxx (E, S), 1 mortel (E), 1 eldgaffel (S), 1 rivjärn (E), 1 gammal lykta (E), 1 högaffel (E), 1 slipsten med järnvev (E), 1 skänkyxa (S), 1 grep (E), 1 mansax (E), 1 grytlock (S) alltsammans värderat till ca 38 riksdaler.
– Åker- och körredskap: 1 fjäderkärra 18 Rd (E, E, S*), 1 åkskrinda (E), 1 plog (E), 1 par gamla kälkar (S), 1 verksele med järnkrokar (E)* värderat till ca 21 riksdaler.
– Diverse husgeråd: 1 blåmålat skåp (S), 1 visarur* med fodral (E), 1 hörnskåp (E), 1 fällbord (E), 1 mjöllår (E), 1 baktråg (E), 1 hyvelbänk (E), 1 hyveltunna* (S), 1 bryggkar (E), 1 gammal hyvel (S), 1 bunke (E), 1 liten bryggkagge (E), 1 par vävstolar (S), 1 par rännträn* (E) värderat till ca 14 riksdaler
– Porslin och glas: 4 småsaker (E, S) värderat till ½ riksdaler
– Smedjeredskap: 1 städ (E), 1 gammal pust* (S), 2 släggor (E), 1 hammare (E) värderat till knappt 5 riksdaler
– Fiskeredskap: 2 gamla skötar* (E), 1 gammalt långnät (E, E, S*) värderat till 2 riksdaler
– Diverse: säck, brödkorg, kniv, 1 par lufter* gardiner värderat till 1 riksdaler
– Diverse sänkläder: 1 fäll, 1 kuddvar, 1 lakan till ”enklingssäng” värde 4 riksdaler
– ”Qvinns gångkläder”: 1 omlottslänning ljus (E), 1 gammal randig kjortel och kofta (S), 1 kjortel med liv, 1 blå klädeströja (S), 1 vit tröja (E), 1 tryckt ? förkläde svart (S), 1 tryckt förkläde vitt (E), 1 rödrandigt förkläde bomull (E), 1 1 randigt förkläde linne (S), 3 kläden (E, E, S), 1 gammal söndrig silkeshalsduk, 1 par gamla vantar (E), 3 mössor (S), 1 lintyg av lingarn (E), 2 lintyg (E), 1 söndrig guldring (E, S) värderat till ca 7 riksdaler
Summa tillgångar 92 riksdaler
Sterbhusets skulder:
– Till bonden unge Eric Ersson i Göksnåre på F.Körra 4 riksdaler 32 skilling banco
– Till bonden unge Eric Ersson i Göksnåre på __ke. 4 riksdaler
– Förrättningsmännens arvode 2 rd 24 skilling banco
– De fattigas andel av inventariesumman 8 skilling banco
– Till bonden unge Eric Ersson för kostgällning vid bouppteckningen 2 riksdaler
Summa skulder 13 riksdaler 16 skilling banco.
Eric Nilsson intygar med sitt bomärke att ovanstående är rätt och riktigt
Närvarande som intygar riktigheten med sina bomärken är unge Eric Ersson, Eric Englund, Elisabet Ersdotter, och Maria Ersdotter.
Förrättningsmännen AG Nordling och nämndeman Mats Ersson i Vavd undertecknar med namnteckning respektive bomärke.
Pastorn M Wallmon intygar att de fattigas andel har betalats.
Förklaringar:
– Systern Elisabet är Maria Ersdotter (1/4 1765-16/10 1842) gift med bruksarbetaren Eric Larsson (27/2 1771-21/4 1835) i Engskär.
– Systern Maria är Maria Ersdotter (30/4 1771-23/2 1853) i Sikhjelma
– Brännvinsutrustning (1 lispund 4 skålpund) Vikten var ca 10 kg. Det kan vara så att värdet bygger på vikten koppar.
– Kallgryta, oklart
4Kanns-gryta kan möjligen vara en gryta med volymen 4 kannor dvs 4×2,62 liter=10,5 liter.
. Verksele med järnkrokar är en sele för dragare av arbetsvagn
– Visarur är rimligen ett ur med visare. Oklart varför denna benämning.
– Hyveltunna, oklart
– Rännträ, verktyg för linberedning
– Pust är en smedjebälg
– Skötar är nät
– 1 par lufter gardiner. En lufter är det utrymme i ett fönster där det sitter en fönsterbåge
Anmärkningar:
– (E, E, S*) I vissa fall anges att Erik och systrarna delar på den aktuella saken. Troligen reglerades det med pengar.
– Kreaturens värde var ca 23% av det totala värdet.
Fadern avstyckar fastigheten i 2 lika stora delar (1/4 mantal) Den näst äldste sonen Eric tar över här någon gång mellan 1823 och 1825. Nästa son Anders får samtidigt den avstyckade delen Kumlet.
När Eric dör av diarre 73 år gammal kan vi i hans bouppteckning från den 30 januari se att han hade 6 barn från det första äktenskapet med Anna Ersdotter, läs om dem i förra generationen. Förutom de 2 ovannämnda sönerna var det dottern Lisa Ersdotter gift sen 1816 med skattetorpare Eric Englund i Engskär, dottern Catarina gift med frälsebonde Marcus Larsson i Kårbo, Västland, dottern Anna gift med statardrängen Mats Kjällberg i Åkerby och dottern Lena gift med torparen Eric Wahlberg i Wahlö socken.
Enligt en frivillig överenskommelse* delas det lika mellan bröder och systrar. Enligt Eric testamente daterat 1 april 1835 ärvde (äldste) sonen åtskilligt av lösöre, persedlar och en revers på 40 riksdaler. Egendomen uppgavs, upptecknades och skiftades av Eric Ersson. Alla poster, smått som stort, redovisas som vanligt i bouppteckningar väldigt noggrant där värdet anges för alla saker. Det lite ovanliga här är att allt uppdelas i hela 7 olika kolumner med 6 arvtagare och en kolumn för ”diverse avdrag”, se kopior nedan. Alla poster i boet var:
– Kreatur: 1 tacka och lamm värde 2 riksdaler
– Koppar och tenn: 1 skål, 2 tennfat, 1 brännvinsrustningspanna, xx och pipor med svårläst vikt angiven värde hela riksdaler, 1 par mässingsljusstakar totalt värderat till 7 riksdaler 32 skilling banco.
– Järn- och blecksaker: 1 pannhäll, 1st 4kannsgryta, 1 hallsten*, 1 mortel, 1 gammal lykta, 1 högaffel, 1 yxsten med järnvev*, 1 mansax värderat till 3 riksdaler
– Åker- och körredskap: 1 åkskrinda, 1 fjäderkärra 18 rd, 1 gammal plog, 1 verksele med järnkrokar, 1 slipsten värderat till 25 riksdaler
– Diverse husgeråd: 1 hörnskåp, 1 fällbord, 1 mjöllår, 1 baktråg, 1 hyvelbänk, 1 bryggkar, 1 bunke, 1 par rännträn 6 riksdaler
– Porslin och glas: 1 porslinstallrik sprucken, 1 kannbutelj, 1 halvstopsbutelj värderat till 17 skilling
– Smedjeredskap: 1 städ, 2 släggor, 1 hammare värderat till 4 riksdaler 12 skilling
– Diverse: 1 söndrig korg, 1 brödkorg, 1 skrin, 1 kista, 1 brännvinskagge värderat till 2 riksdaler
– Diverse sängkläder: 1 fäll, 1 kudde, 1 sängtäcke satin värderat till 4 riksdaler
– Qvinns gångkläder: 1 ljus omlottskjortel, 1 vit tröja, 1 halsduk värderat till 1 riksdaler 16 skilling
– Mans gångkläder: 1 sv. klänning fr. tr. Br. Vvafd*, 1 blå syrtut 5 rd*, 1 blå syrtut sämre, 1 par blå knäbyxor, 1 grå kapprock, 1 grå syrtut, 1 skinnväst, 1 gammal pälsjacka, 1 hatt, 1 tröja och byxor vardags, 1 rödrandig väst, 1 gammal väst, 1 blåprickig halsduk, 1 nattkappa, 17, 1 skjorta, 1 gammal skjorta, 1 tryckt väst, 1 vit väst, 1 par bomullsstrumpor, 1 par gamla strumpor, 1 botten o väst*, 1 par gamla ullstrumpor, 1 gammal lodenmössa*, 1 par gamla stövlar, 1 mässingsdosa, 1 koppardosa, 1 par silverknäspännen*, 1 psalmbok, 1 spanskrör*, 1 soffa, 1 kista värderat till ca 9 riksdaler
Boets kontanta tillgångar:
– Kontant: 3 riksdaler
– Bonden gamla Eric Ersson: 42 skilling 8 runstycken
– Torparen Eric Matsson enligt revers av den 30 januari 1837*: 23 riksdaler 16 skilling
– Båtsman Olof Friskman utan revers: 2 riksdaler 16 skilling
Summa tillgångar: 109 riksdaler 23 skilling 8 runstycken
Eric Ersson intygar att allt har upptecknats på rätt sätt.
*Eric Englund, Markus Larsson, Anders Ersson, Eric Ersson, Mats Kjellberg och Eric Wahlberg angavs sej nöjda med bouppteckningen och skrev under med bomärke eller namnteckning.
Förättningsmännen AG Nordling och fd nämndemannen i Vavd Mats Ersson skrev under med namnteckning respektive bomärke.
Förklaringar:
– Hallsten, oklart
– Yxsten med järnvev. Yxsten är en sten för slipning av yxor, med vev borde det vara som en slipsten.
– sv. klänning fr. tr. Br. Vvafd, svårtydd post unde mans gångkläder
– Syrtut, särskilt på 1700- och 1800-talen förekommande typ av livsydd, lång rock för innebruk med slag och skört och en eller två knapprader, använd både för civilt bruk och som uniformskappa.
– Botten o väst, oklart
– Lodenmössa är en mössa i filtad ull
– Silverknäspännen används för att fästa band av tyg eller läder strax ovanför knäskålen. Används troligen i Hållnäsdräkten
– Spanskrör är en typ av promenadkäpp tillverkad av rottingpalm.
– Gamla Eric Ersson är hans son 47-årige skattebonde Eric Ersson (26/10 1790-30/3 1862), se nästa generation.
– Eric Matsson är Erik Mattsson (22/4 1786-27/3 1865) i Göksnåre 7:12
– Olof Friskman är båtsmannen Olof Friskman (2/10 1800-19/5 1877)
– Alla de som angav att de var nöjda var de 6 arvtagarna där döttrarna representerades av sina äkta män.
Kommentarer:
– Kreaturens värde var en mycket liten del av boet. Att han var en gammal skattebonde kan mest avläsas i hans kläder och hans fjäderkärra, i övrigt hade hans son redan tagit över de stora värdena som fastigheten, kreaturen och det mesta av verktyg och redskap.
– Frivillig överenskommelse. Det normala var att söner ärvde dubbelt mot döttrar.
– Det gick 48 skilling på 1 riksdaler. 1 skilling var i sin tur 12 runstycken.
– Eric Matssons revers dateras på dagen för bouppteckningen. Det är alltså ett lån han får av dödsboet och inte av Eric Nilsson själv.
(1824)-18(47)
Skattebonde Eric Ersson (26/10 1790-30/3 1862) och Maria Ersdotter (9/9 1795-21/8 1867) Han är son i huset och hon är dotter till skattebonden och tolvmannen i Hjälmunge Erik Mickelsson (7/7 1768-8/4 1835) och hans hustru Brita Olsdotter (15/4 1765-29/11 1843) De gifter sej 1820 och får barnen Nils Eric (3/7 1820-21/8 1820) som dör av hosta, Erik (7/5 1822-2/5 1885) som tar över här, Anders (13/1 1825-1/11 1882) se hans berättelse under Personer, Johan (28/5 1827-13/4 1884) se hans berättelse under Personer, Fredrik (13/1 1830-14/6 1830) som dör av bröstfeber 6 månader gammal, Carl Olof (29/4 1831-5/4 1887) se hans berättelse under Personer, Anna Maria (26/6 1835-5/8 1835) som dör efter 6 veckor av okänd orsak, Maja Stina (6/1 1837-4/8 1837) som dör av bröstfeber 6 månader gammal och Johanna (8/2 1839-10/8 1924) se hans berättelse under Personer. Han äger sitt hemman men betalar sin skatt till De Geer. Hans konto i bruket ligger på ett minus på 80-110 riksdaler under åren kring 1830. är noterad på skifteskartan från 1839-44. Tomten har littera 297 och 298 på den kartan. Han får i detta skifte helt nya skogslotter. Från 1780 när skogen delades upp första gången hade han haft en lott längs byns norra gräns och en lott nästan vid den västra gränsen. Nu får han all sin skog från gården och söderut. Denna gränsläggning är den som fortfarande idag gäller. Öster och väster om Eric Erssons lott blir det två smalare skogslotter för den andra halvan av hemmanet som tidigare styckades av dvs Kumlet.
År 1842 föder deras piga Anna Magdalena Persdotter (20/2 1819-15/1 1849) en oäkta son. Han döps till Per Erik och blir som vuxen arbetskarl och fiskare på Vavds ägor. Han är farfarsfar till bröderna Persson i Kussil. Eric dör 1862, 71 år gammal, av bröstinflammation och Maria dör 1867, också 71 år gammal, av vattusot.
Hans bouppteckning anger mycket riktigt att han har 5 barn som alla är myndiga men nämner inte att 4 barn har avlidit tidigt. Då hans son redan tagit över så är hans bohag relativt begränsat. Noteras kan 1 fjäderkärra, 1 åksläde, 2 selar och 2 kälkar värderat till 30 riksdaler. Han har dessutom 2 kor, 2 tackor, 6 lamm och 1 gumse värderat till 63 riksdaler. Totalt har han ägodelar för 225 riksdaler och inga skulder.
Erics och Marias äldsta levande son Eric tar över och de bor kvar här, se mer i nästa generation.
(1847)-1882
Skattebonde unge Eric Ersson (7/5 1822-2/5 1885) (Leifs ffff) och Anna Brita Vahlberg (14/1 1827-10/1 1892) Han är son i huset och hon är född i Andersbo, Film med föräldrarna torparen och gruvarbetaren Eric Wahlberg (8/10 1797-) från Valö och Caisa Simonsdotter (31/12 1797-) från Film. Hon och hennes äldre syster Margareta Vahlberg (29/8 1822-9/4 1899) flyttar hit som pigor 1846. Margareta gifter sej med den yngre sonen Anders Ersson (13/1 1825-1/11 1882). Se hans egen berättelse under Personer.
De gifter sej 1847 och får Carl Erik (17/11 1847-3/1 1929), läs hans egen berättelse under Personer, Maja Catarina (18/1 1849-14/1 1926) se nedan, Anna Lovisa (11/4 1851-21/11 1917) se hennes egen berättelse under Personer, Anders Gustav (25/2 1853-24/10 1924) som tar över här, Jan Fredrik (24/3 1855-16/4 1938) se hans egen berättelse under Personer, Adolf (14/4 1858-1/2 1932) se hans egen berättelse under Personer, Johanna Kristina (10/4 1860-3/4 1945) se hennes egen berättelse under Personer.
Hans far och namne Eric dör 1862, 71 år gammal, av bröstinflammation.
Hans bouppteckning anger mycket riktigt att han efterlämnar som arvingar änkan Maria Ersdotter och 5 barn som alla är myndiga, se förra generationen. Som vanligt omnämns inte att 4 barn har avlidit tidigt. Då hans son redan tagit över så är hans bohag relativt begränsat. Egendomen uppgavs av änkan enligt följande: (inga rubriker finns med bohaget uppdelat) (vissa saker anges som ”änkans undantag”, anges här med U)
– 1 pipa med silverbeslag, 2 kopparformar*, 1 kaffepanna (U), 1 tennfat, 1 mässingljusstake, 1 lykta och lampa av bleck, 1 tackjärnsmortel, 1 våffeljärn, 1 stekpanna, 1 gryta med lock, 1 pannhäll* (U), 1 kaffebrännare * (U), 1 dricksmugg, 1 täljyxa, 1 huggyxa, 1 järnspett, 1 skyffel, 1 bordflaska (U), 1 hackkiv, 1 fällbord, 1 skåp 6 kr, 1 dragkista 6 kr, 1 matkniv, 1 kista 2,25 kr (U), 1 utdragssäng 3 kr (U), 2 karmstolar ( 1 st U), 1 bålxx?, 1 kar, 1 fotbunke*, 1 vattenså (U), 1 vattenså sämre (U), 1 såg, 1 fjäderkärra 12 kr, 1 åksläde 8 kr, 1 verksläde, 1 par kälkar 4 kr, 1 spannmålslår, 1 snustå* 3 kr, 1 pust 2 kr, 1 slägga, 1 småhammare, 3 småtänger, 5 stampar*, 1 pingla, 1 mjölsikt, 1 ko Höfda 25 kr, 1 ko Hjärtros 26 kr (U), 2 tackor, 1 lamm 6 kr (varav 2 kr U), 1 gumse* 2 kr (U), 1 bolster 3 kr (U), 1 kudde dunfyllning och med rörvippa* 2,50 kr (U), 1 skinnfäll 4 kr (U), 1 stickat täcke 2,75 kr (U), 1 lakan 75 öre (U), 1 bonjur 8 kr, rock, byxor och väst blå 6 kr, rock och byxor av målskinn* 4 kr, 1 kapprock 4,75 kr, 1 sommarrock, byxor och väst 3,75 kr, 1 vadmalspäls 6 kr, 3 sämre västar 1 kr, 1 tröja och byxor 3 kr, 1 vardagspäls 3,75 kr, 1 vardagströja och byxor 2 kr, 2 yllehalsdukar 30 öre, 2 par handskar och vantar 80 öre, 1 vintermössa 2 kr, 1 hatt 1,50 kr, 1 par yllestövlar* 2,75 kr, 1 par rannstövlar* 3,25 kr, 1 par backxxxkofta* 2 kr, 1 par kängor och 1 par skor 1 kr, 2 vintermössor och 1 gammal hatt 25 öre, 1 halsduk, 3 lingarnsskjortor 2,75 kr, 3 blångarnsskjortor*, 3 par strumpor, 1 par vävstolar (U)
Summa 225,14 kr varav 53,95 kr var änkans undantag.
Änkan Maria Ersdotter intygar med sitt bomärke att detta är riktigt.
Förättningsmännen fjärdingsman BA Sjögren och och nämndeman Anders Hålldin i Malen skriver under med sina namnteckningar
Fattigpenning betald med 28 öre vilket kvitteras härmed 6 november 1862 undertecknat JG Söderbaum
Skulder:
– Till mågen Gustaf Zettergren i Uddarby 34,75 kr
Förklaringar:
– Pannhäll, oklart
– Kaffebrännare är en apparat för småskalig rostning av kaffebönor.
– Fotbunke tvättbunke med tre fötter av en alns längd
– Snustå, oklart
– Stampar, oklart
– Gumse, hanne av får, bagge
– Rörvippa. Vassvippa, högväxande (i synnerhet i vatten liggandes på vattenrik mark uppträdande) gräsarter med jämförelsevis grovt och styvt strå
– Målskinn är roligen ett bomullstyg som är tätt vävt, borstat och ytskuret
– Yllestövlar, finns faktiskt som produkt förr i tiden. Mycket varma
– Rannstövlar, oklart
– Backxxxkofta, oklart
– Blångarnsskjortor, blångarn: kort spinnbart fibermaterial som avskiljs vid bearbetning av lin och hampa
– Fjärdingsman BA Sjögren är bonden i Kvarnbo och fjärdingsmannen Bengt Adolf Sjögren (23/6 1834-30/10 1866) (som dör 4 år senare, bara 32 år gammal, i den stora branden i Årböle)
– Nämndeman Anders Hålldin är Anders Hålldin (8/5 1811-1/8 1893) som är svärfar i Malen nr 1B.
– JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868) till 1863
Kommentarer:
-Undantag, Det är oklart om det fanns regler för änkans undantag eller om man löste detta bland arvingarna.
– Kreaturens värde var ca 26% av det totala boet. Att han var en gammal skattebonde kan mest avläsas i hans kläder, pipan och hans fjäderkärra, i övrigt hade hans son redan tagit över de stora värdena som fastigheten, kreaturen och det mesta av verktyg och redskap.
– Fattigpenningen var ca 1 promille av boets behållning
De får sen Erika Matilda (20/1 1863-7/2 1948) se hennes egen berättelse under Personer, Augusta (29/6 1866-30/1 1951) se hennes egen berättelse under Personer innan hans mor Maria dör 1867, 71 år gammal, av vattusot. Ingen bouppteckning har hittats för henne.
De får sen August (7/3 1869-29/3 1869) som dör 3 veckor gammal utan angiven orsak och Emma (14/7 1871-10/9 1872) som drunknar i en brunn knappt 14 månader gammal.
Jordbruksundersökningen 1878 redovisar inte djurinnehavet för de flesta hemman annat än med en summa för byn. Läs mer i den egna berättelsen om 1878 års jordbruksundersökning.
När Eric dör 1885, 5 dagar före sin 63-årsdag, utan angiven orsak har sonen Anders Gustav redan tagit över.
Innan bouppteckningen redovisas ska det noteras att själva hemmanet med dess innehåll i form av byggnader, mark djur mm redan är övertaget av sonen Anders Gustaf och därför inte finns med här.
I hans bouppteckning noteras att han efterlämnade 9 barn, Karl Erik, Maria Katharina, Anna Lovisa, Anders Gustaf, Johan Fredrik, Adolf, Johanna Kristina, Erika Mathilda och Augusta. Hans 2 sist födda som dog tidigt finns inte omnämnda.
Alla barn utom Karl Erik och Adolf närvarade vid bouppteckningen. Kanske beror det på att Karl Erik är lärare i Sätra, Västland och att Adolf bor i Köping.
Augustas, som inte är myndig, rätt bevakas av hennes svåger LE Hellström i Hjälmunge.
Sonen Johan Fredrik fick uppgiften att uppteckna boet och där kan utläsas:
-Fodran av sonen Anders Gustaf enligt revers 1000 kr
-Återstående ränta på ovanstående 55,93 kr
-Fodran av dottern Maria Katharina enligt revers 300 kr
-Ränta för denna 27,50 kr
– 1 pipa 2,50 kr, 1 kopparfat, 1 kopparbärare, 1 kopparpanna, 1 ljusstake, 1 kaffepanna, 1 skopa, 1 gryta, 2 stekpannor, 1 karafin, 1 dussin porslin, 1 spillkum, 1 karott, ½ dussin lakan, 8 skjortor 4 kr, 1 par kalsonger, 1 bordduk, gångkläder 50 kr, 2 fällar, 2 bolster, 4 kuddar, 1 täcke, 1 säng, 1 bord, 3 stolar, 1 skänk 8 kr, 1 schiffonie 12 kr, 1 par vävstolar och 1 kabeldon* 6 kr, nystkronor*, 1 koffert, diverse läder 8 kr, 2 selar 6 kr, 1 trilla 50 kr, 1 släde 8 kr, 2 kor 100 kr, 1 kviga 10 kr, 4 får 14 kr
Summa tillgångar 1699,93 kr varav 316,50 kr för bohaget.
Boets skulder var:
– Till sonen Johan Fredrik 17,43 kr
– Till Mjölnar Lind, Leufstabruk 5 kr
– Till Österberg, Försäter 2 kr
– Bouppteckningens arvode 1,50 kr
-Tillkom Till Handlar Olsson 21,85 kr
– Skogvakt Carls. 5,75 kr
– Summa skulder 53,53 kr
Behållning inventarier summa 1646,40 kr
Johan Fredrik Eriksson intygar att detta är rätt upptecknat.
Efter att alla närvarande barn uppräknats intygar upptecknings- och värderingsmännen M. Ersson i Göksnåre och M Andersson i Malen med sina bomärken att uppteckningen är riktigt upptecknad och värderad.
Förklaringar:
– Svåger LE Hellström är Lars Erik Hellström (22/5 1853-30/1 1927) som är gift med dottern Anna Lovisa.
– Fordring på sonen Anders Gustaf: Då räntan oftast var 5 eller 6% har detta lån tagits för ca 1 år sedan. Se nedan i berättelsen om hans tid i hemmanet.
– Fordring på dottern Maria Katharina: Detta lån har tagits för 1,5-2 år sedan. Se nedan samt under Göksnåre nr 3B.
– Kabeldon. Kabbeldon är en del tillhörande vävning
– Nystkronor är redskap att nysta upp garn med
– Mjölnar Lind är mjölnaren i Leufsta bruk Carl Johan Lind (30/6 1842-2/2 1904)
– Österberg, Försäter är skräddaren Eric Österberg (1/10 1841-11/1 1890) som är född i Göksnåre nr 6. Läs hans egen berättelse under Personer.
– Till Handlar Olsson. Oklart
– Skogvakt Carlsson är inte Göksnåres skogvaktare. Var han håller hus är oklart.
– M Andersson i Malen är bonden i Malen Mats Andersson (10/2 1827-27/4 1914) som är född i Göksnåre nr 4, Kumlet.
Anmärkningar:
– Kreaturens värde var 39% av bohagets värde men bara 7% av boets totala värde inklusive de kontanta fordringarna.
– Skuldsättningen var endast 3% av boets totala värde
– Ingen avsättning till de fattiga redovisas
Anna Brita dör 1892, 4 dagar före sin 65-årsdag, utan angiven orsak.
Dottern Maja Catarina (18/1 1849-14/1 1926) gifter sej 1867 med Carl Holmgren (1/11 1837-30/1 1873) och de får Erik Gustav (24/9 1867-11/1 1871) 1868 flyttar de till Göksnåre 3B och blir frälsebönder där.
Anna Brita dör 1892, 4 dagar före sin 65-årsdag, utan angiven orsak.
Hennes bouppteckning redovisar följande: Hon efterlämnade som arvingar barnen Carl Erik gift med Ida Matilda Löfström, Västland, dottern Maria Catarina gift med August Eriksson i Ängskär, dottern Anna Lovisa gift med Lars Eric Hellström i Hjälmunge, sonen Anders Gustaf gift med Johanna Lovisa Bengtsson i Göksnåre, sonen Johan Fredrik gift med Augusta Matsson Norrby, Valö, sonen Adolf gift med Charlotta Johansson i Köpings stad, dottern Johanna Christina gift med Anders Petter Hjerpe i Grästa, Film, dottern Erika Matilda i Gävle stad, dottern Augusta gift med Lars Erik Olsson i Bråddby, Tegelsmora.
Tillgångarna uppgavs av sonen Anders Gustaf Eriksson och upptecknades som följer:
– Koppar: 1 kopparpanna, 1 fat, 1 panna, 1 skopa värderat till 2 kr
– Järn. och blecksaker: 1 järngryta, 1 panna, 1 kaffebrännare, 1 brödmått, 1 brödkavel tillsammans värderat till 80 öre
– Kvinns gångkläder och skodon: 1 svart klänning, 1 ylleklänning, 2 regarnsklänningar, 5 sämre klänningar, 2 underkjolar, 3 tröjor, 2 sommarkappor, 1 ylletröja, 2 snörliv, 2 sjalar, 1 snibb, 1 långsjal, 1 vinterkappa, 2 silkessjalar, 4 förkläden, 5 halsdukar, 2 vita slinder*, 3 näsdukar, 1 svartförkläde, 1 par vantar, 1 par yllestrumpor, 2 par bomullsstrumpor, 1 dussin linnen, 1 par kängor allt värderat till 46,25 kr
– Sängkläder och linne: 1 bolster, 1 kudde, 2 bolstervard, 1 madrass, 2 stxxtäcken, 1 löstäcke, 1 skinnfäll, 3 lakan värt 6 kr
– Möbler: 1 säng, 1 skänk, 1 koffert, 1 väggskåp, 2 stolar värderat till 7,10 kr
– Diverse:1 baktråg, 4 fårskinn, 1 skrin med diverse, 1 par karotter, 10 porslinstallrikar, 1 kruka, 1 sockerskål, 1 gräddsnäcka, 1 spinnrock, 1 ljusstake av mässing, 2 ½ xx ull, 1 sax till ett totalt värde av 5,95 kr
– Kreatur: 5 får för 12 kr
Kontanta fordringar:
– Revers av August Eriksson i Ängskär*, 110,55 kr
– 5 % ränta till den 2 december 1891, 8,77 kr
– Revers av Carl Erik Eriksson i Sätra*, 50 kr
– 5 % ränta från 29/10 88 till 18/1 92, 8,04 kr
– Fordran av Mats Andersson i Vavdstorpen*, 10 kr
Summa tillgångar 267,46 kr
Skulder:
– Till Carl Erik Eriksson i Sätra*, 15,18 kr
– Till Johan Fredrik Eriksson i Norrby*, 4,17 kr
– Till Erika Eriksson i Gävle*, 10 kr
– Bouppteckningens upprättande, 1 kr
Summa 30,35 kr
Summa behållning 237,11 kr
Att detta bo har riktigt blivit upptecknat intygar AG Eriksson
Upptecknings- och värderingsmännen AW Bergström, Göksnåre och EJ Lind, Leufsta bruk undertecknar dokumentet med sina namnteckningar.
Förklaringar:
Alla barn har sina egna berättelser under Personer.
– August Eriksson (1/4 1857-8/6 1921) skattebonde i Ängskär nr 1 är gift med dottern Maja Catarina (18/1 1849-14/1 1926)
– Carl Erik Eriksson i Sätra, är sonen, läraren Carl Erik (17/11 1847-3/1 1929)
– Mats Andersson i Vavdstorpen är fiskare och torpare (6/9 1858-31/12 1900)
– Johan Fredrik Eriksson i Norrby är sonen Jan Fredrik (24/3 1855-16/4 1938)
– Erika Eriksson i Gävle är dottern Erika Matilda (20/1 1863-7/2 1948)
Kommentarer:
Carl Erik Eriksson i Sätra hade ett tillgodohavande på 15,18 kr samtidigt som han hade ett lån på 50 kr.
1883-1910
Skattebonde och nämndeman Anders Gustaf Eriksson (25/2 1853-24/10 1924) och Johanna Lovisa Bengtsdotter 19/11 1859-6/5 1934) Han är son i huset och hon är född i Edvalla med föräldrarna Bengt Bengtsson (7/5 1821-24/11 1885) och Catrina Andersdotter (15/2 1819-8/12 1896) Hon har varit piga i Kärven och Sladaberg de 2 senaste åren. De är omnämnda i ”Svenska Gods och Gårdar” 1938. Han beskrivs som lång och gänglig med välansad skepparkrans, idog och mån om sitt hus. Hon var ännu i hög ålder ett snyggt fruntimmer och alltid slagfärdig.
De gifter sej 1882 och får Emil Gustav (15/8 1884-30/6 1956) som senare tar över här. Ungefär samtidigt lånar Anders Gustaf 1000 kr av sin far. De får sen Edit Lovisa (5/9 1886-29/12 1960) se nedan.
I oktober 1886 kommer ett fosterbarn, Hilda Johansson (23/9 1875-24/1 1960) från Valö, till dem. Hon flyttar tillbaka till Valö i december 1888.
I 1888 års jordbruksundersökning redovisas bla. mycket utförligt om utsäden och arealer, läs om det i den egna berättelsen om detta.
De får sen Hjalmar (1/7 1888-5/11 1961) se nedan, Hanna (13/12 1890-15/5 1955) se nedan, Sven (11/11 1893-7/11 1964) se nedan och Einar Sigfrid (2/1 1898-24/1 1983) se nedan.
Jordbruksundersökning 1905 visar att de har 3 hästar, 1 unghäst, 5 kor, 3 ungnöt, 7 får, 7 lamm, 1 svin och 10 höns. Läs mer i den egna berättelsen om 1905 års jordbruksundersökning.
1908 är AG Eriksson omnämnd som ägare av hemmanet vid den vägdelning som då görs, läs mer om den i egen berättelse.
Anders Gustaf dör 1924, 71 år gammal och Johanna Lovisa dör 1934, 74 år gammal.
Dottern Edit Lovisa (5/9 1886-29/12 1960) gifter sej 1908 med skattebonden Johan Emanuel Thorell (22/6 1874-12/8 1948) i Kärven nr 1, 1/8 mantal och flyttar dit. Johan Emanuel är son i huset och de blir skattebönder. De får Ingegerd (29/9 1909-27/2 1982), Klara Olivia (23/11 1911-21/12 1983), Hanna Elisabet (23/6 1914-24/10 2003) och Edit Maria (29/3 1917-31/10 2002) De bor kvar där 1942 och Johan Emanuel dör 1948, 74 år gammal och Edit Lovisa dör 1960, också hon 74 år gammal.
Sonen Hjalmar (1/7 1888-5/11 1961) flyttar till Norrby, Valö 1907 där han blir dräng hos sin farbror Jan Fredrik (24/3 1855-16/4 1938) Han flyttar tillbaka hem 1908 och sen vidare 1911 till Håkansbo gästgivargård, Österleufsta där han är dräng ett år innan han flyttar hem igen. Efter två år hemma flyttar han 1914 till Kärven där han blir dräng hos sin syster Edit Lovisa (15/9 1886-29/12 1960) 1915 flyttar han vidare till Valnäs nr 2, Österleufsta, gården är ¼ mantal under Holmsta Gård och ¼ mantal under Leufsta bruk och 1/20 mantal i nr 1. Han gifter sej 1916 med dottern i huset Beda Axelina Persson (1/3 1891-9/8 1973) De flyttar till Nynäs nr 1, Västland 1920 där de blir hemmansägare. De får Gunvor Maria Elisabet (9/6 1921-25/8 2002) De får en fosterdotter, Aina Inga Britt (15/12 1933-7/2 1996) Hon är dotter utom äktenskapet till Aina Lovisa Brodin. Senare anges fadern vara Gustaf Arvid Wernquist (1/4 1904-) från Göteborg. De bor kvar där och Hjalmar dör 1961, 73 år gammal, och Beda Axelina dör 1973, 82 år gammal.
Dottern Hanna (13/12 1890-15/5 1955) gifter sej 1917 med Erik Olof Persson (25/5 1893-17/5 1988) i Kullen, de får Dagny (25/9 1919-) och flyttar då vidare till Dängnäs, Västland. Där får de Ruth (30/6 1920-), Maj (25/8 1922-2005) och Ingrid (16/3 1924-) innan de flyttar till Valla, Västland. Där får de Gun (2/9 1928-) och Sven Olof (19/4 1930-) innan nästa flytt som 1938 går till hemmanet Storboda nr 1, Hållnäs. Dottern Gun och hennes man Ragnar tar över jordbruket 1953. Erik och Hanna bor kvar och hon dör 1955. Erik flyttar senare till Karlholm (Wesslandia troligen) där han dör 1988, 8 dagar före sin 95-årsdag.
Hannas och Erik Olofs dotter Maj Lovisa (25/8 1922-2005) gifter sej 1945 med Samuel Andersson från Hjälmunge. De får barnen Gunno (1948-) och Ella Britt (1953-) och flyttar till Märsta. Gunno Andersson bor numera i Örebro med fru och 2 barn. Han är således syssling till Leif Sörehall och har bidragit med sin mors vidare öden.
Sonen Sven (11/11 1893-7/11 1964) gifter sej 1915 med Nelly Elisabet Setterberg (5/12 1893-8/5 1984) från Kärven. De får Adelia Elisabet (23/7 1915-1/4 1995) och flyttar till hennes föräldrahem. Där får de Agda Viola (23/2 1920-2/2 2008) och han arbetar hos sin svärfar som jordbruksarbetare innan de tar över. De får sen Vega Kristina (5/7 1924-13/11 1924) som dör fyra månader gammal av lunginflammation. 1936 får de en fosterson Gösta Folke Sjöberg (13/7 1929-) som flyttar in från Julita, Stockholm.
-Dottern Adelia Elisabet får sonen Sven Tore (3/4 1939-) Fadern är den 17-årige drängen i huset Emil Ulrik Olsson (20/2 1922-24/2 2009) men han har redan 1938 flyttat till Böle. Han är född i Vavd. Hon gifter sej 1943 med Gösta Emanuel Årman (14/3 1916-23/3 2004) i Årböle. Hon dör 1995, nästan 80 år gammal, i Årböle.
-Dottern Agda Viola flyttar 1941 till Kullen och gifter sej med byggnadsarbetaren Hjalmar Elmer Andersson (3/10 1917-18/6 2006)
Sven och Nelly bor kvar 1942 och han dör där 1964, 71 år gammal. Nelly flyttar tillbaka till Kärven där hon dör 1984, 90 år gammal.
Sonen Einar Sigfrid (2/1 1898-24/1 1983) flyttar till Nyböle och gifter sej 1920 med Märta Margareta Eriksson (30/12 1898-10/6 1996) Hon är dotter i huset och han jobbar där som jordbruksarbetare. De får Siri Linnea (1/4 1921-31/8 2007), Rut Ejna (4/5 1923-), Tyra Margareta (12/9 1924-20/10 2006) innan de flyttar 1927 till Grönö nr 2, Österleufsta. De blir där hemmansägare och bor kvar där 1935. De flyttar till Tvärvägen, Skärplinge där han dör 1983, 85 år gammal. Märta Margareta dör 1996, 97 år gammal. Hon bor då på Wesslandia i Karlholm.
-Dottern Siri Linnea gifter sej 1946 med Anders Olof Hugo Frisell (15/5 1922-27/4 2013) från Östra Ed i Småland. Hon dör 2007, 86 år gammal, i Hägersten.
-Dottern Tyra Margareta gifter sej 1943 med nKarl Birger Bengtsson (10/8 1923-16/7 2008) i Gunnarsbo. Hon dör 2006, 82 år gammal.
1910-1947
Hemmansägaren och skogsarbetaren Gustav Emil Andersson (15/8 1884-30/6 1956) och Maria Matilda Persson (3/8 1886-30/4 1973) Han är son i huset och hon kommer från Kussil med föräldrarna Per Gustav Jansson (13/7 1845-10/2 1911) och Johanna Maria Jansson (28/1 1852-16/6 1927)
De gifter sej 1910 och får Gustaf Bertil (11/6 1911-28/2 1988) se nedan, Karl Valfrid (2/3 1913-7/3 1913) som dör efter 5 dagar av ”medfödd svaghet”, Ragnar Julius (16/6 1914-14/1 1988) se nedan, Sven Filip (7/4 1916-6/7 2004) se nedan, Inga Maria (16/6 1919-13/8 2006) se nedan, Karl Rune (17/1 1922-9/4 1998) som senare tar över, Maja Lisa Julia (24/7 1924-17/12 1982), Doris Ingeborg (28/5 1927-28/5 2005) se nedan.
I 1916 års jordbruksundersökning kan man läsa alla detaljer om hemmanets marker, djur, och skördar. Läs under Berättelser.
I 1930 års folkräkning anges han som hemmansägare med biyrket skogsarbetare. Han har en inkomst på 3100 kr/år och en förmögenhet på 29 000 kr.Både han och hon har 6 års skolgång.
1934 fyller Emil 50 år. Hjalmar Löfgren från Norrgården skrev en berättelse om hur byn firade Emil på hans födelsedag. Berättelsen med förklaringar och tolkningar finns i ”Emil Andersson i Sörgården fyller 50 år” under Berättelser.
Gustaf Emils far och mor bor kvar tills de avlider.
Gustav är troligen den som finns med i hembygdföreningens bandinspelade intervjuer. Vad som sägs där har jag tyvärr inte fått ta del av.
Gustav Emil dör 1956, 71 år gammal av lunginflammation och Maria Matilda dör 1973, 86 år gammal.
Nedanstående bild och text kommer från ”Svenska Gods och Gårdar D10,1938”
Göksnåre 4, Sörgården
Postadr.: Lövstabruk.
Areal: Total 153 har, därav 15 åker, 138 skog o. hagm. Tax.-v. 17.900.
Jordart: Klapperstensjord o. mossjord. Skogsbest.: Barrsk.
Manbyggn. uppf. 1898.
Ekonomibyggn. uppf. 1896.
3 hästar, 1 unghäst, 1 prem. sto, 10 kor, 5 ungdj., 4 svin, 8 får, 25 höns. Reak.-fri tesättn.
Gården i släkten i minst 4-5 gen.
Äg.: Gust. Emil Andersson f. 1844. Son till And. Gust. Eriksson o. h. h. Johanna Lovisa f. Bengtsson.
Gift med Maria Matilda f. Persson. Barn: Bertil f. 11,
Ragnar f. 14, Sven f. 16, Inga f. 19, Rune f. 22,
Maj f. 24, Doris f. 27.
Äg.: F. d. nämndeman.
Sonen Gustaf Bertil (11/6 1911-28/2 1988) flyttar till Pålsbo 1934 och gifter sej med Berta Sofia Jansson (11/2 1916-1/3 2002) Hon har Karl Bert Roland (10/12 1933-3/8 2017) sen tidigare och de får Bo Gustav Ingemar (18/2 1937-) De flyttar till Lönnö där Gustaf Bertil dör 1988, 76 år gammal och Berta Sofia dör 2002, 86 år gammal.
– Sonen Bo Sörehall gifter sej med Maud och de får Bo Ulrik (9/3 1959-) De flyttar till Vaxholm 1960.
Sonen Ragnar Julius (16/6 1914-14/1 1988) flyttar 1932 till Nynäs nr 1, Västland som dräng till sin farbror hemmansägaren Hjalmar Andersson (1/7 1888-5/11 1961) och kommer tillbaka 1934, gifter sej 1937 med Karin Linnea Andersson (24/9 1915-28/7 1994) född i Göksnåre nr 5. De får här Stig Ragnar (14/4 1938-) och blir brukare där 1940. Läs mer om dem där.
Sonen Sven Filip (7/4 1916-6/7 2004) är den första som anges med efternamnet Sörehall (Nytt släktnamn enligt K. Maj:s beslut 4/4 1941) blir ”fabriksarbetare” i Karlholm Han gifter sej 1944 med Vera Gunborg Hållquist (5/7 1918-4/10 1967) från Vedlösa Lundås, Hållnäs och de flyttar 1945 till Boholmen, Västland. Vera Gunborg dör 1967, 49 år gammal, i Nöttö och Sven Filip dör 2004, 88 år gammal på Vretvägen, Karlholm.
Dottern Inga Maria (16/6 1919-13/8 2006) flyttar till Uppsala 1943 och kommer sen tillbaka därifrån 1944. Hon gifter sej 1946 med Karl Hilding Gustafsson (7/9 1920-4/9 2013) från Malen. De flyttar till Björklinge. Hon dör 2006, 87 år gammal och han dör 2006, 87 år gammal, båda i Edvalla.
Dottern Maj Lisa Julia (24/7 1924-17/12 1982) bor kvar hemma 1942. 1947 gifter hon sej med Johan Albert Rune Vendin (22/9 1924-21/11 2002) från Årböle och de flyttar till Skyttorp, Tegelsmora. De får barnen Ola (1948-) och Eva (19xx-) Maj och Rune beskrivs i mycket positiva ordalag av sina barbarn. Minnesbilderna av Maj beskrivs med ord som svängande kjolar och pärlhalsband. Hon hade i slutet av livet peruk och dör av cancer 1982, 58 år gammal, på Blomstergatan, Tolfta, Tierp. Rune bor kvar, gifter om sej, blir änkling igen 2000 och dör 2002, 78 år gammal på samma adress.
– Deras son Ola gifter sej med Britt-Marie nn (19xx-) och de får Therese (1977-), Katarina (1979-), Isabel (1983-) och Louise (1988-) År 2023 bor 3 av döttrarna i Uppsala och 1 i Örbyhus.
– Deras dotter Eva gifter sej med Leif Jansson (19xx-) och de får 2 söner. De bor i Uppsala år 2023.
Dottern Doris Ingeborg (28/5 1927-28/5 2005) flyttar till Sigtuna 1950 och gifter sej med Tore Julius Holmström från Göksnåre 7:12, läs mer om henne där.
19(47)-1985
Karl Rune Sörehall (17/1 1922-9/4 1998) och Kerstin Ilona Andersson (24/7 1926-24/9 2014) Barknåre, Kusin med Ellen och Karin. Han är son i huset och hon är dotter till byggmästare Karl Arvid Andersson (5/1 1895-14/6 1972) och Helga Jansson (19/11 1903-6/1 1991) i Barknåre som gift sej 4/7 1925.
/BILD KOMMER/
Bilden visar Karl Andersson 30 år och Helga Jansson 21 år. Brudnäbbarna framför är Karin Linnea Andersson 9 år och Ellen Maria 7 år från Göksnåre nr 5. Hennes mor Johanna Matilda Persson 53 år (12/10 1871-)
De gifter sej 1947 och får Rolf (8/5 1948-) se nedan och Leif (26/6 1949-) som tar över. De är omnämnda i ”Sveriges bebyggelse” 1949. Rune är ledamot av kommunens nykterhetsnämnd från 1952. Han är den siste som fiskar med ryssja i bäcken nere vid Skaten.
Nedanstående bild och text kommer från ”Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949”
Bild 3. Göksnåre 42, Sörgården, Vavcl: 153 ha, 15 åker, 138 skog in. m. Tax. 33.500 (16.500, 17.000). Släktgård „i 5 generationer, förvärvad 1947. Trä, 1898, 2 läg., 4 rum, 2 kök, 2 hallar, ver.
Rest. o. mod. 1942. El, v, avl.
Bost.hus, trä, 1936, 2 rum, 1 kök. El, v, avl, cv.
Ekonomibyggn., trä, 1896, för 4 hästar o. 15 nötkr.
Lantbr. Rune och Kerstin Sörehall. Barn: Rolf, Leif.
Sonen Rolf (8/5 1948-) flyttar hemifrån och kommer tillbaka hit 1948 från Tolfta. Han är då reparatör. Han köper Tabo ugnar i Mehedeby och sedan en mekanisk firma i Söderfors. Han är gift med Irene Margareta (4/11 1950-)
1985-
Leif Sörehall (26/6 1949-) och Ann-Charlotte Sörehall (27/2 1952-) Han är son i huset. Hon är från Edvalla med föräldrarna Gunnar och Agda Wärefors. Hon är syster med Torbjörn Wärefors i Göksnåre nr 5A.
Leif flyttar till Gävle 1971 och börjar jobba på Gevalia. De gifter sej 1973 och flyttar till Skutskär 1974. De har då fått Ulrika (7/3 1972-) och Victoria (6/8 1974-)
1985 köper Leif hemmanet och de flyttar hit. Leif fortsätter att jobba på Gevalia till 2009.
Dottern Ulrika får sönerna Gustav (19/3 1998-) och Viktor (8/9 2000-)
20xx-
Gustav (19/3 1998-) bor här från slutet av 2010-talet.