1875 utförs ett stort dikningsprojekt i byns norra delar. Ca 7000 meter dike grävdes från Malen genom Holmfjärden och Norrsjön ut till havet mellan Flottskär och Bondskäret.
Ca 25000 m3 grävdes upp. Med dagens 40-timmarsvecka bör det ha motsvarat minst 15 manårs hårt arbete.
1877 dör Emanuel de Geer och hans bror Louis de Geer (27/11 1824-7/6 1887) tar över
En epidemi av scharlakansfeber härjade i Hållnäs från augusti 1877 till augusti 1878. Totalt dog 34 barn varav 25 stycken när det kulminerade under mars-juni 1878. Göksnåre drabbades av 4 dödsfall nämligen Agaton 2 ½ år i Backen, Johan Gustaf 4 månader i Göksnåre 7:7 samt Anders 10 år och Maria Gustava 6 ½ år båda i Göksnåre 7:11.
1879 införs nationell standardtid vilket innebär att hela landet har samma tid.
Soltid som togs bort innebar att olika delar, i öst-västlig riktning, hade olika tid.
Med tanke på utökade och snabbare kommunikationer var en nationell standard nödvändig.
För Göksnåres del innebar det att tiden fick vridas tillbaka ca 10-15 minuter, dvs vår egentliga soltid ligger ungefär så mycket före svensk nationell standardtid.
DN 2/10 1879 23/9 1879 har hemmansägern Lindgren fastnat i tröskverk i Hjelmunge, han får högra handen och armen upp till armbågen krossad. Han var fd båtsman som sen lyckats köpa ett hemman. Lite efterforskningar visade att han var vår tidigare båtsman Anders Erik Friskman (7/4 1834-18/12 1889) som var båtsman i Göksnåre från 1852-1871.
Under en period mellan 28 februari 1880 och 6 april 1881 dör 28 personer i Hållnäs av lunginflammation.
DN 13/9 1881 Ångaren Söderhamn observerade i söndags fm, under svår nordostlig storm i Grepen, ett fartyg liggande kantrat i SO till S, 3 ½ nautiska mil från fyrskeppet Grepen, eller alldeles nära bränningarna utanför Ängskärs klubb. I närheten av vraket upptäcktes en båt med 4 man uti, vilka svävade i den ögonskenligaste livsfara. Trots att det var mycket farligt för Söderhamn att gå så nära bränningarna gjorde man det. Man försökte med en livboj knuten vid lodlinnan få tag i de nödställda. Efter ett svårt och farligt räddningsarbete lyckades man rädda tre personer varav en 14-åring. En av de nödställda försvann dock i vattnet. De räddade berättade att deras fartyg, skonerten Fritiof, som kom från Sundsvall lastad med bräder hade sprungit läck och kommit i marvatte och strax därefter kantrat varvid både de och lasten hamnat i sjön.
1880-90 talen medför en nedgång i skolväsendet pga fattigdom. Hållnäs var känt för undermåligt skolväsende. Eleverna gick ej heltid utan i olika perioder.
Medellivslängden översteg 50 år för kvinnor för första gången på 1880-talet. För män passerades denna gräns ca 10 år senare. Enligt uppgift ska Göksnåre nr 6 (Björkeholm), Göksnåre nr 2 samt Göksnåre 7:7 vara byggda samtidigt och likadant i slutet av 1800-talet av en byggmästare Sven Jansson. Då alla dessa ägdes av Leufsta ska jag kolla det i deras byggnadsböcker.
DN 1/9 1883. DN rapporterar om änkan Lindström från Stora Rångsön som som gick från sitt hem den 23 augusti för att leta efter en försvunnen ko. Då hon den 25 inte återkommit företogs skallgång varvid den åldriga kvinnan påträffades död i skogen. Ett åderbrock på benet, varav hon besvärats, hade sprungit och ändat hennes liv genom den blodförlust som härvid uppkom.
Tidningen Upsala 10/1 1884 I en notis som refererar till senaste häftet av lantbruksakademins tidsskrift redogör ingeniören AGR Kompff för arealer under Leufsta bruk som är vattensjuka. En del av dessa marker har varit föremål för avdikning och där sker nu förberedande åtgärder för uppodling. Ett delområde som nämns som ” under anläggning” är ”odlingstrakten Göksnåre, omfattande trenne byar, ett odlingsföretag på 1000 tunnland”
Tidningen Upsala 10/7 1884 Förslag till vattenavtappningar inom Upsala län. Hushållningssällskapets orförande har offentligjort egoområden och vattendrag där det finns förslag, kartor och beräknade kostnader för vattenavtappningar. För Göksnåre, Vafd och Malen i Hållnäs socken redovisas 342 tunnland 4,6 kappland kan vattenavtappas för en kostnad på 10000 kr.
1887 dör Louis de Geer och hans son Carl de Geer (1859-1914) tar över.
DN 12/4 1887 Inlösen av frälseränta: K.M:t har tillåtit hovmarsalken friherre L. de Geer vilken såsom innehavare av en mängd till Löfsta fideikomiss hörande skattefrälseräntor i Österlövsta, Hållnäs, Tegelsmora, Dannemora, Vendel, Västland och Vätö socknar, för vilka räntor lösen beräknas till 200 000 kr, att hembjuda nämnda räntor till inlösen av statsverket, med villkor att frih. De Geer till efterträdaren redovisar löspenningen antingen i penningar eller motsvarande odlingar, förbättringar eller nybyggnader å fideikomisset.
DN 6/10, 19/10 och 20/10 1887. Tidningen rapporterade om ett mord vid Vavd. Liket efter Gustaf Söderman från Harg hittades i förruttnat tillstånd 0,2 mil från Vavd lördagen 1 oktober. Offret var målare och hade kommit till Vavd för jakt. Han bodde, precis som flera gånger tidigare, hos backstugemannen Lars Fredrik Segerlund (1824-) från Österleufsta och hans hustru Greta Caisa Sporrong (16/12 1822-24/11 1885) från Forsmark. Ganska snart misstänktes och greps deras 23-årige son Leopold Segerlund (15/3 1864-21/3 1943) som flyttade tillbaka 1886 från Kuggböle där han varit dräng det senaste året. Den 18/10 dömdes han till livstids straffarbete och ständig vanfröjd för mord och rån. Bytet som han hade kommit över var 25 kr. Denna nyhet nådde även utanför landets gränser. I USA fanns svenskspråkiga tidningar för alla svenska immigranter. I flera av dem, Svenska Folkets Tidning, Gamla och nya hemlandet, Svenska Tribunen och Svenska Amerikanaren kunde man läsa om detta mordfall i hemlandet.
Han påbörjade sitt fängelsestraff 16/12 1887 och han frigavs, 49 år gammal, 23/3 1913 efter 26 år på Långholmens centralfängelse. Som ”förpassningsort” vid frigivningen angavs ”hemorten”
Nedan visas den sida ur registret ”frigivna straffarbetsfångar” som handlar om honom.
Han flyttar in hos sin syster Helena Augusta Segerlund och hennes man Per Olov Holmgren i Kärven och jobbar som skogsarbetare.
Han förblir ogift livet ut. Han dör 21/3 1943 nyss fyllda 79 år.
En epidemi av scharlakansfeber härjade i Hållnäs från maj till november 1889. 10 st dog varav hela 4 st från Göksnåre. Det var Frälsebonden Johan Gustaf Jansson och hans hustru Maria Matilda Larsdotter i Göksnåre 5B som mister både dottern Hilda Maria (12/6 1887-19/9 1889) och sonen Gustaf Anselm (24/1 1889- 25/9 1889) i september. Torparen Jan Erik Löf och hans hustru Anna Lovisa Hållsten i Rundskär mister sin son Anders Gustaf (10/3 1885-1/10 1889) och torparen Olof Larsson och hans hustru Katarina Matilda Hållinder i Göksnåre 7:12 mister sonen Johan (11/8 1878-31/10 1889) i oktober.
1890 anges 10 frälsebönder, 1 skattebonde och en brukskolare i byn utöva kolning. Utöver detta kolade frälsebönderna i Kuggböle (2 st), Stenmo, Magön, Olarsbo och Rångsen. I Skaten kolade en frälsebonde och i Årböle kolade 3 skattebönde, en frälsebonde och en brukskolare.
1890 anges 10 st vara kol- och forbönder i byn, 1 var kolbonde, och 2 var dagsverkare. Utöver detta var 2 bönder i Kuggböle kolbönder medan de i Stenmo, Magön, Olarsbo och Rångsen var både kol- och forbönder. I Skaten var det 1 kol- och forbönder och 1 dagsverkare. I Årböle var det 1 st kol- och forbonde, 3 st kolbönder, 1 st forbonde, 2 st dagsverkare.
En epidemi av mässling härjade i 1891. Under perioden 9 juni-1 december 1891 dör 21 personer i Hållnäs. Endast 1 av dem var från Göksnåre nämligen frälsebonden Jan Henrik Henriksson och hans hustru Chatarina Charlotta Larsdotter i Skatens lilla son Viktor (12/2 1891-26/6 1891) som dör endast 4 månader gammal.
I september 1893 dör skomakaren Johan Fredrik Wesström och hans hustru Kajsa Maja Löfqvist i Årböles son Carl Gustaf (11/2 1888-14/9 1893) av difteri.
I Östhammars Tidning 13 mars 1894 kan ovanstående notis läsas.
Uppenbarligen är det i brukets skogar inom Göksnåre där detta är avverkat.
UNT 12/10 1895 Bondsonen Bernhard Eriksson i Nyböle och hans yngre bror hade gjort gruskörning på landsvägen och var på väg hem.
Bernhards trolovade Klara Eriksson mötte upp vid Magön och skulle åka med hem. Vagnen var förspänd med två hästar som föll i sken varvid Bernhards bror hoppar av utan att skada sej. Vagnen välte och Klara skadade sej så allvarligt att hon avled. Bernhard hade fått tömmarna om benet och släpades med en bit. Han klarade sej utan allvarlig skada. Lysning till äktenskap mellan Bernhard och Klara hade avkunnats tre gånger. Även DN hade en artikel om detta.
UNT 18/12 1897
Leufstabruks ägare har hos länsstyrelsen anordnat om förordnande för landtbruksingeniören KA Schönmeyr att verkställa syn och värdering för utdikning av vattensjuka marker dels i Göksnåre by i Hållnäs socken genom hemmanet Skatens marker till Saltsjön och dels i Hållens by, samma socken.
9/5 1898 En ovanligt stor fångst i Göksnåres fiskeverka meddelades i både DN och UNT. Under de senaste 8 dagarna har byamännen fått flera vagnslass med id. Fångsten, som var den ”största i mannaminne” blev ca 1400 fiskar som vägde ca 1200 kg till ett värde av 480 kr.
Göksnåre by har 184 innevånare år 1900. Det är en ökning med mer än 40 % sen 1834 då 16 st dog i koleran.