Han föds i Ängvreta nr 1 med föräldrarna skattebonden Anders Petter Sättergren (10/12 1825-1/10 1888) från Österlövsta och Maja Stina Larsdotter (1/3 1831-7/5 1902) från Kärven. Anders är äldst i en skara av 8 barn varav två dör tidigt. Han flyttar till Österlövsta år 1878 och kommer tillbaka 1880. Han flyttar sen till Julö som dräng och kommer tillbaka hem 1882. Hans far dör 1888 och hemmanet köps och tas över av andra 1889. Anders är då 32 år gammal och bor kvar ”på fördel” med sin mor och en yngre bror. Han gör värnplikten 1891 och brodern flyttar till Gävle 1892. 1898 flyttar en annan bror tillbaka hit och modern dör 1902. 1904 flyttar brodern till Torsåker. Anders är ”arbetare” och efter 1905 anges han som förtennare. Han är skriven i Ängvreta men i verkligheten flyttar han i slutet av 1800-talet till Göksnåre och får bo i Norrgårdens brygghus.
Han blir då känd i trakten som Skrammel-Anders och är beskriven i en artikel i Hållnäs förr och nu 1995-97 där Gösta Löfgren berättar om denne originelle person.
I församlingsboken är han fortfarande registrerad i Ängvreta och han tituleras ”förtennare”
Han påstås ha byggt en egen cykel på slutet av 1800-talet som ska ha varit det som gav honom hans smeknamn. I en artikel i Tierps-Posten 13 juli 1921 finns en lång artikel om honom. Den artikeln är i sin tur hämtad från UNT. Där beskrivs om hans smeknamn ”och ej underligt förresten, ty hans sk cykel saknade i motsats till nutidens idealiskt konstrukterade dito, såväl gummiringar som ringlager, samt var dessutom alltid överlastad med förtenningsmaterialer, kaffepannor, kastruller mm odyl” Gösta Löfgren beskriver även att: ”han gillade varken kyrka eller församling, men han var en stor beundrare av Frälsningsarmen och därför hade han låtit tillverka en röd tröja, som han skrudade sej med varje sabbatsdag. Han hade aldrig rakat sej. Någon sax hade inte fått komma vid hans hår. Det var lindat runt huvudet och här och där satt hårnålar instuckna för att hålla samman den toviga hårperuken. Skägget som skimrade i rött räckte ned över bröstet. Både hår och skägg smorde han ibland in med en kosmetika som han själv tillverkat med olika ingredienser” Avslutningsvis skriver Tierps-Posten att Anders blev ”trött på allt skoj och skämt som han blev utsatt för” varför han klippte både håret och skägget.
Anders dör 1922, 65 år gammal, av ”okänd” orsak.
Anders ”Skrammel-Anders” Zettergren, bild från Hållnäs Förr och Nu