Det nya skogvaktarbostället byggs 1793.
I Leufsta bruks Kapitalräkningsbok för 1793 finns redovisat byggnation av ”skogvaktare Byggnaden i Göksnåre”
Kostnaderna fördelas på: Kopparmynt Riksdaler. Skilling banco
Dagsvärcks conto (321) 22. 16
Ängskärs dito (329) 418. –
Forlöners dito (309) 126. –
Snickare wärkmästarens dito (287) 80. 16
Spik sorters conto (191) 41. 18
Brädors conto (241) 111. –
Westermarks smidjas dito (277) 73. 28
Tegel och kalks conto (220) 66. –
Lars Löf för murning (498)* 24. –
Betalt för 14 ½ xx näfver (503) 14. 16
Glasmästaren Forsberg för
5 fönster i nytt bly (521) 30. –
Summa 1007, 30
* Lars Jakobsson Löf (19/2 1738-) Han är från Pålsbo och son till båtsmannen Jakob Olofsson och Anna Olofsdotter. Han är båtsman i Årböle 1758-1780 Han gifter sej 1763 med änkan Malin Ersdotter (x/9 1730-9/6 1804) från Kärven och de flyttar till Lisbo, Kärven. Hennes morfar var Olof Larsson (x/9 1673-26/12 1740) i Göksnåre nr 2, Norrgården. De får Anna Greta (26/4 1764-) som flyttar till Stockholm 1789.
I februari 1788 kallas han fortfarande båtsman då han får 9 riksdaler i lön för ”uppsikt över älgarna”, troligen vid en älgjakt i Hållnäs.
1793 får han 24 riksdaler för murning vi bygget av skogvaktarbostället i Göksnåre.
1796-1807 är han profoss. Hustrun Malin dör i Kärven 1804, 73 år gammal. Lars flyttar till Österlövsta 1807.
Några förklaringar och funderingar kring detta:
(321) Dagsvärcksconto; Dagsverke borde betala ca 10 skilling och det går 48 skilling på en riksdaler vilket ger att det borde ha varit ca 100 arbetsdagar.
1825 3 skilling för dagsverke
1840 1rd 16 sk för 1 man plus en man med häst
21 sk 4 rst för rivning
1850 arbetare 26 sk 8 rst
(329) Ängskärs dito; borde innebära ca 2000 arbetsdagar.
(309) Forlöners dito; borde innebära ca 600 arbetsdagar.
(287) Snickare wärkmästares dito; ett dagsverke för verkmästaren borde betala ca 12 skilling vilket skulle ge ca 385 arbetsdagar. Detta förefaller mycket vilket skulle kunna betyda att verkmästaren hade mera betalt än 12 skilling per dag.
(191) Spik konto redovisar 1310 spikar fördelade på o st 1 tum, 50st 2 tum, 450 st 3 tum, 600st 4 tum, 120st 5 tum och 90st 6 tum.
(241) Brädors konto redovisar:
4 tolfter (= 4×12 st) enkla brädor vilket borde bli ca 200-220 m. Dimensionen är förmodligen varierande och det är oklart till vad dessa användes.
4 tolfter (= 4×12 st) ½ bottnade brädor, vilket troligen är okantade brädor, och det blir då också 200-220 m med varierande dimension.
Troligen användes detta till taket. Med en dimension på mellan 200 och 300 mm skulle det innebära 40-65 m2 tak.
6 stycken hela balkar, vilket borde vara större dimensioner än brädor och det blir ca 25-30 m.
Inga lattror dvs lister användes.
(277) Smedjan konto specificerar ”diverse smide” och åtgången av järn till 0 skeppspund 10 lispund och 2 mark. Det blir 68,68 kg. Järn väger ca 7,9 kg /dm3 vilket ger ca 8,7 dm3. Om man tänker plattjärn med dimensionen 50×5 mm skulle det innebära ca 350 m plattjärn vilket verkar mycket.
(220) Tegel och kalks konto redovisar 1000 tegel och 2 enheter kalk. Teglet är med all säkerhet så kallat stortegel med dimensionerna 300x150x75 mm. 1000 st borde kunna stämma med en skorsten med murspis.
(498) Lars Löf för murning. Ett dagsverke för muraren borde betala ca 12 skilling vilket skulle ge ca 100 arbetsdagar. Det verkar mycket så han kanske hade högre dagspenning.
(503) Betalt för 14 ½ xx näfver. En riktlinje sägs vara ca 5-7 kg näver/ m2 tak. 14,5 x170 ger 350-500 m2 vilket inte kan stämma.
En gammal uppgift säger att det för ett ”näfvertak af torf fodras 18 lisp näfver för 100 kvadratalnar”
En kvadrataln=0.3528 m2 vilket ger att 100 aln2 =35,28 m2
1 lispund=8,5 kg vilket ger att 18 lispund=153 kg
Detta ger 4,3 kg/m2
En nutida uppgift säger att det går åt 4-5 kg/m².
(521) Glasmästaren Forsberg för 5 fönster i nytt bly vilket väl stämmer med husets nuvarande antal, småfönster som tillkommit se